Spelling suggestions: "subject:"rörelseförmåga"" "subject:"rörelseförmågan""
21 |
Fysioteraputers erfarenheter av hur ridterapi kan påverka förmågan till fysisk aktivitet hos individer med permanent fysisk funktionsnedsättning : En kvalitativ intervjustudie utifrån ett bio-psyko-socialt perspektivLopetegui Arambarri, Intza, Lidén, Therese January 2023 (has links)
Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig del för hälsan och det krävs flera olika fysiska och psykosociala förmågor för att vara fysiskt aktiv. Ridterapi kan påverka de olika förmågorna till fysisk aktivitet, både fysiskt och psykosocialt, dock är den vetenskapliga evidensen tvetydig. Ett sätt att stärka den evidensbaserade praktiken för ridterapi är att öka kunskapen om fysioterapeuters erfarenheter av hur ridterapi påverkar förmågan till fysisk aktivitet. Syfte: Att utforska fysioterapeuters erfarenheter av hur ridterapi kan påverka förmågan till fysisk aktivitet hos individer med permanent fysisk funktionsnedsättning i olika åldrar. Metod: En kvalitativ deskriptiv studie genomfördes med en induktiv ansats och en semistrukturerad intervjuguide användes. Ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval användes, där sex fysioterapeuter från olika verksamheter rekryterades. Resultat: Analysen resulterade i sex underkategorier och tre kategorier. Kategoriernas namn var ”Påverkan på fysisk funktion”, ”Ger möjligheter till att vara aktiv på fritiden” och ”Förändrade tankar och känslor om rörelse”. Slutsats: Deltagarna erfar att ridterapi påverkar förmågor till fysisk aktivitet, utifrån ett bio-psyko-socialt perspektiv. Förmågor på individ- och omgivningsnivå var kroppskontroll, motivation, självförtroende, handikappanpassad anläggning och kuperad terräng. Resultatet bidrar till EBP genom att fylla kunskapsluckan gällande fysioterapeuternas erfarenheter inom området. / Background: Physical activity is an important part of health, and several different physical and psychosocial abilities are required to be physical active. Hippotherapy can affect the different abilities to physical activity, both physically and psychosocially, however, the scientific evidence is ambiguous. One way to strengthen the evidence-based practice for hippotherapy is to increase knowledge about physiotherapists' experiences of how hippotherapy affects the ability to do physical activity. Aim: To explore physiotherapists experience of how hippotherapy can affect the ability to be physical active in individuals with permanent physical disability at different ages. Method: A qualitative descriptive study was conducted with an inductive approach and a semi-structured interview guide. A purposeful convenience sample was used, where six physiotherapists from different practices were recruited. Results: The analysis resulted in six subcategories and tree categories. The name of the categories was “effect on physical function”, “provides opportunities to be active in free time” and “changed thoughts and feelings about movement”. Conclusion: The participants experienced that hippotherapy affects abilities for physical activity based on biopsychosocial perspective. Abilities at the individual and environment level were body control, motivation, self-confidence, disabled facilities and hilly terrain. The result contributes to EBP by filling the knowledge gap regarding physiotherapists' experiences in the field.
|
22 |
Uppfattningar om fysisk aktivitet i förskolan : En studie av förskollärares uppfattningar om planering och genomförande av fysisk aktivitet / Perceptions of physical activity in preschool : A study of preschool teacher’s perceptions of planning and implementation of physical activity in preschoolAgneblad, Moa, Danielsson, Sofia January 2024 (has links)
The purpose of the study is to contribute knowledge about preschool teachers' perceptions of planning and implementation of physical activity in preschool teaching, so that all children have the opportunity to participate to a sufficient extent. In order to collect preschool teachers' perceptions of the phenomenon, we used semi-structured interviews, where five preschool teachers were interviewed. We have started from a phenomenographic approach, which also provides a starting point in the interviews. To produce the results, we used the phenomenography analysis model where concepts, categories and outcome spaces become central. The results showed that the preschool teachers perceive that physical activity is important but also a challenge. They also perceive that the physical activity takes place most spontaneously in preschool due to various limitations. Furthermore, they perceive that the physical activity is carried out both indoors, on the schoolyard and in nearby environments, which also provides the opportunity for different tools. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningarav planering och genomförande gällande fysisk aktivitet i förskolansundervisning, för att alla barn ska få möjlighet att delta i tillräcklig omfattning.För att samla in förskollärares uppfattningar kring fenomenet har vi använt ossav semistrukturerade intervjuer, där fem förskollärare intervjuades. Vi harutgått ifrån en fenomenografisk ansats, som också ger en utgångspunkt iintervjuerna. För att få fram resultatet använde vi oss av fenomenografinsanalysmodell där begreppen, kategorier och utfallsrum blir centrala. I resultatetframgick det att förskollärarna uppfattar att den fysiska aktiviteten är viktigmen också en utmaning. De uppfattar också att den fysiska aktiviteten skermest spontant i förskolan på grund av olika begränsningar. Vidare uppfattar deatt den fysiska aktiviteten utförs både inomhus, på gården och i närliggandemiljöer, vilket också ger möjlighet till olika redskap.
|
23 |
Ensamhet bland äldre: en 10-årig jämförelse / Loneliness among old adults: a 10 year comparisonÅström, Veronica January 2019 (has links)
Problemområde och syfte: Åldrandet kan innebära såväl fysiska som psykiska utmaningar för den enskilde. Kroppen och tillvaron förändras och möjligheterna att delta i sociala nätverk som man gjort tidigare kan begränsas. Många upplever ensamhet vilket i tidigare forskning har visat sig få konsekvenser för såväl välbefinnande som fysisk och psykisk hälsa. Denna studie fokuserar på några av de faktorer som hänger samman med åldrandets livsvillkor; social aktivitet, socialt stöd, ekonomi samt rörelseförmåga och hur dessa kan sättas i samband med upplevelser av ensamhet hos äldre. I en tioårig jämförelse undersöks: (a) hur äldres sociala aktiviteter, socialt stöd, ekonomi och rörelseförmåga förändras över tid, (b) hur upplevelsen av ensamhet hos äldre förändras över tid och (c) hur förändringar gällande social aktivitet, socialt stöd, ekonomi och rörelseförmåga under denna tid påverkar upplevelsen av ensamhet. Material: Data från insamlingstillfällena 2004 och 2014 i den nationellt representativa Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD), en longitudinell undersökning utifrån urvalet i den svenska levnadsnivåundersökningen (LNU) användes (n = 466). Metod: Samband mellan ensamhet 2004 och 2014 och social aktivitet, socialt stöd, ekonomi samt rörelseförmåga undersöktes i bivariata analyser och logistiska regressioner. Samband mellan ensamhet 2014 och förändringar under 2004-2014 gällande social aktivitet, socialt stöd, ekonomi samt rörelseförmåga undersöktes i logistisk regression. Resultat: Socialt stöd, ekonomisk buffert och rörelseförmåga kunde associeras till känslor av ensamhet 2004 men endast socialt stöd kvarstod som signifikant associerat till ensamhet då man kontrollerat för kön, ålder och ensamboende. Social aktivitet, socialt stöd och rörelseförmåga kunde associeras till känslor av ensamhet 2014, sambanden kvarstod efter att ja kontrollerat för nämnda bakomliggande faktorer. Social aktivitet och rörelseförmåga minskade betydande under den undersökta tioårsperioden, men endast minskning i rörelseförmåga kunde tydligt associeras till ensamhet. Resultaten analyseras utifrån ett kapabilitetsteoretiskt perspektiv. Slutsatser: Att ha nära stödjande relationer, delta i social aktivitet och inte hämmas av fysisk funktionsnedsättning är viktiga aspekter för att undvika ensamhet. Studien framhåller vikten av det sociala arbetet och samhällets ansvar att möta upp med förmågor när den enskildes inre förmågor avtar, för att på så sätt bidra med möjligheter för den anskilde att leva ett värdigt och värdefullt liv. / Objectives: Aging process may include both physical and mental challenges for the individual. Body and life go through changes and limit the opportunities to participate in social networks in same extent as before. Many elderly experience loneliness, which in previous studies has been shown to have consequences for well-being as for physical and mental health. The objective of this study was to examine some of the factors associated with living conditions in old age (+70); social activity, social support, economy as well as mobility problems and how these can be associated with experiences of loneliness among the elderly. Examined in present ten year comparison is: (a) how the extent of social activities, social support, economy and mobility change over time, (b) how the experience of loneliness in old age change over time and (c) how changes in social activity, social support, economy and mobility during this ten year period affects the experience of loneliness. Material: Data from the 2004 and 2014 waves of the nationally representative Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD), a longitudinal study and database based on the sample of the Swedish level of living survey (LNU) was used (n = 466). Methods: Correlation between 2004 and 2014 loneliness and social activity, social support, economy and mobility was investigated in bivariate analyses and logistic regressions. Relation between loneliness 2014 and changes during 2004-2014 in social activity, social support, economy and mobility were investigated in logistic regression. Results: Social activity, social support and mobility problems were associated with feelings of loneliness in both 2004 and 2014. Social support and mobility were associated with loneliness 2004 but only social support remained significant associated with loneliness when adjusting for gender, age and living alone. Social activity, social support and mobility were significantly associated with loneliness 2014 even when adjusting for gender, age and living alone. Social activity and mobility decreased during the ten year period but only decrease in mobility was significantly associated with loneliness. The results were analyzed in the light of the capability theory. Conclusions: Supportive relationships, participation in social activity and not be hampered by physical disabilities are important aspects to avoid loneliness. The study stresses the importance of the social work and society's responsibility to meet up with capabilities when the individual's own capabilities are declining to provide opportunities to live a dignified and valuable life.
|
24 |
"...och bena blir fulla med spring" : Pedagogisk grundsyn, barns rörelser och kognitiva lärande / ”... and legs that will joyfully run..." : Pedagogical perspectives, children's movements and cognitive learning.Häggström, Aino, Andersson, Emma January 2017 (has links)
Titel: ”... and legs that will joyfully run…” Pedagogical perspectives, children's movements and cognitive learning. ”...och bena blir fulla med spring”. Pedagogisk grundsyn, barns rörelser och kognitiva lärande. Syftet med studien är att synliggöra fem yrkesverksamma förskollärares inställning till barns rörelsebehov, hur de uppmärksammar betydelsen av barns rörelseaktiviteter för deras kognitiva lärande och hur de arbetar med barns rörelsebehov utomhus. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar: Vad är förskollärarnas inställning till barns rörelsebehov? Vilka kopplingar ser förskollärarna mellan barns rörelseaktiviteter och barns kognitiva lärande? Hur arbetar förskollärarna med barns rörelsebehov utomhus? Studien är genomförd med semistrukturerade djupintervjuer med yrkesverksamma förskollärare utifrån en kvalitativ forskningsmetod som ligger nära en fenomenografisk forskningsansats. Resultatet visar att förskollärares pedagogiska grundsyn, organisatoriska och miljömässiga faktorer påverkar innehållet i verksamheten och hur barn får stimulans i sin rörelseutveckling. De pedagogiska grundsyner som studien fördjupar sig i är förmedlingspedagogik och dialogpedagogik. Studien visar att förskollärare är medvetna om barns rörelsebehov för deras fortsatta rörelseutveckling, sociala och kognitiva lärande men att utevistelsen används på olika sätt beroende på den rådande pedagogiska grundsynen samt organisatoriska och miljömässiga faktorer.
|
25 |
Tillgänglighet i offentliga rum : Med fokus på hur kommuner i Sverige arbetar med tillgänglighet i offentliga rum för personer med funktionsvariationerEkman, Malin, Andersson, Caroline January 2022 (has links)
I dagens samhälle utgör offentliga platser en viktig roll för den sociala samvaron i staden. Offentliga platser ska vara tillgängliga för alla, vilket är något som anses vara en självklarhet och som tas för givet. Frågan som ställs i denna studie är huruvida de offentliga rummen i staden verkligen är tillgängliga för alla stadens invånare och besökare, oavsett funktionsvariation. För att besvara studiens syfte samt frågeställningar har kommunala dokument analyserats för att ta reda på hur en kommun arbetar med tillgänglighetsfrågor på en kommunövergripande nivå. En platsanalys har även genomförts på två offentliga platser, i detta fall två torg, för att undersöka tillgängligheten för personer med olika typer av funktionsvariationer. Resultatet från den insamlade empirin har sedan jämförts med resterande kunskapsunderlag för att komma fram till en slutsats kring platsernas tillgänglighet. Slutsatsen av studien visar att de valda platserna var delvis tillgängliga, men att mindre förändringar kan göras för att uppnå ökad tillgänglighet och användbarhet.
|
26 |
Alla barns lekplats : En studie om tillgängligheten på lekplatser / Every Child's Playground : A Study on Availability at PlaygroundsAbdul Al, Fatima January 2017 (has links)
Sverige har länge varit ledande inom tillgänglighet. Genom införandet av begreppen ”tillgänglighet” och ”användbarhet” har man genom Plan- och bygglagen och Boverkets riktlinjer ställt krav på den fysiska miljön. Ca 7 000 barn i Sverige är rörelsehindrade. Ungefär hälften av dessa barn använder en rullstol. Trots att alla barn har rätt till lek, är det intressant att undersöka huruvida alla barn ges möjlighet att utnyttja denna rättighet. Efter att ha uppmärksammat Helsingborgs stads kreativa lekplatsbyggen, dök frågan kring huruvida alla barn har möjlighet att leka på dessa lekplatser, upp. Syftet med arbetet är att belysa vikten av tillgängliga lekplatser, samt att undersöka hur tillgängligheten på lekplatser kan förbättras och vilka anpassningar som krävs för att förbättra tillgängligheten för rullstolsburna barn. I detta arbete görs en litteraturstudie, med fokus på regelverk och litteratur kopplad till tillgänglighet. En fallstudie görs i form av platsbesök på 8 lekplatser i Helsingborg, som underlag för en jämförelse. En intervju görs med Johanna Elgström, landskapsarkitekt på Helsingborgs stad. Slutsatsen av detta arbete är att lekplatser där man fokuserat mer på tillgänglighet ofta är mer tillgängliga och användbara för barn i rullstol. Dock krävs incitament för att säkerställa en tillgänglig och användbar lekplatsmiljö, samt tydligare definition av dessa begrepp. Genom att ha en lekplats som är tillgänglig och användbar för de flesta, gynnas den sociala hållbarheten. Slutsatsen av detta arbete blir således att säkerställandet av tillgängliga och användbara lekplatser gynnar rullstolsburna barns möjlighet till socialt samspel. / Sweden is one of the leading countries when it comes to availability in the physical environment. Approximately 7 000 children in Sweden are disabled. Half of these children use a wheelchair. It is every child’s right to play, and it’s thereby interesting to know whether every child is given the opportunity to use a playground. In the county of Helsingborg there are playgrounds appealing to many children, although the question is whether every child is given the chance to play at these playgrounds. The aim of this study is to highlight the importance of availability at playgrounds and outline ways to improve the availability. The method used in this thesis is a literature study, focusing on legal framework and literature about availability, usability and playgrounds. The case study provides information about eight playgrounds in Helsingborg. There is also an interview with landscape architect Johanna Elgström. Playgrounds where availability has been prioritized are often more available and useable for wheelchair-bound children. Still, the legal framework is in need of a more precise definition of availability and usability to ensure that playgrounds are suitable for children using a wheelchair. The playgrounds that are more available and useable can favor children using a wheelchair and give them the opportunity to socially interact with other children.
|
Page generated in 0.0308 seconds