Fokus i studien ligger på terapeuters val av metod och synen på hästen som terapeutiskt resurs. Detta görs genom kvalitativ deskriptiv ansats. Terapeuterna intervjuas genom semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Arthurs teori om vilka typer av terapeuter som, utifrån personlighet och epistemologiska uppfattningar, är disponerade till en viss typ av terapeutisk inriktning, användes för att försöka förklara varför de terapeuter som arbetar med HUT, väljer den metoden. Resultatet visar att terapeuternas val av HUT metod inte kunde förklaras genom Arthur's teori. Resultatet visar också att hästen som terapeutisk resurs förändrar terapin på flera områden och gör att terapeutens roll förändras. Forskningsfältet är under utveckling, och denna studie kan ge ökad förståelse för vad hästunderstödd terapi inom det psykoterapeutiska spektrat innebär och terapeuters syn på val av metod och hästen och som terapeutisk resurs. Förslag till fortsatt forskning är vad som förenar de terapeuter som väljer att arbeta med hästen som terapeutisk resurs, samt hästens roller i psykoterapi och kartläggande studier av vilka olika delar hästunderstödd terapi består av.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur behandlare inom olika professioner använt sig av hästunderstödd terapi, som en del av en terapeutisk behandling. Detta för att se om behandlarna kunde märka en förändring hos deltagaren. Examensarbetet baserades på kvalitativ metod där fyra telefonintervjuer genomförts med personer som arbetar med hästar i terapeutisk behandling. Resultaten visade att behandlarna upplevde att hästarna kunde hjälpa till med samspelet mellan behandlare och deltagare. Det framkom att behandlarna upplevde att det skedde genom ett icke-verbalt deltagande från hästen i samspel med behandlaren och den som deltog. Deltagarna fick en möjlighet att skapa mening med hjälp av vardagliga rutiner och strukturer. Del kunde känna tillit till andra, samt började våga skapa relationer med andra människor vilket gav en känsla av förhållande till samhället. Samtliga behandlare menade att det var svårt att avgöra vad som hade skapat en förändring. Gemensamt var behandlarnas upplevelse av en positiv förändring hos flertalet av deltagarna. / This bachelor thesis analyses the use of horse-assisted therapy amongst mental health practitioners within multiple sectors. The aim was to establish whether a change could be detected in participants. Adopting a qualitative approach the research was mainly conducted through four semi-structured interviews with equine-assisted therapy practitioners. The results show that the practitioners believe the horses improve the interactions between the practitioners and participants. The practitioners believe this improvement is due to the non-verbal participation of the horse in interface with the practitioner and participant and that the horses increase the participants’ trust in others as well as their confidence when establishing relationships with others. The participants gained an opportunity to create meaning within their lives through everyday routines, structures and feel a sense of context. Some of the practitioners struggled to identify what causes the change but recognised a positive change in the majority of participants.

Bakgrund: Hästunderstödd terapi, HUT, är en sedan länge existerande vårdform för allehanda besvär. Evidensen för HUT som vårdverktyg har framtill nyligen dock varit svag, men allt fler studier har visat att HUT är en effektiv träningsform för balans och gångförmåga hos barn och ungdomar med CP-skador, förmågor som är tätt förknippade med människors livskvalitet. En diagnos som är lik CP och ofta ger liknande symtom är stroke. Trots likheterna mellan stroke och CP finns inte alls samma mängd evidens för effekten av HUT vid stroke som vid CP. Samtidigt råder det brist på effektiv strokerehabilitering i vissa delar av Sverige. Det är därför av intresse att utvärdera huruvida HUT kan vara ännu ett verktyg att använda vid just strokerehabilitering. Syfte: Att systematiskt granska forskningen och gradera evidensen för effekten av HUT på balans, gångförmåga och livskvalitet hos patienter som tidigare drabbats av en stroke. Metod: Systematisk litteraturstudie av randomiserade kontrollerade studier Resultat: Åtta studier hittades och de visade en förbättrande effekt av HUT på de undersökta områdena. Fem av studierna var av tillräckligt hög kvalitet för att graderas via GRADEstud. Graderingen visade att evidensvärdet var mycket låg för effekt av HUT på gångförmåga, låg för effekt av HUT på livskvalitet, och måttligt hög för effekt av HUT på balans.  Konklusion: På grund av begränsat antal studier och begränsade mätmetoder i dem kan ingen fast slutats dras, mer forskning behövs för att svara på frågeställningarna. / Background: Horse-Assisted Therapy, HAT, has since a long time been used as a health-care-tool for an assorted group of problems. The evidence for HAT as a health-care-tool has until recently been weak, however an increasing number of studies has shown HAT to be an effective way to train balance and gait in children and youths with cerebral palsy, abilities that are closely linked to a persons quality of life. A diagnosis that is similar to CP and often gives similar symptoms is stroke. Despite the similarities between stroke and CP there is far less evidence for the effects of HAT on stroke than there is for that on CP. At the same time some parts of Sweden are lacking in0 ways to rehabilitation-train after a stroke, therefore it is of interest to evaluate whether HAT can be yet another tool to use in stroke-rehabilitation.  Purpose: To systematically review and evaluate the evidence for the effect of Horse-Assisted Therapy on balance, gait and quality of life in patients who earlier has suffered a stroke.  Result: Eight studies were found and showed that HAT has an enhancing effect on the examined values. Five studies were of high enough quality to be graded using GRADEstud. The evidence grading showed a very low evidence grade for the effect of HAT on gait, low for the effect on quality of life, and moderately high for the effect on balance.  Conclusion: Due to a limited number of studies, and limitations in the ways to measure the effect no conclusion can be drawn, more research is needed in order to answer the issues in question.

Psykisk ohälsa är ett ökande problem samtidigt som symptomen ofta behandlas med medicinering istället för psykologiska behandlingsmetoder där individen får möjlighet att läka i lugn och ro. Hästunderstödda insatser är en behandlingsmetod som innefattar glädje och struktur för att lyfta individens självkänsla och egenskaper. Syftet med studien är att undersöka behandlarens syn på hästens roll i arbetet med psykisk ohälsa. Studien fokuserar på att utreda om hästen påverkar relationen mellan klient och behandlare samt huruvida häst och behandlare inverkar på klientens återhämtning. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Resultatet visar att hästunderstödda insatser kan vara en metod där det finns möjlighet att med hjälp av djur och natur, återhämta sig från psykisk ohälsa i lugn och ro. Hästen kan motivera samtidigt som relationen mellan behandlare och klient förbättras. Metoden kräver dock mer forskning för starkare evidens för att utvidga användningen i samhället. / Mental ill-health is a growing problem, where symptoms are often treated with medication instead of psychological treatment that allows the individual to recover in peace and quiet. Equine-assisted intervention is a treatment method that improves an individual's self-esteem and attitude by providing joy and structure. This study investigates the therapist's view of a horse's role in the treatment of mental ill-health. It examines whether a horse can influence the relationship between the client and the therapist, and whether the horse, together with the therapist, can influence the client's recovery. It is a qualitative study, with semistructured interviews and thematic analysis. The result shows that equine-assisted interventions can, with the help of animals and nature, provide the opportunity to recover from mental ill-health with tranquility and improve the client’s relationship with the therapist. However, more research is needed to strengthen the evidence and encourage the adoption of the method in society.