Läraryrket är en viktig komponent i ett fungerande samhälle, men det råder lärarbrist vilket ökar arbetsbördan för verksamma. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasielärares upplevda hälsa i arbetslivet ur ett salutogent perspektiv (dvs hälsofrämjande) genom att undersöka vilka generella och specifika motståndsresurser gymnasielärare upplever i sitt arbete. Följande frågeställningar undersöktes: vilka faktorer upplever gymnasielärare påverkar deras hälsa och välbefinnande positivt? och vilka faktorer anser gymnasielärare har hjälpt dem att hantera stressfulla situationer? Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades utifrån en tematisk analys, som resulterade i fem friskfaktorer: (1) förmågan att avgränsa, (2) goda relationer till kollegor, elever och skolledning, (3)kompetensutveckling, (4) personlighetsfaktorer och (5) erfarenhet. De slutsatser som kan dras är att lärare i läraryrket behöver vissa generella och specifika motståndsresurser för att kunna hantera den stressfyllda miljön. Men för att bättre förbereda lärare i yrkeslivet kan simuleringsspel, att försöka återskapa verkligheten i en kontrollerad miljö, användas.

Kandidatuppsats i Företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar. VT 2024. Titel: Distansarbete, en förmån eller en fälla för medarbetarnas hälsa. Författare: Johanna Eriksson och Ella Pettersson  Lärosäte: Linnéuniversitetet Ämne: Organisation Handledare: Anna Larsson Examinator: Mikael Lundgren Problemformulering: Vilka friskfaktorer upplever medarbetare är avgörande för ett hållbart distansarbete? Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen och bidra med kunskap om vilka friskfaktorer som medarbetare anser vara mest avgörande för att distansarbete ska vara hållbart. Ett hållbart arbetsliv är av stor vikt i och med att alla människor ska klara av att arbeta utan att bli sjuka eller skadade, vilket stärker syftet för en studie likt denna. Metod: Studien följer en abduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi som grund. Det empiriska materialet samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer, där det insamlade materialet analyserats, kategoriserats och tolkats. Studien har även använt en tvärsnittsdesign.  Slutsats: Studien visar att kännedomen om begreppet friskfaktorer är begränsad, särskilt på individnivå. Studien har identifierat tre centrala områden för hållbart distansarbete: ergonomi, kommunikation och autonomi, vilka konstruerats till friskfaktorer vid distansarbete. Historiskt sett har fokus legat på att identifiera riskfaktorer i arbetet, men det finns tecken på ett skifte där intresset för friskfaktorer ökar både på organisations- och samhällsnivå. Vidare visar studien att friskfaktorerna bör förstås i symbios med varandra och inte som fristående faktorer. Däremot framgår det att autonomi verkar ha en större betydelse än de andra friskfaktorerna vid distansarbete. / Bachelor thesis Business Administration III, Organization 15 credits, 2FE78E, School of Economics at Linnaeus University of Kalmar. Spring 2024. Titel: Remote work, a benefit or a trap for employees health. Authors: Johanna Eriksson and Ella Pettersson Institution: Linnaeus University Subject: Organization Advisior: Anna Larsson Examiner: Mikael Lundgren  Research questions: Which health-promoting factors do employees perceive as crucial for sustainable remote work? Purpuse: The purpose of this study is to increase understanding and contribute knowledge about which health-promoting factors employees consider most crucial for sustainable remote work. A sustainable working life is of great importance, as everyone should be able to work without becoming ill or injured, which reinforces the purpose of a study like this. Method: The study follows an abductive approach based on a qualitative research strategy. The empirical data was collected through eight semi-structured interviews, where the collected material was analyzed, categorized, and interpreted. The study also employed a cross-sectional design. Conclusion: The study shows that awareness of the concept of health-promoting factors is limited, especially at the individual level. The study has identified three central areas for sustainable remote work: ergonomics, communication, and autonomy, which have been constructed as health-promoting factors in remote work. Historically, the focus has been on identifying risk factors in the workplace, but there are signs of a shift where interest in health-promoting factors is increasing at both organizational and societal levels. Furthermore, the study shows that health-promoting factors should be understood in symbiosis with each other rather than as standalone factors. However, it appears that autonomy has greater significance than the other health-promoting factors in remote work.

Previous empirical research of co-workership focuses on experiences of implementation or development programs. This study particularly intends to examine co-workership itself as there are no studies with the same focus. The purpose of this study was to shed light on employees’ perceptions of co-workership after an implementation of the topic and describe employees’ perceptions of sustainable and health-promoting working life factors in relation to co-workership. This is a qualitative study with semi-structured interviews based on ten employees from the same organization. The data collection is analyzed according to a phenomenographic approach to highlight significantly different perceptions. The outcome space describes employees’ perceptions of co-workership. Categories which highlight interactions & relationships and organizational insight & awareness as central perceptions of co-workership in this study. The category harmony emerged from perceptions of sustainable and health-promoting working life factors. Finally, the category symbiotic relationship, refers to perceptions of the relationship between sustainable and health-promoting working life factors and co-workership. This research contributes to increasing knowledge about how employees and work groups perceive co-workership where the implementation has taken place. Which also highlight the topics importance in promoting a sustainable and healthy working life.

Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer som kan leda till och påverka äldre personers deltagande i en social gruppaktivitet riktad till ensamma äldre. Då känslan av ensamheten kan ge stora negativa effekter för den äldre är det viktigt att öka förståelsen och kunskapen om de fenomen och faktorer som påverkar och leder till mer gemenskap och välbefinnande. Studien är en kvalitativ intervjustudie och det insamlade materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Antonovskys salutogena perspektiv har använts som teoretisk referensram. Sex personer i åldern 75-90 år har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Deltagarna ingick i frivilligorganisationen Äldrekontakts sociala gruppaktivitet vilket är riktad till ensamma äldre som söker gemenskap. I resultatet framkom tre olika teman vilket sammanfattar de faktorer som ledde till och påverkade de äldres deltagande i den sociala gruppaktiviteten. De teman som ingår är: förändringsgrunder, förutsättningar och fördelar. Temat förändringsgrunder belyser att motivet för de äldre att delta i aktiviteten grundar sig i en önskan om en ökad gemenskap då relationerna blivit färre och att det hade uppstått en känsla av ensamhet. Vidare framkommer att deltagarnas förhållningssätt riktades mot välbefinnande genom att vara aktiv, att ha en stärkande inställning och att våga exponera sig. Temat förutsättningar beskriver villkor för ett deltagande i aktiviteten. Yttre faktorer var stödet att komma till och från aktiviteten och att det var anspråkslöst att delta. Den inre faktorn var att deltagarna hade tillräckligt med ork så att aktiveten gick att genomföra. Temat fördelar visar på de vinster som uppkom i och med deltagandet i denna gruppaktivitet. Denna aktivitet berikade vardagen genom att det blev ett avbrott i det vardagliga livet och att det fanns något att se fram emot. Deltagarna blev sedda och hörda då det fanns någon att samtala med och något att prata om samt att det skapades nya bekantskaper. En känsla av att bli omhändertagen uppstod vilket uttrycktes genom en tacksamhet att få delta och att det kändes tryggt att medverka i aktiviteten. Resultatet har analyserats genom Antonovskys salutogena perspektiv och tre slutsatser har framtagits. Dessa tre teman har identifierats som en process. Temat förändringsgrunder har visat sig vara en grundförutsättning för resterande process och det har också framkommit att deltagarna har en hög känsla av sammanhang. Denna kunskap kan hjälpa de äldre och de som vill stödja ensamma äldre att ta steget från ensamhet till gemenskap. / The purpose of the study is to increase understanding of the factors that can lead to and affect older people's participation in a social group activity directed to lonely elderly. Since the feeling of loneliness has such a large impact on elderly, it is important to increase the understanding and knowledge of the phenomena and factors that affect and lead to increased togetherness and wellbeing.  The study is a qualitative interview study and the data collected has been analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach. Antonovsky's salutogenic perspective has been used as a theoretical framework. Six people aged 75-90 years participated in semi-structured interviews. The participants were part of the voluntary organization Äldrekontakt's social group activity directed to lonely elderly looking for togetherness. The result revealed three different themes that summarize the factors that led to and affected the elderly’s participation in the social group activity. The applicable themes are: incentives, essentials and benefits. The theme of incentives illuminates how the motive for the elderly to participate in the activity is based in a desire for increased togetherness since relationships had become fewer and a sense of loneliness had arisen. Furthermore, the participants approach was shown to be directed towards wellbeing by being active, by having a reinforcing strategy and by daring to expose themselves. The theme essentials describes the conditions necessary for participation in the activity. External factors were travel support to and from the activity and unpretentious expectations. The internal factor was that the participants had sufficient stamina to complete the activity. The theme of benefits shows the gains that arose in connection with the participation in this group activity. This activity enriched their everyday lives by providing a break from the mundane and something to anticipate. Participants were seen and heard since there was someone to talk to and something to talk about resulting in the creation of new acquaintances. A feeling of being taken care of arose which was expressed through gratitude for being able to participate and feeling secure while participating. The result has been analyzed via Antonovsky’s salutogenic perspective and three conclusions have been drawn. The three themes have been identified as a process. The theme incentives has been shown to be a prerequisite for the remaining process and it has also been noted that the participants have a high sense of coherence. This knowledge can help elderly and those who support lonely elderly to take the step from loneliness to togetherness.

Introduktion Att arbeta med hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen är viktigt för att värna om en välmående folkhälsa (Folkhälsomyndigheten, 2019). Då stress används som indikator för att mäta folkhälsan och många i dagens samhälle sjukskrivs på grund av arbetsrelaterad stress så är det av folkhälsovetenskaplig relevans att undersöka hållbara lösningar för en jämlik hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2020; Försäkringskassan, 2016). Med bakgrund av att arbetsplatsen är en viktig arena för att behålla och främja hälsan hos befolkningen (Naidoo & Wills, 2016) så är det av studiens intresse är att undersöka hälsofrämjande arbetsplatser med hjälp av tidigare vetenskapligt material. Syfte Syftet med examensarbetet är att utifrån en strukturerad litteraturstudie beskriva vilka hälsofrämjande faktorer som kan vara framgångsrika för att ökat välbefinnande på arbetsplatser. Metod Studien har gjorts genom en strukturerad litteraturstudie där tio artiklar hämtats från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarnas resultat har vidare analyserats med tematisk analys. Resultat Resultatet visar att det finns åtta hälsofrämjande faktorer (Balans, Bekräftelse, Engagemang, Gruppkänsla, Kommunikation, Medvetenhet, Resurser, Samarbete, Socialt klimat och Stöd) som bidrar till en hälsofrämjande arbetsmiljö är och kan delas in i tre dimensioner på individ, grupp samt ledarskaps och organisationsnivå. Slutsats Det finns hälsofrämjande faktorer som kan tillämpas ur ett helhetsperspektiv och således påverka den övergripande arbetskulturen på arbetsplatsen vilket kan ha positiv inverkan på individers välbefinnande. / Introduction Working with health promoting initiatives in the workplace is important for the wellbeing of public health (Folkhälsomyndigheten, 2021). As stress is used as an indicator to measure public health and since many people are on sick leave due to work-related stress, it is of public health relevance to investigate sustainable solutions for equal public health (Folkhälsomyndigheten, 2020; Försäkringskassan, 2016). Given that the workplace is an important arena for maintaining and promoting the health of the population (Naidoo & Wills, 2016), it is in the interest of the study to investigate health promoting factors using previous empirical material. The Aim The aim of the study is to describe, based on a structured literature study, which health promoting factors that can be successful to increase well-being in the workplace. Method The study was conducted through a structure literature review where ten articles were selected from the databases PubMed and CINAHL. The result from the articles have been further analyzed with thematic analysis. Results The results shows that eight health promotion factors that can contribute to a health-promoting work environment is: Balance, Confirmation, Commitment, Group feeling, Communication, Awareness, Resources, Cooperation, Social climate, and Support which also can be divided into three dimensions on individual, group, and leadership and organizational level. Conclusion There are health promoting factors that can be applied from a holistic perspective and thus affect the overall work culture in the workplace, which can have a positive impact on individuals' well-being.