Det finns många faktorer som påverkar folkhälsan. Människors inställning och hälsa påverkas ständigt av den omgivande miljön, samspel mellan människor men också av de faktorer som finns nära på grund av livsstil och arv. Fram till i början av 2000-talet var det vanligast att arbetsgivarna jobbade med förebyggande hälsoåtgärder där fokus låg på ohälsa och sjukdom (patogenes). Därefter har ett hälsofrämjande arbete som fokuserar på friskfaktorer (salutogenes) växt sig allt starkare runt om i världen. Forskning visar att fokus på hälsa leder till friskare personal men att det är svårt att få korrekta och mätbara resultat (Karlsson 2010; Goetzel & Ozminowski 2008). Arbetsgivaren Landstinget i Värmland har sedan 2010 utöver förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete satsat på att främja hälsan hos sina medarbetare utifrån det salutogena perspektivet. För att få hög grad av delaktighet bland medarbetare har de implementerat begreppet hälsofrämjande arbetsplatser. Det innebär att avdelningar får ansöka för att vara med och de behöver uppfylla vissa kriterier med särskilt fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet för att bli antagna. Fokus ligger dock på att främja hälsan och inte på förebyggande åtgärder. Denna studie syftar främst till att undersöka hur medarbetare inom Landstinget i Värmland uppfattar och upplever arbetsgivarens hälsofrämjande arbete med att behålla och förbättra hälsan hos sina medarbetare. Viktiga frågeställningar är: Vad gör arbetsgivaren för hälsofrämjande arbete som syftar till att bevara och förbättra hälsan hos sina medarbetare? Vad upplever medarbetare att arbetsgivaren gör för att främja deras hälsa? Vilka svårigheter och möjligheter ser arbetsgivare och medarbetare med det hälsofrämjande arbetet? I studien används en kvalitativ metod genom att göra semistrukturerade intervjuer med medarbetare och chefer från två olika divisioner. Analysen visar att arbetsgivaren tror sig göra mer än vad medarbetarna uppfattar att arbetsgivaren gör. Till stor del beror det på att åtgärder och aktiviteter inte i tillräcklig utsträckning har individanpassats. Majoriteten av respondenterna är nöjda med vad chefen och hälsoinspiratörerna gör på avdelningen men missnöjda med vad Landstinget i Värmland som organisation bidrar med. Majoriteten av respondenterna upplever också att det hälsofrämjande arbetet kräver bättre och tydligare information och struktur. Det är således viktigt att målet med hälsofrämjande arbete är tydligt och att arbetsgivaren får medarbetarna att känna sig delaktiga och engagerade för att nå goda resultat. Det är även en utmaning för arbetsgivaren att få till tillförlitliga vetenskapliga utvärderingar. Sammanfattningsvis ser Landstinget i Värmland stora möjligheter med ett hälsofrämjande arbete. De upplever att personalens hälsa förbättras och att de är en mer attraktiv arbetsgivare. Medarbetaren ser möjligheten att få bättre hälsa, att börja träna och att få bättre psykosocial arbetsmiljö.   Nyckelord: Hälsofrämjande, hälsopromotion, delaktighet, förändringsarbete, hälsoprogram, empowerment, hälsofrämjande faktorer, hälsa. / There are many factors affecting public health. People's attitudes and health are constantly affected by the surrounding environment, interactions between people and also of the factors that are due to lifestyle and heritage. Until the beginning of the 21st century, it was common for employers to work with preventive health measures which focused on illness and disease (pathogenesis). Since then, health promotion that focuses on health factors (salutogenic) has grown stronger around the world. Research shows that focus on health leads to healthier staff but that it is difficult to get accurate and measurable results.  Landstinget i Värmland have since 2010 in addition to a preventive systematic work focused on promoting the health of their employees based on the salutogenic perspective. To get high degree of participation among employees, they have implemented the concept of hälsofrämjande arbetsplatser. This means that departments must apply to be involved and they are required to fulfill certain criteria with particular focus on the systematic work environment. The focus is however on promoting health and not on prevention.  This study primarily aims to investigate how employees perceive and experience the health promoting work that Landstinget i Värmland does for their employees. Important questions are: What health promoting efforts are being made by the employer to preserve or to increase the employees’ health? What do employees experience that the employer does to promote their health? What specific difficulties and possibilities do the employer and the employees experience in the process of health promotion? I have chosen to use a qualitative method through semi-structured interviews with employees and managers at two different divisions.  The analysis shows that employers believe they do more than what employees perceive that they do. In large part this is because the actions and activities are not sufficiently adapted to the individual. The majority of respondents are satisfied with what their boss and health inspirers do in the department, but dissatisfied with what Landstinget i Värmland does as an organization. The majority of respondents also feel that health promotion requires better and clearer information. It is important that the goal of health promotion is clear and that the employer can make the employees involved and enthusiastic to achieve good results. To obtain reliable scientific assessments are also a challenge. In summary, Landstinget i Värmland sees big opportunities with health promotion programs. They feel that they will have healthier staff and that they are a more attractive employer. The employees see the opportunity to have better health, to start exercise and getting better psychosocial work environment.    Keywords: Health promotion, change management, health programs, interventions, empowerment, health, participation, health factors.