The ability to maintain balance is based on various processes of motor control in complex neural networks of subcortical and cortical brain structures. However, knowledge on brain processing during the execution of whole-body balance tasks is still limited. In the present study, we investigated brain activity during slacklining, a task with a high demand on balance capabilities, which is frequently used as supplementary training in various sports disciplines as well as for lower extremity prevention and rehabilitation purposes in clinical settings. We assessed hemodynamic response alterations in sensorimotor brain areas using functional near-infrared spectroscopy (fNIRS) during standing (ST) and walking (WA) on a slackline in 16 advanced slackliners. We expected to observe task-related differences between both conditions as well as associations between cortical activity and slacklining experience. While our results revealed hemodynamic response alterations in sensorimotor brain regions such as primary motor cortex (M1), premotor cortex (PMC), and supplementary motor cortex (SMA) during both conditions, we did not observe differential effects between ST and WA nor associations between cortical activity and slacklining experience. In summary, these findings provide novel insights into brain processing during a whole-body balance task and its relation to balance expertise. As maintaining balance is considered an important prerequisite in daily life and crucial in the context of prevention and rehabilitation, future studies should extend these findings by quantifying brain processing during task execution on a whole-brain level.

Föreliggande licentiatuppsatsen tar sitt avstamp i forskningen kring den svenska läroplanens revideringar med ett särskilt fokus på ämnet idrott och hälsa. Begreppet komplex rörelse visade sig vara särskilt problematisk för idrottslärare i den senaste versionen och valdes därför som undersökningsobjekt och som exempel på begreppstransformering. Osäkerheten kring betydelsen av begreppet skapar ett praktiskt problem för lärare då det uttalade politiska direktiven om tydlighet medför större behov av gränsdragningar vad gäller betyg och bedömning. Licentiatuppsatsen synliggör en problematik avseende introduktionen och transformeringen av centrala begrepp. Mer specifikt är avsikten att undersöka vad som händer när ett specifikt begrepp transformeras från formuleringar i styrdokument till att det tolkas och beskrivs av idrottslärare. Syftet i uppsatsen som helhet uppnås genom två delarbeten och en jämförelse av resultaten från två delarbeten.  Delarbete ett har som syfte att identifiera hur diskursen om komplex rörelse är sammansatt i Lgr11 med tillhörande stödmaterial avseende idrott och hälsa. Arbetet sker med hjälp av diskursanalys och ger kunskap om tänkbara betydelser av komplex rörelse inom ramen för skolämnet idrott och hälsa i Sverige. En diskursanalys av Lgr 11 och dess stödmaterial visar därigenom hur intentionerna med komplex rörelse kan förstås. Delarbete två har som syfte att identifiera hur idrottslärare i Sverige har tolkat komplex rörelse hämtat ur Lgr 11 och dess stödmaterial. Det sker genom diskursanalys av intervjuer med sex idrottslärare. Jämförelsen av de båda delarbetena avseende transformeringen från policy till praktik visar att det finns vissa likheter mellan diskurserna som har identifierats i de båda delarbetena men till största delen skiljer de sig åt. De ursprungliga intentionerna med komplex rörelse har redan i formuleringsarenan transformerats med flera diskurser. Dessa diskurser transformeras på nytt av idrottslärarna med ytterligare diskurser i transformeringsarenan. Att det existerar konkurrerande och till viss del motsägande sätt att beskriva komplex rörelse på är ett resultat av att begreppet har transformerats.  Den här uppsatsen kommer att: (i) hjälpa till att ur ett yrkesperspektiv bättre förstå innebörden av komplex rörelse; (ii) hjälpa forskningen att förstå hur nya skrivelser tas emot ur ett yrkesperspektiv för framtida läroplansarbete och i utformning av dess implementerings- eller genomförandearbete (enactment); (iii) bidra till att belysa problematiken av effekter nuvarande implementeringsarbete har på undervisningskvaliteten, (iv) bidra med kunskap om vilken betydelse dagens implementeringsarbete har för ämnets innehåll och status, samt (v) komma med förslag på en framtida modell för ett görande (enactment).

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra hur komplexa rörelser förstås, implementeras och framställs i högstadielärares planering och undervisning i ämnet idrott och hälsa. 1. Hur tolkar högstadielärare begreppet komplexa rörelser i idrott och hälsa? 2. Hur realiserar högstadielärare det centrala innehållet och kunskapskravet komplexa rörelser i sin undervisning? Teori och metod Studien har utförts av kvalitativ karaktär. Datainsamling har skett genom fem digitala intervjuer för att besvara syfte och frågeställningar. Utifrån bekvämlighetsurval är samtliga handplockade respondenter utbildade till ämneslärare i idrott och hälsa samt verksamma på högstadiet med fyra månader till drygt två års yrkeserfarenhet. Analysarbetet grundar sig i den hermeneutiska spiralen i relation till vald läroplansteori innefattande transformerings- samt realiseringsarenan. Arenorna syftar till att förstå hur lärare tolkar och realiserar komplexa rörelser i sin undervisning. Resultat Respondenterna transformerar komplexa rörelser till ett brett begrepp och vägen dit ter sig olika. Komplexa rörelser ses som “ett paraply” för all praktisk idrottsundervisning, var på dess innehåll och kunskapskrav också behandlas annorlunda i ämnet. Kollegor och samplanering, med utgångspunkt i styrdokument, är stöttande i planeringsarbetet av komplexa rörelser. Kommunikation till elever av begreppet utförs på olika sätt. Lärarens idrottsliga bakgrund påverkar undervisningsinnehåll och bedömning. Slutsats Begreppet komplexa rörelser uppfattas, trots bearbetning, på transformeringsarenan som brett och ges störst utrymme i undervisningen. Samplanering med kollegor är av stor vikt vid transformeringsarbete av komplexa rörelser samtidigt som dialoger kollegor emellan riskerar begreppets giltighet. Detta i relation till att även lärares idrottsliga bakgrund påverkar undervisning och bedömning. Sammantagna faktorer som tas upp ovan kan spela en allt för stor roll när det kommer till en likvärdig undervisning av innehållet komplexa rörelser i ämnet idrott och hälsa. / Aim and questions The purpose of the study is to show how complex movements are understood, implemented and presented in high school teachers' planning and teaching in the subject of physical education (P.E.). 1. How do high school teachers interpret the concept of complex movements in P.E.?2. How do high school teachers realize the central content and knowledge requirement of complex movements in their teaching? Theory and method The study was conducted of a qualitative nature. Data collection has taken place through five digital interviews to answer the aim. Based on convenience selection, are all hand-picked respondents educated as subject teachers in P.E. and are active in high school with four months to just over two years of professional experience. The analysis work is based on the hermeneutic spiral in relation to the chosen curriculum theory, including the arenas of transformation and realization. The arenas aim to understand how teachers interpret and realize complex movements in their teaching. Results The respondents transform complex movements in various ways into a broad concept. Complex movements are treated differently and seen as “an umbrella concept” for all practical teaching in the subject. Colleagues and co-planning, based on curriculum, are supportive in the planning work of complex movements. Communication to students of the concept is performed in different strategies. The teacher's sports background affects the teaching content and assessment. Conclusions The concept of complex movements is perceived, despite processing, in the transformation arena as broad and given the greatest space in teaching. Co-planning with colleagues is of great importance in the transformation work of complex movements, at the same time as dialogues between colleagues risk the validity of the concept. This in relation to the fact that teachers' sports background affects teaching and assessment. Taken together, the factors above can play an important role when it comes to an equivalent teaching of complex movements in the subject of P.E.