Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig del för hälsan och det krävs flera olika fysiska och psykosociala förmågor för att vara fysiskt aktiv. Ridterapi kan påverka de olika förmågorna till fysisk aktivitet, både fysiskt och psykosocialt, dock är den vetenskapliga evidensen tvetydig. Ett sätt att stärka den evidensbaserade praktiken för ridterapi är att öka kunskapen om fysioterapeuters erfarenheter av hur ridterapi påverkar förmågan till fysisk aktivitet. Syfte: Att utforska fysioterapeuters erfarenheter av hur ridterapi kan påverka förmågan till fysisk aktivitet hos individer med permanent fysisk funktionsnedsättning i olika åldrar. Metod: En kvalitativ deskriptiv studie genomfördes med en induktiv ansats och en semistrukturerad intervjuguide användes. Ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval användes, där sex fysioterapeuter från olika verksamheter rekryterades. Resultat: Analysen resulterade i sex underkategorier och tre kategorier. Kategoriernas namn var ”Påverkan på fysisk funktion”, ”Ger möjligheter till att vara aktiv på fritiden” och ”Förändrade tankar och känslor om rörelse”. Slutsats: Deltagarna erfar att ridterapi påverkar förmågor till fysisk aktivitet, utifrån ett bio-psyko-socialt perspektiv. Förmågor på individ- och omgivningsnivå var kroppskontroll, motivation, självförtroende, handikappanpassad anläggning och kuperad terräng. Resultatet bidrar till EBP genom att fylla kunskapsluckan gällande fysioterapeuternas erfarenheter inom området. / Background: Physical activity is an important part of health, and several different physical and psychosocial abilities are required to be physical active. Hippotherapy can affect the different abilities to physical activity, both physically and psychosocially, however, the scientific evidence is ambiguous. One way to strengthen the evidence-based practice for hippotherapy is to increase knowledge about physiotherapists' experiences of how hippotherapy affects the ability to do physical activity. Aim: To explore physiotherapists experience of how hippotherapy can affect the ability to be physical active in individuals with permanent physical disability at different ages. Method: A qualitative descriptive study was conducted with an inductive approach and a semi-structured interview guide. A purposeful convenience sample was used, where six physiotherapists from different practices were recruited.  Results: The analysis resulted in six subcategories and tree categories. The name of the categories was “effect on physical function”, “provides opportunities to be active in free time” and “changed thoughts and feelings about movement”.  Conclusion: The participants experienced that hippotherapy affects abilities for physical activity based on biopsychosocial perspective. Abilities at the individual and environment level were body control, motivation, self-confidence, disabled facilities and hilly terrain. The result contributes to EBP by filling the knowledge gap regarding physiotherapists' experiences in the field.