Med en ökad psykisk ohälsa i samhället trädde den nya arbetsmiljöföreskriften AFS 2015:4 i kraft den 31 mars 2016. Arbetsbelastning är en del som tas upp i arbetsmiljöföreskriften och ett område vi ville få en djupare förståelse kring. Syftet var att bland administrativa medarbetare på en privat specialistklinik studera upplevd psykosocial arbetsmiljö med fokus på  arbetsbelastning  och hälsofrämjande  faktorer. Studien har utgått från ett kvalitativt metodval och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studien är genomförd på 12 administrativa medarbetare på en specialistklinik där resultatet visade att de upplevde en god arbetsbelastning på specialistkliniken. Vidare visade resultatet att kommunikation, ledarskap och sociala relationer på arbetsplatsen var hälsofrämjande faktorer. Resultatet diskuterades utifrån teorierna; Krav- kontroll- och stödmodellen samt Human relation teorin. Vi diskuterade ytterligare utifrån tidigare forskning och bakgrund som var relevant för området.

Bakgrund: Höftfrakturer med operativ utgång kommer att bli allt vanligare i framtiden på grund av att människors livslängd ökar, påföljden blir att risken att råka ut för fraktur eller förslitningsskada ökar. Patienter som genomgår en höftoperation kommer att leva längre i samband med deras nya höft och därmed behövs det god postoperativ omvårdnad för att bibehålla hälsa. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om vilka hälsofrämjande faktorer det finns postoperativt vid höftoperation. Syftet besvaras med frågeställningarna: “Vilka hälsofrämjande faktorer finns postoperativt vid höftoperation?” “Hur påverkar dessa hälsofrämjande faktorer patientens hälsa?”. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där 17 artiklar ingick i analysen. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att identifiera de inkluderade artiklarna som därefter granskades med SBU’s granskningsmall och analyserades separat av två författare. Resultat: Omvårdnadsinterventioner, fysiska faktorer, egenvård, smärtlindring, socialt stöd och nutrition har identifierats som hälsofrämjande faktorer, medans förbättrad livskvalitet, ökad egenvårdskunskap, förbättrad fysisk förmåga, stärkt mental hälsa och kortare vårdtid beskriver hur hälsa påverkas. Slutsats: De hälsofrämjande faktorerna är alla beroende av varandra och i kombination bidrar till en god återhämtning och optimal hälsa för patienten. Vikten av ett socialt stöd och motivation av både närstående och vårdpersonal samt utbildning i egenvård ger ett resultat som påverkade den postoperativa hälsan markant. Vidare forskning hur omvårdnadsfaktorer interagerat påverkar postoperativ hälsa behövs i framtiden då vården och omvårdnaden ständigt är under utveckling, och därför bör sjuksköterskans profession också sträva efter ny kunskap.

Det finns många faktorer som påverkar folkhälsan. Människors inställning och hälsa påverkas ständigt av den omgivande miljön, samspel mellan människor men också av de faktorer som finns nära på grund av livsstil och arv. Fram till i början av 2000-talet var det vanligast att arbetsgivarna jobbade med förebyggande hälsoåtgärder där fokus låg på ohälsa och sjukdom (patogenes). Därefter har ett hälsofrämjande arbete som fokuserar på friskfaktorer (salutogenes) växt sig allt starkare runt om i världen. Forskning visar att fokus på hälsa leder till friskare personal men att det är svårt att få korrekta och mätbara resultat (Karlsson 2010; Goetzel & Ozminowski 2008). Arbetsgivaren Landstinget i Värmland har sedan 2010 utöver förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete satsat på att främja hälsan hos sina medarbetare utifrån det salutogena perspektivet. För att få hög grad av delaktighet bland medarbetare har de implementerat begreppet hälsofrämjande arbetsplatser. Det innebär att avdelningar får ansöka för att vara med och de behöver uppfylla vissa kriterier med särskilt fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet för att bli antagna. Fokus ligger dock på att främja hälsan och inte på förebyggande åtgärder. Denna studie syftar främst till att undersöka hur medarbetare inom Landstinget i Värmland uppfattar och upplever arbetsgivarens hälsofrämjande arbete med att behålla och förbättra hälsan hos sina medarbetare. Viktiga frågeställningar är: Vad gör arbetsgivaren för hälsofrämjande arbete som syftar till att bevara och förbättra hälsan hos sina medarbetare? Vad upplever medarbetare att arbetsgivaren gör för att främja deras hälsa? Vilka svårigheter och möjligheter ser arbetsgivare och medarbetare med det hälsofrämjande arbetet? I studien används en kvalitativ metod genom att göra semistrukturerade intervjuer med medarbetare och chefer från två olika divisioner. Analysen visar att arbetsgivaren tror sig göra mer än vad medarbetarna uppfattar att arbetsgivaren gör. Till stor del beror det på att åtgärder och aktiviteter inte i tillräcklig utsträckning har individanpassats. Majoriteten av respondenterna är nöjda med vad chefen och hälsoinspiratörerna gör på avdelningen men missnöjda med vad Landstinget i Värmland som organisation bidrar med. Majoriteten av respondenterna upplever också att det hälsofrämjande arbetet kräver bättre och tydligare information och struktur. Det är således viktigt att målet med hälsofrämjande arbete är tydligt och att arbetsgivaren får medarbetarna att känna sig delaktiga och engagerade för att nå goda resultat. Det är även en utmaning för arbetsgivaren att få till tillförlitliga vetenskapliga utvärderingar. Sammanfattningsvis ser Landstinget i Värmland stora möjligheter med ett hälsofrämjande arbete. De upplever att personalens hälsa förbättras och att de är en mer attraktiv arbetsgivare. Medarbetaren ser möjligheten att få bättre hälsa, att börja träna och att få bättre psykosocial arbetsmiljö.   Nyckelord: Hälsofrämjande, hälsopromotion, delaktighet, förändringsarbete, hälsoprogram, empowerment, hälsofrämjande faktorer, hälsa. / There are many factors affecting public health. People's attitudes and health are constantly affected by the surrounding environment, interactions between people and also of the factors that are due to lifestyle and heritage. Until the beginning of the 21st century, it was common for employers to work with preventive health measures which focused on illness and disease (pathogenesis). Since then, health promotion that focuses on health factors (salutogenic) has grown stronger around the world. Research shows that focus on health leads to healthier staff but that it is difficult to get accurate and measurable results.  Landstinget i Värmland have since 2010 in addition to a preventive systematic work focused on promoting the health of their employees based on the salutogenic perspective. To get high degree of participation among employees, they have implemented the concept of hälsofrämjande arbetsplatser. This means that departments must apply to be involved and they are required to fulfill certain criteria with particular focus on the systematic work environment. The focus is however on promoting health and not on prevention.  This study primarily aims to investigate how employees perceive and experience the health promoting work that Landstinget i Värmland does for their employees. Important questions are: What health promoting efforts are being made by the employer to preserve or to increase the employees’ health? What do employees experience that the employer does to promote their health? What specific difficulties and possibilities do the employer and the employees experience in the process of health promotion? I have chosen to use a qualitative method through semi-structured interviews with employees and managers at two different divisions.  The analysis shows that employers believe they do more than what employees perceive that they do. In large part this is because the actions and activities are not sufficiently adapted to the individual. The majority of respondents are satisfied with what their boss and health inspirers do in the department, but dissatisfied with what Landstinget i Värmland does as an organization. The majority of respondents also feel that health promotion requires better and clearer information. It is important that the goal of health promotion is clear and that the employer can make the employees involved and enthusiastic to achieve good results. To obtain reliable scientific assessments are also a challenge. In summary, Landstinget i Värmland sees big opportunities with health promotion programs. They feel that they will have healthier staff and that they are a more attractive employer. The employees see the opportunity to have better health, to start exercise and getting better psychosocial work environment.    Keywords: Health promotion, change management, health programs, interventions, empowerment, health, participation, health factors.

Bakgrund: Unga som växer upp i utsatta områden löper ökad risk att drabbas av ohälsa och hamna i ett livslångt utanförskap. I den allmänna samhällsdebatten råder starkt fokus på utmaningar i berörda områden med tyngdpunkt på unga män, men det talas sällan om vad målgruppen upplever som stödjande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka unga mäns upplevelser av hälsofrämjande faktorer under uppväxten på Gamlegården, som är ett så kallat utsatt område i utkanten av Kristianstad. Metod: Metoden i studien var kvalitativ och datainsamlingen genomfördes våren 2023 genom intervjuer med nio män i åldrarna 22-30 år. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Analysen resulterade i fyra teman och tio kategorier som framhöll Gamlegården som en egen värld där gemenskap och inkludering bidrog till positiva känslor. Föräldrars engagemang spelade en avgörande roll liksom stödjande miljöer där vuxna intresserade sig för barnen och deras liv. Det framkom dessutom att en stödjande och drivande faktor var, och fortfarande är, önskan om att vara en förebild för yngre i området. Slutsats: Upplevelsen av att känna sig ”hemma” på Gamlegården framträder som hälsofrämjande och betonar värdet av en utemiljö som stimulerar lek och upptäckande tillsammans med jämnåriga. Vuxnas gränssättning framstår som centralt vilket synliggör yttre ramar som en förutsättning för upptäckande som bidrar till en gynnsam utveckling. Ytterligare en slutsats är att unga motiveras att fatta gynnsamma beslut när de betraktar sig själva som förebilder för yngre. Upplevelsen av att vara en förebild är såldes någonting som verkar bidra till en positiv utveckling och därmed potentiellt bättre hälsa / <p>Betyg i Ladok 230530.</p>

Bakgrund: På grund av psykiatriska diagnoser ökar den arbetsrelaterade ohälsan. Genom att arbeta förebyggande och främjande på arbetsplatsen, kan den arbetsrelaterade hälsan stärkas och utvecklas. Med tanke på att ett hälsofrämjande fokus har stark koppling till arbetseffektivitet, behöver detta hälsoarbete framhävas. Av bakgrund till att flyktingströmmen 2015 resulterade i en hög arbetsbelastning för integrationsarbetare, fann denna studie ett intresse av att studera hälsofrämjande inslag på en kommunal mottagningsenhet för nyanlända. Syfte: Att studera om de anställda på en mottagningsenhet för nyanlända upplevde hälsofrämjande faktorer på sin arbetsplats. Metod: Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Intervjuer på nio heltidsanställda fick representera resultatet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Arbetsuppgifter, social gemenskap, möjlighet till delaktighet, kompetensutveckling, ledarskap samt dagliga hälsofrämjande aktiviteter på arbetstid visade sig vara betydande hälsofrämjande faktorer på arbetsplatsen. Konklusion: Faktorerna genomsyrade en hälsofrämjande karaktär eftersom de kunde kopplas till känsla av sammanhang, savoring och empowerment. Det konkluderades att upprätthållandet av faktorerna är viktigt, med tanke på att de kan påverka de anställdas hälsa positivt. Fortsättningsvis är det av stor vikt att de här faktorerna stärks och upprätthålls för att möjliggöra ett gott integrationsarbete. / Background: Work related illness is based on the growth of psychiatric diagnosis. By working preventive and promotive in the workplace, the work related health can be strengthened and developed. Given that workplace health promotion has a strong link to work effectiveness, this health work needs to be emphasized. Due to the fact that the 2015 refugee flow resulted in a high workload for integration workers, this study found an interest in studying health promotion features at a municipal receiving unit for new arrivals. Purpose: To study whether employees on a receiving unit for new arrivals experienced health promotive factors at their workplace. Method: The study was implemented by using a qualitative method. Interviews of nine fulltime employees represented the results. The interviews were transcribed and analyzed with a content analysis. Results: Work task, social community, opportunity for participation, capacity building, leadership and daily health promotion activities at work time was proven to be substantial health promoting factors at the workplace. Conclusion: Because of the linkage to sence of coherence, savoring and empowerment, the activities were related as health promotive factors. The factors are important given that they can positively improve employee health. Henceforth it is vital that these factors can be strengthened and maintained to promote integration work.

Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer som kan leda till och påverka äldre personers deltagande i en social gruppaktivitet riktad till ensamma äldre. Då känslan av ensamheten kan ge stora negativa effekter för den äldre är det viktigt att öka förståelsen och kunskapen om de fenomen och faktorer som påverkar och leder till mer gemenskap och välbefinnande. Studien är en kvalitativ intervjustudie och det insamlade materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Antonovskys salutogena perspektiv har använts som teoretisk referensram. Sex personer i åldern 75-90 år har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Deltagarna ingick i frivilligorganisationen Äldrekontakts sociala gruppaktivitet vilket är riktad till ensamma äldre som söker gemenskap. I resultatet framkom tre olika teman vilket sammanfattar de faktorer som ledde till och påverkade de äldres deltagande i den sociala gruppaktiviteten. De teman som ingår är: förändringsgrunder, förutsättningar och fördelar. Temat förändringsgrunder belyser att motivet för de äldre att delta i aktiviteten grundar sig i en önskan om en ökad gemenskap då relationerna blivit färre och att det hade uppstått en känsla av ensamhet. Vidare framkommer att deltagarnas förhållningssätt riktades mot välbefinnande genom att vara aktiv, att ha en stärkande inställning och att våga exponera sig. Temat förutsättningar beskriver villkor för ett deltagande i aktiviteten. Yttre faktorer var stödet att komma till och från aktiviteten och att det var anspråkslöst att delta. Den inre faktorn var att deltagarna hade tillräckligt med ork så att aktiveten gick att genomföra. Temat fördelar visar på de vinster som uppkom i och med deltagandet i denna gruppaktivitet. Denna aktivitet berikade vardagen genom att det blev ett avbrott i det vardagliga livet och att det fanns något att se fram emot. Deltagarna blev sedda och hörda då det fanns någon att samtala med och något att prata om samt att det skapades nya bekantskaper. En känsla av att bli omhändertagen uppstod vilket uttrycktes genom en tacksamhet att få delta och att det kändes tryggt att medverka i aktiviteten. Resultatet har analyserats genom Antonovskys salutogena perspektiv och tre slutsatser har framtagits. Dessa tre teman har identifierats som en process. Temat förändringsgrunder har visat sig vara en grundförutsättning för resterande process och det har också framkommit att deltagarna har en hög känsla av sammanhang. Denna kunskap kan hjälpa de äldre och de som vill stödja ensamma äldre att ta steget från ensamhet till gemenskap. / The purpose of the study is to increase understanding of the factors that can lead to and affect older people's participation in a social group activity directed to lonely elderly. Since the feeling of loneliness has such a large impact on elderly, it is important to increase the understanding and knowledge of the phenomena and factors that affect and lead to increased togetherness and wellbeing.  The study is a qualitative interview study and the data collected has been analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach. Antonovsky's salutogenic perspective has been used as a theoretical framework. Six people aged 75-90 years participated in semi-structured interviews. The participants were part of the voluntary organization Äldrekontakt's social group activity directed to lonely elderly looking for togetherness. The result revealed three different themes that summarize the factors that led to and affected the elderly’s participation in the social group activity. The applicable themes are: incentives, essentials and benefits. The theme of incentives illuminates how the motive for the elderly to participate in the activity is based in a desire for increased togetherness since relationships had become fewer and a sense of loneliness had arisen. Furthermore, the participants approach was shown to be directed towards wellbeing by being active, by having a reinforcing strategy and by daring to expose themselves. The theme essentials describes the conditions necessary for participation in the activity. External factors were travel support to and from the activity and unpretentious expectations. The internal factor was that the participants had sufficient stamina to complete the activity. The theme of benefits shows the gains that arose in connection with the participation in this group activity. This activity enriched their everyday lives by providing a break from the mundane and something to anticipate. Participants were seen and heard since there was someone to talk to and something to talk about resulting in the creation of new acquaintances. A feeling of being taken care of arose which was expressed through gratitude for being able to participate and feeling secure while participating. The result has been analyzed via Antonovsky’s salutogenic perspective and three conclusions have been drawn. The three themes have been identified as a process. The theme incentives has been shown to be a prerequisite for the remaining process and it has also been noted that the participants have a high sense of coherence. This knowledge can help elderly and those who support lonely elderly to take the step from loneliness to togetherness.

Introduktion Att arbeta med hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen är viktigt för att värna om en välmående folkhälsa (Folkhälsomyndigheten, 2019). Då stress används som indikator för att mäta folkhälsan och många i dagens samhälle sjukskrivs på grund av arbetsrelaterad stress så är det av folkhälsovetenskaplig relevans att undersöka hållbara lösningar för en jämlik hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2020; Försäkringskassan, 2016). Med bakgrund av att arbetsplatsen är en viktig arena för att behålla och främja hälsan hos befolkningen (Naidoo &amp; Wills, 2016) så är det av studiens intresse är att undersöka hälsofrämjande arbetsplatser med hjälp av tidigare vetenskapligt material. Syfte Syftet med examensarbetet är att utifrån en strukturerad litteraturstudie beskriva vilka hälsofrämjande faktorer som kan vara framgångsrika för att ökat välbefinnande på arbetsplatser. Metod Studien har gjorts genom en strukturerad litteraturstudie där tio artiklar hämtats från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarnas resultat har vidare analyserats med tematisk analys. Resultat Resultatet visar att det finns åtta hälsofrämjande faktorer (Balans, Bekräftelse, Engagemang, Gruppkänsla, Kommunikation, Medvetenhet, Resurser, Samarbete, Socialt klimat och Stöd) som bidrar till en hälsofrämjande arbetsmiljö är och kan delas in i tre dimensioner på individ, grupp samt ledarskaps och organisationsnivå. Slutsats Det finns hälsofrämjande faktorer som kan tillämpas ur ett helhetsperspektiv och således påverka den övergripande arbetskulturen på arbetsplatsen vilket kan ha positiv inverkan på individers välbefinnande. / Introduction Working with health promoting initiatives in the workplace is important for the wellbeing of public health (Folkhälsomyndigheten, 2021). As stress is used as an indicator to measure public health and since many people are on sick leave due to work-related stress, it is of public health relevance to investigate sustainable solutions for equal public health (Folkhälsomyndigheten, 2020; Försäkringskassan, 2016). Given that the workplace is an important arena for maintaining and promoting the health of the population (Naidoo &amp; Wills, 2016), it is in the interest of the study to investigate health promoting factors using previous empirical material. The Aim The aim of the study is to describe, based on a structured literature study, which health promoting factors that can be successful to increase well-being in the workplace. Method The study was conducted through a structure literature review where ten articles were selected from the databases PubMed and CINAHL. The result from the articles have been further analyzed with thematic analysis. Results The results shows that eight health promotion factors that can contribute to a health-promoting work environment is: Balance, Confirmation, Commitment, Group feeling, Communication, Awareness, Resources, Cooperation, Social climate, and Support which also can be divided into three dimensions on individual, group, and leadership and organizational level. Conclusion There are health promoting factors that can be applied from a holistic perspective and thus affect the overall work culture in the workplace, which can have a positive impact on individuals' well-being.