Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hästunderstödd terapi. Utifrån detta studerar vi hur hästunderstödd terapi är en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrån följande frågeställningar: ”Hur talar deltagarna om hästens roll och betydelse i den hästunderstödda terapin?”, ”Hur beskriver deltagarna att hästens närvaro påverkar deras färdigheter och känslor?” och ”Hur upplever deltagarna hästunderstödd terapi som behandlingsmetod?” Studiens empiri härrör från intervjuer med fem deltagare i hästunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data. Till analysen har vi utgått från en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet behandlar deltagarnas beskrivning av känslor och färdigheter som härrör från behandlingen samt deltagarnas syn på hästunderstödd terapi som behandling. I slutsatsen fastslår vi, utifrån empiri och tidigare studier, att hästunderstödd terapi finner relevans i socialt arbete. Denna behandlingsform bidrar på ett konstruktivt sätt till alliansskapande och motivationsarbete samt ger en känsla av empowerment och medveten närvaro hos deltagarna. Vi har sett att hästunderstödd terapi verkar hälsofrämjande på ett kognitivt, emotionellt och socialt plan.