Abstrakt Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens årliga undersökning, Öppna jämförelser vid ett särskilt boende i södra Sverige, framkom att de äldre visade missnöje med de sociala aktiviteterna som erbjöds vid boendet. Eftersom missnöje kan leda till minskat välbefinnande var det därför av intresse att undersöka vad som sker med välbefinnandet om en intervention med fokus på individanpassade sociala aktiviteter genomfördes vid boendet.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur äldre personers upplevelse av välbefinnande påverkas när indvividanpassad social aktivitet införs på deras särskilda boende.  Metod: Studien har en kvalitativ design där en inledande intervju med öppna frågor som berör välbefinnande och social aktivitet nyttjades. Intervjun användes som underlag för en intervention, där deltagarna fick välja två aktiviteter som de ville utföra under en treveckorsperiod. Dess effekt utvärderades genom en uppföljande intervju med öppna frågor. Resultat: Resultatet visade att vara självständig, att få vara delaktig och få bestämma över sin vardag hade betydelse för välbefinnandet.  Deltagarna hade svårigheter med att precisera begreppet välbefinnande, men de uttalade samtidigt positiva erfarenheter av de individanpassade sociala aktiviteterna som genomfördes. Deltagarna var mycket nöjda med individanpassade sociala aktiviteter. Resultatet påvisade att deltagarna hade låg tilltro till att omvårdnadspersonal skulle få tid över för att genomföra sociala aktiviteter.  De hade en önskan om att detta skulle bli en del i vardagen. Konklusion: Det är av stor vikt att se till varje individs vilja och intresse för att gynna den äldres välbefinnande. Det är också viktigt att omvårdnadspersonal ändrar sitt förhållningssätt angående social aktivitet och ser de möjligheter som finns och satsar på kvalité istället för kvantitet.   Nyckelord: Omvårdnadspersonal, personcentrerad vård, social aktivitet, vårdhem, välbefinnande, äldre, äldre personer.

No description available.

Bakgrund: Andelen äldre som har behov av kommunens insatser i hemsjukvården ökar eftersom fler bor kvar längre i sina hem. För att kunna ge ett bra stöd till de äldre behöver distriktssköterskan veta de äldres erfarenheter om vilken betydelse det sociala innehållet i vardagen har. Detta för att kunna hjälpa de äldre att förstå sin egen situation och anpassa sig efter sina möjligheter. Syftet: Denna studies syfte var att beskriva äldre personers erfarenheter av vilken betydelse det sociala innehållet i vardagen har för dem. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sex ensamboende äldre personer över 70 år som var inskrivna i hemsjukvården. Insamlat material analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade värdet av att klara av vardagen för att känna välbefinnande, tillfredställelse och oberoende i vardagen. Sociala kontakter och kvalitén i dessa var viktiga för att känna samhörighet, trygghet och för att känna sig behövd. Att upprätthålla ett samhällsintresse eller behålla sina kunskaper var betydelsefullt. Kulturutbyte gav upplevelser, avkoppling och glädje i vardagen. Slutsats: Resultatet visade att de äldre som medverkade hade alla erfarenheter, om än i varierande grad, av att det sociala innehållet i vardagen hade en stor påverkan på deras livskvalitet. / Background: The proportion of elderly in need of the municipality´s efforts in home health care is increasing as more people live longer in their homes. In order to provide good support to the elderly need health visitors know the elderly experience of the importance of the social content of everyday life has been. This is to help elderly peple to understand their own situation and adapt to their possibilities. Aim: This study aimed to describe the older people´s experience of the role of the social content of everyday life has for them. Method and design: A qualitative interview study of six elderly persons, aged over 70 years, living alone in home care. The data collected was analyzed by a qualitative content analysis. Results: The results showed the value of coping with everyday life to feel well-being, satisfaction and independence in everyday life. Social contacts and quality of these were important for a sense of belonging, security, and to feel needed. Maintaining a social interest or keep their skills were important. Cultural gave experiences, relaxation and enjoyment in everyday life. Conclusion: The results showed that older people who were involved had any experience , albeit in varying degrees, to the social content of everyday life had a major impact on their quality of life.

Problemområde och syfte: Åldrandet kan innebära såväl fysiska som psykiska utmaningar för den enskilde. Kroppen och tillvaron förändras och möjligheterna att delta i sociala nätverk som man gjort tidigare kan begränsas. Många upplever ensamhet vilket i tidigare forskning har visat sig få konsekvenser för såväl välbefinnande som fysisk och psykisk hälsa. Denna studie fokuserar på några av de faktorer som hänger samman med åldrandets livsvillkor; social aktivitet, socialt stöd, ekonomi samt rörelseförmåga och hur dessa kan sättas i samband med upplevelser av ensamhet hos äldre. I en tioårig jämförelse undersöks: (a) hur äldres sociala aktiviteter, socialt stöd, ekonomi och rörelseförmåga förändras över tid, (b) hur upplevelsen av ensamhet hos äldre förändras över tid och (c) hur förändringar gällande social aktivitet, socialt stöd, ekonomi och rörelseförmåga under denna tid påverkar upplevelsen av ensamhet. Material: Data från insamlingstillfällena 2004 och 2014 i den nationellt representativa Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD), en longitudinell undersökning utifrån urvalet i den svenska levnadsnivåundersökningen (LNU) användes (n = 466). Metod: Samband mellan ensamhet 2004 och 2014 och social aktivitet, socialt stöd, ekonomi samt rörelseförmåga undersöktes i bivariata analyser och logistiska regressioner. Samband mellan ensamhet 2014 och förändringar under 2004-2014 gällande social aktivitet, socialt stöd, ekonomi samt rörelseförmåga undersöktes i logistisk regression. Resultat: Socialt stöd, ekonomisk buffert och rörelseförmåga kunde associeras till känslor av ensamhet 2004 men endast socialt stöd kvarstod som signifikant associerat till ensamhet då man kontrollerat för kön, ålder och ensamboende. Social aktivitet, socialt stöd och rörelseförmåga kunde associeras till känslor av ensamhet 2014, sambanden kvarstod efter att ja kontrollerat för nämnda bakomliggande faktorer. Social aktivitet och rörelseförmåga minskade betydande under den undersökta tioårsperioden, men endast minskning i rörelseförmåga kunde tydligt associeras till ensamhet. Resultaten analyseras utifrån ett kapabilitetsteoretiskt perspektiv. Slutsatser: Att ha nära stödjande relationer, delta i social aktivitet och inte hämmas av fysisk funktionsnedsättning är viktiga aspekter för att undvika ensamhet. Studien framhåller vikten av det sociala arbetet och samhällets ansvar att möta upp med förmågor när den enskildes inre förmågor avtar, för att på så sätt bidra med möjligheter för den anskilde att leva ett värdigt och värdefullt liv. / Objectives: Aging process may include both physical and mental challenges for the individual. Body and life go through changes and limit the opportunities to participate in social networks in same extent as before. Many elderly experience loneliness, which in previous studies has been shown to have consequences for well-being as for physical and mental health. The objective of this study was to examine some of the factors associated with living conditions in old age (+70); social activity, social support, economy as well as mobility problems and how these can be associated with experiences of loneliness among the elderly. Examined in present ten year comparison is: (a) how the extent of social activities, social support, economy and mobility change over time, (b) how the experience of loneliness in old age change over time and (c) how changes in social activity, social support, economy and mobility during this ten year period affects the experience of loneliness. Material: Data from the 2004 and 2014 waves of the nationally representative Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD), a longitudinal study and database based on the sample of the Swedish level of living survey (LNU) was used (n = 466). Methods: Correlation between 2004 and 2014 loneliness and social activity, social support, economy and mobility was investigated in bivariate analyses and logistic regressions. Relation between loneliness 2014 and changes during 2004-2014 in social activity, social support, economy and mobility were investigated in logistic regression. Results: Social activity, social support and mobility problems were associated with feelings of loneliness in both 2004 and 2014. Social support and mobility were associated with loneliness 2004 but only social support remained significant associated with loneliness when adjusting for gender, age and living alone. Social activity, social support and mobility were significantly associated with loneliness 2014 even when adjusting for gender, age and living alone. Social activity and mobility decreased during the ten year period but only decrease in mobility was significantly associated with loneliness. The results were analyzed in the light of the capability theory. Conclusions: Supportive relationships, participation in social activity and not be hampered by physical disabilities are important aspects to avoid loneliness. The study stresses the importance of the social work and society's responsibility to meet up with capabilities when the individual's own capabilities are declining to provide opportunities to live a dignified and valuable life.

Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer som kan leda till och påverka äldre personers deltagande i en social gruppaktivitet riktad till ensamma äldre. Då känslan av ensamheten kan ge stora negativa effekter för den äldre är det viktigt att öka förståelsen och kunskapen om de fenomen och faktorer som påverkar och leder till mer gemenskap och välbefinnande. Studien är en kvalitativ intervjustudie och det insamlade materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Antonovskys salutogena perspektiv har använts som teoretisk referensram. Sex personer i åldern 75-90 år har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Deltagarna ingick i frivilligorganisationen Äldrekontakts sociala gruppaktivitet vilket är riktad till ensamma äldre som söker gemenskap. I resultatet framkom tre olika teman vilket sammanfattar de faktorer som ledde till och påverkade de äldres deltagande i den sociala gruppaktiviteten. De teman som ingår är: förändringsgrunder, förutsättningar och fördelar. Temat förändringsgrunder belyser att motivet för de äldre att delta i aktiviteten grundar sig i en önskan om en ökad gemenskap då relationerna blivit färre och att det hade uppstått en känsla av ensamhet. Vidare framkommer att deltagarnas förhållningssätt riktades mot välbefinnande genom att vara aktiv, att ha en stärkande inställning och att våga exponera sig. Temat förutsättningar beskriver villkor för ett deltagande i aktiviteten. Yttre faktorer var stödet att komma till och från aktiviteten och att det var anspråkslöst att delta. Den inre faktorn var att deltagarna hade tillräckligt med ork så att aktiveten gick att genomföra. Temat fördelar visar på de vinster som uppkom i och med deltagandet i denna gruppaktivitet. Denna aktivitet berikade vardagen genom att det blev ett avbrott i det vardagliga livet och att det fanns något att se fram emot. Deltagarna blev sedda och hörda då det fanns någon att samtala med och något att prata om samt att det skapades nya bekantskaper. En känsla av att bli omhändertagen uppstod vilket uttrycktes genom en tacksamhet att få delta och att det kändes tryggt att medverka i aktiviteten. Resultatet har analyserats genom Antonovskys salutogena perspektiv och tre slutsatser har framtagits. Dessa tre teman har identifierats som en process. Temat förändringsgrunder har visat sig vara en grundförutsättning för resterande process och det har också framkommit att deltagarna har en hög känsla av sammanhang. Denna kunskap kan hjälpa de äldre och de som vill stödja ensamma äldre att ta steget från ensamhet till gemenskap. / The purpose of the study is to increase understanding of the factors that can lead to and affect older people's participation in a social group activity directed to lonely elderly. Since the feeling of loneliness has such a large impact on elderly, it is important to increase the understanding and knowledge of the phenomena and factors that affect and lead to increased togetherness and wellbeing.  The study is a qualitative interview study and the data collected has been analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach. Antonovsky's salutogenic perspective has been used as a theoretical framework. Six people aged 75-90 years participated in semi-structured interviews. The participants were part of the voluntary organization Äldrekontakt's social group activity directed to lonely elderly looking for togetherness. The result revealed three different themes that summarize the factors that led to and affected the elderly’s participation in the social group activity. The applicable themes are: incentives, essentials and benefits. The theme of incentives illuminates how the motive for the elderly to participate in the activity is based in a desire for increased togetherness since relationships had become fewer and a sense of loneliness had arisen. Furthermore, the participants approach was shown to be directed towards wellbeing by being active, by having a reinforcing strategy and by daring to expose themselves. The theme essentials describes the conditions necessary for participation in the activity. External factors were travel support to and from the activity and unpretentious expectations. The internal factor was that the participants had sufficient stamina to complete the activity. The theme of benefits shows the gains that arose in connection with the participation in this group activity. This activity enriched their everyday lives by providing a break from the mundane and something to anticipate. Participants were seen and heard since there was someone to talk to and something to talk about resulting in the creation of new acquaintances. A feeling of being taken care of arose which was expressed through gratitude for being able to participate and feeling secure while participating. The result has been analyzed via Antonovsky’s salutogenic perspective and three conclusions have been drawn. The three themes have been identified as a process. The theme incentives has been shown to be a prerequisite for the remaining process and it has also been noted that the participants have a high sense of coherence. This knowledge can help elderly and those who support lonely elderly to take the step from loneliness to togetherness.