Fokus i studien ligger på terapeuters val av metod och synen på hästen som terapeutiskt resurs. Detta görs genom kvalitativ deskriptiv ansats. Terapeuterna intervjuas genom semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Arthurs teori om vilka typer av terapeuter som, utifrån personlighet och epistemologiska uppfattningar, är disponerade till en viss typ av terapeutisk inriktning, användes för att försöka förklara varför de terapeuter som arbetar med HUT, väljer den metoden. Resultatet visar att terapeuternas val av HUT metod inte kunde förklaras genom Arthur's teori. Resultatet visar också att hästen som terapeutisk resurs förändrar terapin på flera områden och gör att terapeutens roll förändras. Forskningsfältet är under utveckling, och denna studie kan ge ökad förståelse för vad hästunderstödd terapi inom det psykoterapeutiska spektrat innebär och terapeuters syn på val av metod och hästen och som terapeutisk resurs. Förslag till fortsatt forskning är vad som förenar de terapeuter som väljer att arbeta med hästen som terapeutisk resurs, samt hästens roller i psykoterapi och kartläggande studier av vilka olika delar hästunderstödd terapi består av.

<p>Historically, the horse has in many ways been important to human beings. Today, Equine Assisted Therapy is a form of treatment in which the horse is used as a tool from the treatment of the client. Supported Equine therapy has a therapeutic purpose and may vary depending on the patient's needs and the professionals work competence. Various studies show that animals have a positive impact on people. The aim of our study was to explore how Equine Assisted Therapy is used within the practical fields of social work in Sweden. We wanted to  illustrate how professionals in different social work settings utilize this form of treatment. Based on our purpose we have chosen to use a qualitative approach in which we interviewed five professionals who work with Equine Assisted Therapy as treatment method in various activities. In our results, we present the strengths and weaknesses according to the professionals; which approach they consider relevant and how a treatment session might look like.</p><p> </p>

Background: Animals have been shown to have a positive effect on people. The nursing science approach says that a person can experience well-being despite illness. The positive attributes of animals can be used in health care to help ill people experience well-being. An animal-assisted intervention can be a form of activity or therapy involving pets (AAA / AAT) or horses (EAT). Aim: The purpose of this study was to elucidate how animals in health care promote well-being for people with long-term illness. Methods: Literature review based on fourteen original scientific articles, with both qualitative and quantitative approach. Results: The compilation of the results led to four main categories with two subcategories respectively. These were: Physical aspects with subcategories Physical well-being and Bodily functions; Psychic aspects with subcategories Psychic well-being and Reduced psychiatric symptoms; Existential aspects with subcategories Quality of Life and Safety; Social Aspects with subcategories Social behavior and Relationships. Discussions: Review and discussion of the selected method. Discussion of the results with the selected theoretical framework: Antonovsky's theory of Sense of Coherence (SOC) and the salutogenic approach. The results were discussed based on the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur behandlare inom olika professioner använt sig av hästunderstödd terapi, som en del av en terapeutisk behandling. Detta för att se om behandlarna kunde märka en förändring hos deltagaren. Examensarbetet baserades på kvalitativ metod där fyra telefonintervjuer genomförts med personer som arbetar med hästar i terapeutisk behandling. Resultaten visade att behandlarna upplevde att hästarna kunde hjälpa till med samspelet mellan behandlare och deltagare. Det framkom att behandlarna upplevde att det skedde genom ett icke-verbalt deltagande från hästen i samspel med behandlaren och den som deltog. Deltagarna fick en möjlighet att skapa mening med hjälp av vardagliga rutiner och strukturer. Del kunde känna tillit till andra, samt började våga skapa relationer med andra människor vilket gav en känsla av förhållande till samhället. Samtliga behandlare menade att det var svårt att avgöra vad som hade skapat en förändring. Gemensamt var behandlarnas upplevelse av en positiv förändring hos flertalet av deltagarna. / This bachelor thesis analyses the use of horse-assisted therapy amongst mental health practitioners within multiple sectors. The aim was to establish whether a change could be detected in participants. Adopting a qualitative approach the research was mainly conducted through four semi-structured interviews with equine-assisted therapy practitioners. The results show that the practitioners believe the horses improve the interactions between the practitioners and participants. The practitioners believe this improvement is due to the non-verbal participation of the horse in interface with the practitioner and participant and that the horses increase the participants’ trust in others as well as their confidence when establishing relationships with others. The participants gained an opportunity to create meaning within their lives through everyday routines, structures and feel a sense of context. Some of the practitioners struggled to identify what causes the change but recognised a positive change in the majority of participants.

Introduktion: Hästunderstödd terapi är en behandlingsform där man ägnar sig åt ridning och andra aktiviteter med hästen för att främja fysisk och psykisk hälsa. Hästen har en central roll och bidrar till en icke-dömande och trygg plats för patienterna. Vidare har stallet och naturen positiva effekter inom behandlingen. Syfte: Belysa synen på hästunderstödd terapi hos fysioterapeuter som arbetar eller har arbetat med hästunderstödd terapi som behandlingsmetod. Metod: Fyra semistrukturerade intervjuer med legitimerade fysioterapeuter/sjukgymnaster, med erfarenhet av hästunderstödd terapi, genomfördes via telefon. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i temat “Hästen ger möjlighet till en unik och omfattande behandling”, som beskriver bredden av behandlingen, hur kroppen och psyket påverkas samt vilken roll hästen, stallet och naturen har inom behandlingen. De fem kategorierna som identifierades var Mångsidig behandling som möter olika behov, Stallet och naturen blir ett annorlunda behandlingsrum, Hästen som stöttande behandlare, Personlighet och kropp tar stora steg framåt samt Ökad dialog och delaktighet genom hästen. Kategorierna inkluderar delar av behandlingsmetoden, vilka patientgrupper man kan komma i kontakt med, vilken roll hästen har samt effekterna av behandlingen. Konklusion: Hästunderstödd terapi lyftes fram som en bred behandlingsform av fysioterapeuterna. De upplevde behandlingen som speciell i förhållande till annan behandling genom dess möjlighet att påverka flera delar samtidigt, både för kroppen och psyket. Fler studier bör genomföras med större undersökningsgrupper; både fler fysioterapeuter, men även patienters erfarenheter bör lyftas fram.

Equine Assisted Therapy is, from a social work perspective, a relatively unexplored arrangement of therapy in which the horse is part of the treatment. This study illustrates the equine therapist’ experiences of Equine Assisted Cognitive Behavioural Therapy (EA-CBT) and Equine Assisted Therapy (EAT) up against people suffering from mental health issues. The research questions are: How do we use horses as a part of the treatment up against people with mental health issues? What components can be identified as a central part of the treatment in Equine Assisted Therapy? The empirical material was collected by using hermeneutic approach and qualitative semi-structured interviews with three practicing equine therapists. The main result showed that horses are used as therapeutical co-workers, as well as a metaphor for the individuals’ emotions. The horses take a significant part of the patients’ sense of coherence (KASAM) as well as the patients’ mentalization, especially through emotional understanding and communication. Furthermore, the result indicate that the horse is as an important link in the encounter between therapist and patient. The analysis was based on an analytic method, in which the empirical material is the starting point of coding and creating themes. The central conclusions were that the horse play a significant role in the promotion of the humans’ ameliorative mental health. It does not only play role for the mental health issues, but also for the patients’ conduction after the treatment.

Bakgrund: Hästunderstödd terapi, HUT, är en sedan länge existerande vårdform för allehanda besvär. Evidensen för HUT som vårdverktyg har framtill nyligen dock varit svag, men allt fler studier har visat att HUT är en effektiv träningsform för balans och gångförmåga hos barn och ungdomar med CP-skador, förmågor som är tätt förknippade med människors livskvalitet. En diagnos som är lik CP och ofta ger liknande symtom är stroke. Trots likheterna mellan stroke och CP finns inte alls samma mängd evidens för effekten av HUT vid stroke som vid CP. Samtidigt råder det brist på effektiv strokerehabilitering i vissa delar av Sverige. Det är därför av intresse att utvärdera huruvida HUT kan vara ännu ett verktyg att använda vid just strokerehabilitering. Syfte: Att systematiskt granska forskningen och gradera evidensen för effekten av HUT på balans, gångförmåga och livskvalitet hos patienter som tidigare drabbats av en stroke. Metod: Systematisk litteraturstudie av randomiserade kontrollerade studier Resultat: Åtta studier hittades och de visade en förbättrande effekt av HUT på de undersökta områdena. Fem av studierna var av tillräckligt hög kvalitet för att graderas via GRADEstud. Graderingen visade att evidensvärdet var mycket låg för effekt av HUT på gångförmåga, låg för effekt av HUT på livskvalitet, och måttligt hög för effekt av HUT på balans.  Konklusion: På grund av begränsat antal studier och begränsade mätmetoder i dem kan ingen fast slutats dras, mer forskning behövs för att svara på frågeställningarna. / Background: Horse-Assisted Therapy, HAT, has since a long time been used as a health-care-tool for an assorted group of problems. The evidence for HAT as a health-care-tool has until recently been weak, however an increasing number of studies has shown HAT to be an effective way to train balance and gait in children and youths with cerebral palsy, abilities that are closely linked to a persons quality of life. A diagnosis that is similar to CP and often gives similar symptoms is stroke. Despite the similarities between stroke and CP there is far less evidence for the effects of HAT on stroke than there is for that on CP. At the same time some parts of Sweden are lacking in0 ways to rehabilitation-train after a stroke, therefore it is of interest to evaluate whether HAT can be yet another tool to use in stroke-rehabilitation.  Purpose: To systematically review and evaluate the evidence for the effect of Horse-Assisted Therapy on balance, gait and quality of life in patients who earlier has suffered a stroke.  Result: Eight studies were found and showed that HAT has an enhancing effect on the examined values. Five studies were of high enough quality to be graded using GRADEstud. The evidence grading showed a very low evidence grade for the effect of HAT on gait, low for the effect on quality of life, and moderately high for the effect on balance.  Conclusion: Due to a limited number of studies, and limitations in the ways to measure the effect no conclusion can be drawn, more research is needed in order to answer the issues in question.

Psykisk ohälsa är ett ökande problem samtidigt som symptomen ofta behandlas med medicinering istället för psykologiska behandlingsmetoder där individen får möjlighet att läka i lugn och ro. Hästunderstödda insatser är en behandlingsmetod som innefattar glädje och struktur för att lyfta individens självkänsla och egenskaper. Syftet med studien är att undersöka behandlarens syn på hästens roll i arbetet med psykisk ohälsa. Studien fokuserar på att utreda om hästen påverkar relationen mellan klient och behandlare samt huruvida häst och behandlare inverkar på klientens återhämtning. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Resultatet visar att hästunderstödda insatser kan vara en metod där det finns möjlighet att med hjälp av djur och natur, återhämta sig från psykisk ohälsa i lugn och ro. Hästen kan motivera samtidigt som relationen mellan behandlare och klient förbättras. Metoden kräver dock mer forskning för starkare evidens för att utvidga användningen i samhället. / Mental ill-health is a growing problem, where symptoms are often treated with medication instead of psychological treatment that allows the individual to recover in peace and quiet. Equine-assisted intervention is a treatment method that improves an individual's self-esteem and attitude by providing joy and structure. This study investigates the therapist's view of a horse's role in the treatment of mental ill-health. It examines whether a horse can influence the relationship between the client and the therapist, and whether the horse, together with the therapist, can influence the client's recovery. It is a qualitative study, with semistructured interviews and thematic analysis. The result shows that equine-assisted interventions can, with the help of animals and nature, provide the opportunity to recover from mental ill-health with tranquility and improve the client’s relationship with the therapist. However, more research is needed to strengthen the evidence and encourage the adoption of the method in society.

Introduktion: Hästunderstödd terapi (HUT) är ett växande kunskapsområde där studier visat välgörande effekter i flertalet patientgrupper. Att beskriva HUT generellt har försvårats av metodologiska orsaker. Eftersom HUT i klinisk praxis används som komplement till grundprofessioner, vill denna studie fördjupa kunskapen utifrån fysioterapeutiskt perspektiv. Därigenom kan HUT beskrivas med en tydlig koppling till klinisk användbarhet.  Syfte: Att undersöka OHI-certifierade fysioterapeuters erfarenheter av att arbeta med HUT utifrån ett perspektiv av rörelse. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med elva OHI-certifierade fysioterapeuter. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman. Som teoretiskt ramverk användes ”The movement continuum Theory of Physical Therapy”. Resultat: Temat ”Hästen och dess miljö berikar det fysioterapeutiska arbetssättet” byggs av fyra subteman och nio sub-subteman. HUT har potential att berika fysioterapeutiskt arbetssätt  genom inverkan på flera nivåer av rörelse samtidigt. Ridmomentet kan ge externa förutsättningar som verkar rörelsefrämjande, men innebär också ett professionellt omdöme i avvägningen mellan nytta och riskmomentet. Genom HUT upplevs resurser att stimulera interna faktorer såsom motivation och engagemang samt sociala faktorer i alliansen. HUT upplevs stötta ett resursfokuserat förhållningssätt till rörelse, där kropp, sinne och känsla har en given plats.   Slutsats: Hur HUT berikar professionen beror på fysioterapeutens val utifrån syfte, yrkeskunskap och personliga kompetens. Det breda användningsområdet ger möjligheter att använda HUT i mötet med olika målgrupper. När arbetssättet i HUT beskrivs i sammanhanget av fysioterapi kan komplexiteten i HUT förstås, och termer som evidensbaserad praktik kommer inom räckhåll. / Introduction: The knowledge of Equine Assisted Therapy (EAT) is growing, and studies describe beneficial effects in various groups of patients. Describing EAT in general has been difficult due to methodological reasons. Since EAT in clinical practice serves as a complement to professions, this study wants to deepen the knowledge from a physiotherapeutic perspective. EAT can thereby be described with a clear connection to clinical applicability. Aims: Investigate OHI-certified physiotherapists' experiences of working with EAT from a perspective of movement. Methods: Qualitative study with semi-structured interviews with eleven OHI-certified physiotherapists, using qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. As theoretical framework "The movement continuum Theory of Physical Therapy" was used.. Results: The theme ”The horse and its environment enriches the physiotherapeutic practice” is based on four sub themes and nine sub-sub themes. EAT has potential to enrich physiotherapeutic practice by influencing several levels of movement simultaneously. Riding can provide external conditions promoting movement, also involving professional judgment between benefits and elements of risk.  Resources to stimulate internal factors as motivation, commitment, and social factors in the alliance were experienced. EAT is perceived to support a resource-focused approach to movement, where body, mind and emotion are involved.  Conclusion: How EAT enriches the profession depends on the physiotherapist's decisions based on purpose, professional knowledge, and personal competence. The versatility provides opportunities to use EAT with different populations. When clinical practice of EAT are described in context of physiotherapy, the complexity of EAT can be understood, and terms as evidence-based practice come within reach.