Sammanfattning Idag används hästar i behandling av människor med psykisk ohälsa. Detta till följd av att flertalet studier bekräftar hästars positiva inverkan på människors psykiska hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hästunderstödd behandling av psykisk ohälsa, med fokus på för- och nackdelar samt resultat. Följande frågeställningar behandlas i undersökningen: Vad innebär hästunderstödd behandling? Vilka för- och nackdelar finns med behandlingen? Vilket resultat ger behandlingen och på vilket sätt kan man utläsa resultatet? Dessa frågeställningar besvarades med hjälp av empiri från fem kvalitativa intervjuer med personer, vilka arbetar med hästunderstödd behandling av människor med psykisk ohälsa. Resultatet tyder på att hästunderstödd behandling är mer än bara hästen som terapeutiskt verktyg. Denna behandling består av en helhet, där hästen är en del, men där även ridterapeuten och miljön är viktiga delar som krävs för att behandlingen ska bli framgångsrik. Det ställs även krav på patienten i form av aktivt deltagande och hög motivation. Dessutom finns det faktorer som påverkar behandlingen på olika sätt, såsom ridterapeutens kunskap och erfarenhet, hästens utbildning och säkerhetsaspekter. Något annat som resultatet visar på är att behandlingens resultat enbart är fördelaktigt. De enda nackdelar som kan ses med behandlingen är rent praktiska sådana, som ej är baserade på resultatet av behandlingen. Resultatet tyder även på att det finns många olika sätt att utläsa det resultat som uppenbarligen visat sig av behandlingen. En del resultat kan tydligt utläsas genom exempelvis att observera patienten, medan andra resultat kan vara svårare att se, som till exempel om patienten klarat av att göra något hemma till följd av behandlingen.

Syftet med studien var att ta reda på vad i den hästunderstödda terapin som gör behandlingen unik och verksam för individer med psykisk ohälsa. Vidare var syftet att undersöka hur den hästunderstödda terapin kan öka välmående hos barn med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter som bedriver hästunderstödd terapi. För att besvara syftet och analysera empirin utgick studien från tre teman och tre teorier. Studiens teman var vilken funktion hästen-, miljön- och terapeuten fyller i den hästunderstödda terapin, och teorierna var anknytning, mentalisering och empowerment. Forskning har även tillämpats för att berika vissa resultat och för att komplettera brister i teorier för att kunna analysera resultat. Studiens resultat visar att utifrån anknytning kan hästens funktion vara att främja anknytning mellan deltagare och häst samt att vara flexibel i relationen som skapas med deltagaren. Miljöns egenskaper kan bidra till att miljön fyller funktionen att uppmuntra deltagaren till att söka kontakt med terapeuten och andra människor, och därmed främja anknytning. Terapeuten fyller funktionen att hjälpa deltagaren att skapa relationer genom den hästunderstödda terapin. Utifrån mentalisering kan hästen fylla funktionen att spegla deltagarens affekter. Stallmiljön kan besitta funktionen att synliggöra deltagares känslor i behandlingsarbetet. Terapeutens funktion i behandlingen kan vara att avläsa sina hästars spegling för att förstå deltagare och underlätta relationsbyggandet. Utifrån empowerment kan hästen fylla funktionen att främja barnets motivation och maktposition i behandlingen. Miljöns funktion kan vara att gynna att det goda samtalet uppstår mellan terapeut och barnet, att möjliggöra olika stalluppgifter som kan anpassas till det enskilda barnets nivå samt hjälpa barnet att se sig själv i positiva sammanhang. Terapeutens funktion kan vara att stärka barnet och låta barnet inverka i behandlingen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hästunderstödd terapi. Utifrån detta studerar vi hur hästunderstödd terapi är en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrån följande frågeställningar: ”Hur talar deltagarna om hästens roll och betydelse i den hästunderstödda terapin?”, ”Hur beskriver deltagarna att hästens närvaro påverkar deras färdigheter och känslor?” och ”Hur upplever deltagarna hästunderstödd terapi som behandlingsmetod?” Studiens empiri härrör från intervjuer med fem deltagare i hästunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data. Till analysen har vi utgått från en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet behandlar deltagarnas beskrivning av känslor och färdigheter som härrör från behandlingen samt deltagarnas syn på hästunderstödd terapi som behandling. I slutsatsen fastslår vi, utifrån empiri och tidigare studier, att hästunderstödd terapi finner relevans i socialt arbete. Denna behandlingsform bidrar på ett konstruktivt sätt till alliansskapande och motivationsarbete samt ger en känsla av empowerment och medveten närvaro hos deltagarna. Vi har sett att hästunderstödd terapi verkar hälsofrämjande på ett kognitivt, emotionellt och socialt plan.

Syftet med studien är att utifrån terapeuters perspektiv ta reda på vad hästunderstödd terapi kan bidra med för individer med psykisk ohälsa. Vidare vill vi med studien ta reda på vad det är, samt på vilket sätt hästunderstödd terapi kan leda till främjande respektive hämmande effekter. Med utgångspunkt i att det är relativt lite forskat kring hästunderstödd terapi och dess effekter väcktes vårt intresse av att öka kunskapen kring detta. Val av målgrupp är individer med psykisk ohälsa eftersom att psykisk ohälsa är ett utbrett samhällsproblem som generellt sett ökar och som det läggs relativt lite resurser på. Djur har visats vara en kostnadseffektiv resurs som bidrar med att den psykiska ohälsan minskar och levnadsvanor förbättras hos individerna.Metoden som valdes för att besvara forskningsfrågan var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Studien utformades genom bekvämlighetsurval och målinriktat urval genomfördes intervjuer med tre verksamma terapeuter inom området. Efter bearbetning av materialet framkom tre huvudteman som visar på effekterna av den hästunderstödda terapin och dess bidragande faktorer vilka är: Hästen som redskap, Ökad kunskap och medvetenhet, och Känslan av att ha kontroll. Studiens resultat visar positiv effekt på individernas självförtroende, självinsikt, motivation, välmående, gemenskap och position i samhället. Hästen är en stor bidragande effekt till detta genom att den möjliggör skapandet av goda relationer till både hästen och terapeuten. Terapin medför även utomhusvistelse i naturen vilket har stor betydelse för individers välmående.

Abstract Natur och djur påverkar människans välbefinnande positivt. Vilket ibland används för att göra en behandling mer effektiv och förkorta behandlingstiden. Studiens syfte är att utifrån ett pedagogiskt perspektiv undersöka hur hästunderstödd terapi som tilläggsterapi kan medverka i lärandeprocesser vid dialektisk beteendeterapi. För att undersöka detta användes kvalitativ metod och datainsamling av enkäter med öppna frågor som besvarades av 13 coacher och terapeuter. Enkätsvaren bearbetades med hjälp av en tematisk analys. I studien används sociokulturellt perspektiv på inlärning, upplevelse- och erfarenhetsbaserat lärande och faktorer som påverkar lärande. Resultatet visar att deltagarna i hästunderstödd terapi upplevde positiva känslor och välbefinnande i samvaro med hästarna. En gynnsam miljö och praktiska övningar med hästar främjade lärande och utvecklig. Coacher och terapeuter ansåg att hästunderstödd terapi var betydelsefull i lärande, träning och generalisering av färdigheter. Slutsatser: Studien bekräftar att hästunderstödd terapi kan medverka i lärandeprocesser för personer som går i dialektisk beteendeterapi. Studiens resultat anknyter till den teori och forskning som finns.

Historically, the horse has in many ways been important to human beings. Today, Equine Assisted Therapy is a form of treatment in which the horse is used as a tool from the treatment of the client. Supported Equine therapy has a therapeutic purpose and may vary depending on the patient's needs and the professionals work competence. Various studies show that animals have a positive impact on people. The aim of our study was to explore how Equine Assisted Therapy is used within the practical fields of social work in Sweden. We wanted to  illustrate how professionals in different social work settings utilize this form of treatment. Based on our purpose we have chosen to use a qualitative approach in which we interviewed five professionals who work with Equine Assisted Therapy as treatment method in various activities. In our results, we present the strengths and weaknesses according to the professionals; which approach they consider relevant and how a treatment session might look like.

No description available.

I Sociologiskt perspektiv på Hästunderstödd terapi studeras hur deltagares upplevelser och effekter av Hästunderstödd terapi med någon form av psykosocial inriktning kan förstås ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra artiklar som behandlar Hästundersstödd terapi analyseras med ett konstruktivistiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har antagits. Resultatet av analysen ställs i relation till tidigare sociologisk forskning och sociologiska teorier som behandlar interaktion, kommunikation och relation mellan människa och djur. Resultatet mynnade i tre kategorier som står i relation till varandra. Kategorierna är: Sociala relationer, emotionell utveckling och identitetsskapande. Analysen visar att både det terapeutiska innehållet och målet med den Hästunderstödda terapin i de fyra analyserade artiklarna till största del innefattar sociala relationer. Utifrån detta dras slutsatsen att deltagares upplevelser och effekter av Hästunderstödd terapi låter sig förstås ur ett sociologiskt perspektiv, då sociala relationer är essentiellt inom sociologin.

Bakgrund   En växande äldre befolkning innebär utmaningar gällande ensamhet, fallolyckor, demenssjukdom och att kunna tillgodose en god hälsa bland äldre personer. För att möta de utmaningarna krävs en bredd av åtgärder. Ett område som fått allt större genomslag är djurassisterad terapi. Tidigare studier har bland annat visat hur djurens närvaro bland människor bidrar med upplevelser av lugn. I Sverige finns numera rekommendationer från Socialstyrelsen om att djurassisterad terapi kan användas hos äldre med demenssjukdom. En central del av sjuksköterskans profession är att främja hälsa och förebygga sjukdom. De omvårdnadsåtgärder som görs för att uppnå detta ska vara evidensgrundande. Ett ökat intresse finns därmed för djurassisterad terapi utifrån den kontexten.   Syfte Syftet var att beskriva vilken betydelse djurassisterad terapi kan ha för äldres hälsa.  Metod En icke-systematisk litteraturöversikt gjordes med sökningar i tre olika databaser. Dessa var PubMed, CIHNAL och PsycINFO. Tydliga avgränsningar med inklusions- och exklusionskriterier arbetades fram. Totalt inkluderades 15 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design. Nogsam kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag. Vidare gjordes en integrerad dataanalys beskriven av Kristensson för att sammanställa resultatet. Först gjordes detta individuellt för att sedan diskuteras gemensamt. Detta för att säkerställa ett så tillförlitligt tillvägagångssätt som möjligt.  Resultat Tre områden där hälsan kan påverkas av djurassisterad terapi framkom, dessa var fysisk, psykisk och social hälsa. Bland annat ökade rörelseförmågan och den sociala interaktionen. Smärta och känslor av ensamhet minskades samtidigt som puls och blodtryck sänktes och det allmänna stämningsläget förbättrades. Slutligen påverkades även den kognitiva förmågan. Slutsats Djurassisterad terapi kan ha betydelse för äldre personers hälsa även om det finns ett behov av fortsatt forskning på området. Vidare finns behovet av riktlinjer på nationell nivå för implementering av djurassisterad terapi. I dagsläget bygger det nämligen på enskilda kommuners arbete för att ta fram riktlinjer kring användningen på särskilda boenden. / Background An increasing amount of elderly people creates challenges regarding loneliness, fall injuries, dementia as well as challenges to work towards a good health. One method which has gotten more attention recently is animal assisted therapy because it contributes to people’s experience of calmness among other things. In Sweden there are recommendations from the National Board of Health and Welfare that animal assisted therapy can be used in nursing homes for people with dementia. An important part of the profession of nurses is to promote health and to prevent diseases. This work should be based on evidence. Therefore, there is a growing interest for animal assisted therapy. Aim The aim was to describe the importance of animal assisted therapy for the health of elderly people.  Method  A non-systematic literature review was conducted by using terms in three databases: PubMed, CINAHL and PsycINFO. Delimitations with clear inclusion and exclusion criteria are presented in the literature review. In total 15 articles were included with quantitative and qualitative data. Their quality was analyzed by using an assessment tool from Sophiahemmet University. The result was compiled by using an integrative data analysis described by Kristensson. First made individually and then together to make sure it was made in a reliable manner.  Results Three main categories were identified where animal assisted therapy can influence the physical, mental, and social health. Among other things it improved the patients’ mood, mobility and social interaction while it decreased blood pressure, heart rate as well as the feeling of loneliness and pain. The cognitive functioning also got affected. Conclusions Animal assisted therapy can be important for the health of older people, but it needs further research. National guidelines to implement animal assisted therapy are also needed because today the municipalities themselves must create the guidelines in their nursing homes.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig del för hälsan och det krävs flera olika fysiska och psykosociala förmågor för att vara fysiskt aktiv. Ridterapi kan påverka de olika förmågorna till fysisk aktivitet, både fysiskt och psykosocialt, dock är den vetenskapliga evidensen tvetydig. Ett sätt att stärka den evidensbaserade praktiken för ridterapi är att öka kunskapen om fysioterapeuters erfarenheter av hur ridterapi påverkar förmågan till fysisk aktivitet. Syfte: Att utforska fysioterapeuters erfarenheter av hur ridterapi kan påverka förmågan till fysisk aktivitet hos individer med permanent fysisk funktionsnedsättning i olika åldrar. Metod: En kvalitativ deskriptiv studie genomfördes med en induktiv ansats och en semistrukturerad intervjuguide användes. Ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval användes, där sex fysioterapeuter från olika verksamheter rekryterades. Resultat: Analysen resulterade i sex underkategorier och tre kategorier. Kategoriernas namn var ”Påverkan på fysisk funktion”, ”Ger möjligheter till att vara aktiv på fritiden” och ”Förändrade tankar och känslor om rörelse”. Slutsats: Deltagarna erfar att ridterapi påverkar förmågor till fysisk aktivitet, utifrån ett bio-psyko-socialt perspektiv. Förmågor på individ- och omgivningsnivå var kroppskontroll, motivation, självförtroende, handikappanpassad anläggning och kuperad terräng. Resultatet bidrar till EBP genom att fylla kunskapsluckan gällande fysioterapeuternas erfarenheter inom området. / Background: Physical activity is an important part of health, and several different physical and psychosocial abilities are required to be physical active. Hippotherapy can affect the different abilities to physical activity, both physically and psychosocially, however, the scientific evidence is ambiguous. One way to strengthen the evidence-based practice for hippotherapy is to increase knowledge about physiotherapists' experiences of how hippotherapy affects the ability to do physical activity. Aim: To explore physiotherapists experience of how hippotherapy can affect the ability to be physical active in individuals with permanent physical disability at different ages. Method: A qualitative descriptive study was conducted with an inductive approach and a semi-structured interview guide. A purposeful convenience sample was used, where six physiotherapists from different practices were recruited.  Results: The analysis resulted in six subcategories and tree categories. The name of the categories was “effect on physical function”, “provides opportunities to be active in free time” and “changed thoughts and feelings about movement”.  Conclusion: The participants experienced that hippotherapy affects abilities for physical activity based on biopsychosocial perspective. Abilities at the individual and environment level were body control, motivation, self-confidence, disabled facilities and hilly terrain. The result contributes to EBP by filling the knowledge gap regarding physiotherapists' experiences in the field.