<p> </p><p>The upper secondary school has a responsibility to give every student enough knowledge for a healthy life after they finished school, this is stated in the curriculum. Although the way of reaching this knowledge or what knowledge that is to be obtained regarding health is not stated in any way, this is the teacher's job to figure out. This knowledge shall be the same regardless of where you live, this could prove to be a problem as different teachers interpretation of health will reflect the pupils knowledge of their own health. This work points out some of the problems that can arise due to the complexity of the concept of health as there are no guidelines in the curriculum that could be of help for teachers'. Through interviews with active physical education teachers and questionnaires for their pupils this work illustrates several aspects of problems most likely occurring in school regarding the health education.</p>

The upper secondary school has a responsibility to give every student enough knowledge for a healthy life after they finished school, this is stated in the curriculum. Although the way of reaching this knowledge or what knowledge that is to be obtained regarding health is not stated in any way, this is the teacher's job to figure out. This knowledge shall be the same regardless of where you live, this could prove to be a problem as different teachers interpretation of health will reflect the pupils knowledge of their own health. This work points out some of the problems that can arise due to the complexity of the concept of health as there are no guidelines in the curriculum that could be of help for teachers'. Through interviews with active physical education teachers and questionnaires for their pupils this work illustrates several aspects of problems most likely occurring in school regarding the health education.

Regeringen skapade år 2016 en egen del i läroplanen för fritidshemmet, med syfte att tydliggöra fritidshemmets undervisning. Det krävs nu förstärkning på huvudmanna- rektor- och personal nivå för att fritidshemmets ska arbeta målstyrt utifrån läroplanen. Syftet med studien är att undersöka hur fritidspersonal med pedagogisk utbildning uppfattar förutsättningarna från huvudman och rektor. Utöver det vill vi undersöka fritidspersonals uppfattningar av rektorns pedagogiska ledarskap. Detta för att synliggöra hur förutsättningarna och det pedagogiska ledarskapet kan bidra till att de nationella målen i styrdokumenten uppfylls. För att undersöka detta har vi genomfört en fenomenografisk studie där basen är intervjuer med sju fritidshemspersonal med pedagogisk utbildning. Resultatet visar likheter och skillnader i respondenternas uppfattningar angående forsknings fenomenen. Förutsättningar från huvudman och rektor i form av lokaler, tid och personal visar sig vara viktiga och främjar fritidspersonalens arbete med att implementera styrdokumenten. Dessa är förutsättningar som både finns i fritidshemmen men som också önskas. En annan förutsättning är att huvudman och rektor är insatt i fritidshemmets verksamhet och styrdokument. Utöver detta menar respondenterna att det är viktigt med en rektor som är lyhörd, styrande och stöttande samt ställer krav och har förväntningar på verksamheten. Den här studien visar vikten av förutsättningar från huvudman och rektor, samt ett pedagogiskt ledarskap. Många av problemen som finns i fritidshemmets verksamhet kan förbättras med hjälp av förutsättningarna från huvudman och rektor. Dessa förutsättningar främjar en kvalitativ undervisning och fritidspersonalens arbete att uppnå de nationella målen från styrdokumenten. / <p>2020-06-08</p>

Föreliggande licentiatuppsatsen tar sitt avstamp i forskningen kring den svenska läroplanens revideringar med ett särskilt fokus på ämnet idrott och hälsa. Begreppet komplex rörelse visade sig vara särskilt problematisk för idrottslärare i den senaste versionen och valdes därför som undersökningsobjekt och som exempel på begreppstransformering. Osäkerheten kring betydelsen av begreppet skapar ett praktiskt problem för lärare då det uttalade politiska direktiven om tydlighet medför större behov av gränsdragningar vad gäller betyg och bedömning. Licentiatuppsatsen synliggör en problematik avseende introduktionen och transformeringen av centrala begrepp. Mer specifikt är avsikten att undersöka vad som händer när ett specifikt begrepp transformeras från formuleringar i styrdokument till att det tolkas och beskrivs av idrottslärare. Syftet i uppsatsen som helhet uppnås genom två delarbeten och en jämförelse av resultaten från två delarbeten.  Delarbete ett har som syfte att identifiera hur diskursen om komplex rörelse är sammansatt i Lgr11 med tillhörande stödmaterial avseende idrott och hälsa. Arbetet sker med hjälp av diskursanalys och ger kunskap om tänkbara betydelser av komplex rörelse inom ramen för skolämnet idrott och hälsa i Sverige. En diskursanalys av Lgr 11 och dess stödmaterial visar därigenom hur intentionerna med komplex rörelse kan förstås. Delarbete två har som syfte att identifiera hur idrottslärare i Sverige har tolkat komplex rörelse hämtat ur Lgr 11 och dess stödmaterial. Det sker genom diskursanalys av intervjuer med sex idrottslärare. Jämförelsen av de båda delarbetena avseende transformeringen från policy till praktik visar att det finns vissa likheter mellan diskurserna som har identifierats i de båda delarbetena men till största delen skiljer de sig åt. De ursprungliga intentionerna med komplex rörelse har redan i formuleringsarenan transformerats med flera diskurser. Dessa diskurser transformeras på nytt av idrottslärarna med ytterligare diskurser i transformeringsarenan. Att det existerar konkurrerande och till viss del motsägande sätt att beskriva komplex rörelse på är ett resultat av att begreppet har transformerats.  Den här uppsatsen kommer att: (i) hjälpa till att ur ett yrkesperspektiv bättre förstå innebörden av komplex rörelse; (ii) hjälpa forskningen att förstå hur nya skrivelser tas emot ur ett yrkesperspektiv för framtida läroplansarbete och i utformning av dess implementerings- eller genomförandearbete (enactment); (iii) bidra till att belysa problematiken av effekter nuvarande implementeringsarbete har på undervisningskvaliteten, (iv) bidra med kunskap om vilken betydelse dagens implementeringsarbete har för ämnets innehåll och status, samt (v) komma med förslag på en framtida modell för ett görande (enactment).