Syftet med vår undersökning är att studera elever och lärares språkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolår fyra. Fokus är riktat mot användningen av de vardagliga och matematiska begreppen elever och lärare använder sig av. Grunden i vår teori är det sociokulturella perspektivet som utgår från att utveckling sker genom social kommunikation med andra människor. Det är miljön, kommunikationen och sammanhanget som är i centrum. Metoden är av kvalitativ struktur som består av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av två observatörer, riktar sig mot lärare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna. Observationerna antecknades och intervjuerna spelades in med diktafon och transkriberades. Studien utfördes vid två matematik-situationer, på två skolor. Observationerna genomfördes i elevernas naturliga miljö, klassrummet, och intervjuerna parvis i avskilt rum. Totalt observerades 12 elever och intervjuer genomfördes med 3 par elever.Resultatet bygger på gruppernas kommunikation och begreppsanvändning, deras sätt att kommunicerar med ett vardagligt eller matematiskt språk. Resultatet visar även hur läraren kommunicera med eleverna under lektionen, vilka begrepp som används. Utifrån resultatet kommer diskussionen att beröra hur läraren borde arbeta för att skapa en kommunikativ miljö som kan leda till en förstärkning av begreppsanvändning. Diskussionen berör även hur läraren ska gå tillväga för att gynna elevernas kunskapsutveckling samt begrepps-utveckling. Vilket vi anser kan ske genom att eleverna bl.a. använder sig utav en begreppsbok och får möjlighet att kommunicera med varandra.

Bakgrund: Psoriasis är en autoimmun, inflammatorisk och kronisk hudsjukdom där hudbarriären är nedsatt med strukturella och funktionella avvikelser i hornlagret. Målet för behandlingen idag är att minska utbredning och symtom så att drabbade personer i så liten utsträckning som möjligt påverkas i deras vardagliga liv Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna personer som drabbats av psoriasis påverkas av sin sjukdom i sitt vardagliga liv. Metod: Studiens design var en allmän litteraturstudie som utgick från 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades för att identifiera relevant information som vidare färggrupperades och data kategoriserades. Resultat: Tre kategorier identifierades; fysisk påverkan av psoriasis, psykisk påverkan av psoriasis och social påverkan av psoriasis. Konklusion/implikation: Det vardagliga livet för personer med psoriasis påverkades i stor omfattning då symtom innebar fysiska, psykiska och sociala begränsningar. Det föreligger ett stort behov av personcentrerad vård hos personer med psoriasis. Sjuksköterskor ska värna om patienter och tillämpa god omvårdnad. Att utveckla den personcentrerade vården är av vikt för att hälso- och sjukvården ska kunna möta omvårdnadsbehovet hos personer med psoriasis. / Background: Psoriasis is an autoimmune, inflammatory and chronic skin disease with impaired skin barrier due to structural and functional deviations on the stratum corneum. The goal for treatment is to decrease the spread of the disease and symptoms so that people to a smaller extent get affected in their everyday lives. The Aim: The aim of this study was to describe how people suffering from psoriasis are affected by the disease in their everyday lives. Method: A general literature study design was used. 11 articles were analyzed to identify relevant information which later was color grouped and data was categorized. Results: Three categories were found; physical impact of psoriasis, psychological impact of psoriasis and social impact of psoriasis. Conclusion/Implications: Everyday life for people suffering from psoriasis was affected to a great extent when symtoms meant both physical, psychological and social limitations. There is a great need for person centered care for people with psoriasis. Nurses shall protect patients and apply person centered care. Developing person centered care is of importance for healthcare to be able to meet the needs of people with psoriasis.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse kring situationer i förskolans vardag då förskollärare upplever att deras pedagogiska kompetens inte räcker till i mötet med barnen. För att besvara våra forskningsfrågor och uppnå syftet har vi använt oss av elva ostrukturerade intervjuer. Utifrån situationerna som förskollärarna beskriver i intervjuerna har vi fördjupat oss i hur förskolans vardag kan upplevas som komplex för förskollärare. Resultatet visar att det finns situationer i en förskollärares vardag där dem inte räcker till. Fokuset ligger vid att förtydliga vilka dessa situationer är samt vad som bidragit till att förskollärarna inte räckt till i samband med barnen. Studien bidrar således med konkreta exempel av olika typer av situationer i förskolans vardag. De konkreta situationerna vi kom fram till i resultat av studien blev situationer vid måltid, svårigheter med verbal kommunikation, utåtagerande beteende och underbemanning. Vid måltidssituationerna blev det följdeffekter när förskollärarna tillgodosåg ett visst barns behov då andra barn ville inkluderas, vilket i sin tur blev problematiskt för förskollärarna att hantera. I situationerna rörande svårigheter av verbal kommunikation framkom det delvis att problematiken i situationerna uppstod då svenska inte var det gemensamma språket. Det framkom även att kommunikationssvårigheterna bidrog med svårigheter att förmedla demokratiska värderingar till barnen då barnen har en annan etnicitet, därmed andra värderingar. Situationerna där förskollärarna upplevde att barnen hade utåtagerande beteenden, bidrog till att förskollärarna blev stressade på grund av olika faktorer som exempelvis: kravet att kunna hantera barnet, hög ljudnivå runt om kring och samtidigt hantera andra uppgifter eller andra barn. Dessa faktorer bidrog till att situationerma blev problematiska att hantera. Slutligen framkom det i resultatet att underbemmaning var den bidragade faktorn till svårigheten av att hantera situationerna.

The somewhat controversial Swedish online discussion forum Flashback Forum (Flashback) is used by a large part of the Swedish population and contains large amounts of information with a wide diversity regarding subjects. Flashback is unique, not least with its focus on freedom of speech, and is often considered unreliable and questionable. However, the large amount of information stored enable the use of the forum as a source of everyday information, given the fact that the user remain critical in their approach to the information retrieved. It seems reasonable to assume that students also use Flashback for this reason; and they can be assumed to have certain experiences regarding searching for information and judging the trustworthiness of found information. The purpose of this essay is therefore to study how Swedish students use Flashback to search for and access information, and how they relate to this information. To study this some concepts from Reijo Savolainen’s theory of everyday information practices has been used, in which he takes a social phenomenological perspective to everyday life information seeking (ELIS). These concepts are information source horizons, information fields and pathways, and stock of knowledge. For the method a survey was used, which was distributed online during March 2020 mainly in different student groups on Facebook. The results showed that a majority of the respondents use Flashback to search for and access everyday information, which was mainly related to current crimes and suspects. The majority of the respondents retained a critical approach to the information and used it mainly to still their curiosity about cases mentioned on news sites or papers. This study shows that Flashback can – and is – used by students to retrieve everyday information, mainly because the sought for information is not available, or not openly available, elsewhere. This study also shows that despite Flashback’s questionable reliability, the nature of the forum, and the fact that most respondents had a relatively bad attitude towards the forum, Flashback has a great potential as a source for everyday information of minor importance, and for taking part of others’ experiences.

Den ”osynliga” arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, Gubbängsbadet, Årstagårdens bollplan.  Många arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete är inte utmärkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förväntas finnas där, fungera och vara estetiska men de flesta människor tänker sällan på de skapande krafter som står bakom den byggda miljön. Den ”osynliga” arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades. De olika aspekterna är: Den historiska eller traditionella. Samhället. Beställarkraven. Yrkesrollen. Arkitektens eget val eller ställningstagande.  För att illustrera några av aspekterna är tre utförda projekt visade: Dragonstallet Drottningholm- ett ombyggnads- och renoveringsprojekt i byggnad från början av 1800-talet. Projektet handlade i stor omfattning om att ta bort det som inte hörde till och lyfta fram det ursprungliga stallrummet.  Gubbängsbadet- uppförd ca 1945-1949, om- och tillbyggnad för anpassning till nya funktioner och arbetssätt. Tillbyggnaden är exteriört anpassad och smälter in. Interiört fungerar lokalerna bättre för sitt ändamål.  Årstagårdens bollplan- nybyggnad av omklädningsbyggnad. Byggnaden fungerar väl för sin användning, har en diskret utformning med egen karaktär, anpassad till sin omgivning. / The unnoticed architect. Projects: Dragonstallet Drottningholm, Gubbängsbadet, Årstagårdens bollplan.  Many architects work unnoticed. Their work is not distinguishing or famous, but surrounds us everywhere. Everyday buildnings are expected to be there, function well and be esthetically pleasing but most people seldom consider the creative forces behind the built environment. The unnoticed architect and his architecture was studied from a number of aspects. The aspects are: The historical or traditional. The society The clients’ requests The professional role The architects own choice and opinion   To illustrate some of these aspects three built projects are chosen: Dragonstallet Drottningholm- the former stable for the dragoons’ horses from the beginning of the 19Th century, was rebuilt. The project was mostly about tearing off parts which didn’t belong and make the details of the original room visible.  Gubbängsbadet- a swimming bath, built 1945-49, rebuilding and exterior addition to accommodate new functions and ways of working. The exterior addition was made in the same way as the existing building and blends in. The interior is better planned for its purpose.  Årstagårdens bollplan - a newly built changing room building at a football pitch. The building is well planned for its purpose, has a discreet design with its own character, well adapted to its surroundings.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares språkutvecklande arbetssätt med flerspråkiga barn i vardagliga aktiviteter. Syftet besvarades genom två frågeställningar kopplat till hur förskollärare stöttar och utmanar de flerspråkiga barnen i svenska samt hur barns modersmål tas tillvara. I den aktuella studien användes sociokulturella glasögon där teoretiska begrepp såsom stöttning, dialog, utmaning samt barns intresse och erfarenheter har utgjort studiens teoretiska förståelseram. Utifrån den teoretiska utgångspunkten användes skuggning som metod och där fältanteckningar fördes i loggbok. Under tre halvdagar skuggades tre förskollärare i sitt vardagliga arbete i förskolan. Utifrån den data som samlats in genom skuggningen framkom att förskollärare arbetar aktivt för att stötta och utmana de flerspråkiga barnen med hjälp av olika strategier. Barns modersmål togs tillvara i vissa vardagliga aktiviteter och där vissa språk var mer framträdande än andra. Förskollärarnas intresse för barns olika språk samt deras behärskande av olika språk ses som viktiga ur ett flerspråkighets perspektiv. De slutsatser som dragits i studien är att förskollärarens arbetssätt spelar en stor roll i de flerspråkiga barnens språkutveckling på det vis att de stöttar och utmanar det svenska språket och bekräftar och accepterar barns olika modersmål.

Bakgrund: Orsaken bakom graviditetsrelaterad bäcken- och ländryggssmärta är multifaktoriell och många kvinnor drabbas någon gång under sin graviditet. Besvären kan påverka många aspekter av det dagliga livet. I arbetet som fysioterapeut ingår det att främja hälsa, minska lidande och behålla/återvinna optimal rörelseförmåga, speciellt om människans aktivitet och delaktighet begränsas. Behandlingsalternativen till graviditetsrelaterad bäcken- och ländryggssmärta är många, vilket ställer krav på fysioterapeutens kompetens. Många gravida kvinnor upplever sig mötas av oförståelse inom vården, däribland av fysioterapeuter.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur fysioterapeuter inom primärvården beskriver sitt arbete med graviditetsrelaterad ländrygg- och/eller bäckensmärta avseende återgång till viktiga vardagliga beteenden. Metod: Genom ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval rekryterades 6 fysioterapeuter som arbetar inom primärvården. Intervjuer skedde därefter enligt en semistrukturerad intervjuguide. Materialet från intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Resultatet delades upp i fem stycken huvudkategorier och totalt sju stycken underkategorier. Fysioterapeuterna beskrev hur de specifikt arbetade med smärta, arbete med fysisk aktivitet och träning, arbete med psykologiska faktorer, arbete med omgivningsfaktorer och sin upplevda kompetens.  Slutsats: Fysioterapeuterna beskrev hur de på olika sätt arbetade med fysiska och psykologiska faktorer hos patienten samt hur de tog hänsyn till omgivningen. Deltagande fysioterapeuter upplevdes kunna bemöta dessa patienter i dagsläget.

Att handla dagligvaror i ett digitaliserat samhälle ur äldre personers perspektiv Inledning och bakgrund: Samhället blir allt mer digitaliserat och människor lever allt längre. Görandet, processen och utförandet av att göra inköp av dagligvaror med digital teknik kan bli begränsat när kunskaper och färdigheter utmanas i aktiviteten hos äldre personer. Syfte: Att beskriva aktiviteten inköp av dagligvaror både digitalt och i verkliga livet ur äldre personers perspektiv. Metod: En Scoping review genomfördes i databaserna Scopus, Cinahl, ProQuest Central samt Google Scholar och Bielefeld Academic Search Engine (BASE) för grålitteratur. Manuella sökningar och fritextsökning gjordes också. Totalt inkluderades 18 artiklar som granskades och sammanställdes genom numerisk och tematisk analys.  Resultat: Resultatet beskriver en översikt utifrån de tre huvudteman med tillhörande underteman; Hinder vid utförande av att handla dagligvaror, Äldre personers upplevelse av att handla dagligvaror med stöd av digital teknik samt Stödjande strategier vid inköp med digital teknik. Slutsats: Denna studies övergripande bild minskar kunskapsluckan om hur arbetsterapeuter kan arbeta strategiskt och möta de krav och behov som ställs hos äldre personer i utförandet av aktiviteten inköp av dagligvaror med digital teknik. Vidare kan den bidra till ökad inkludering av digital teknik i samhället hos äldre personer. / Grocery shopping in a digitalized society from the perspective of older persons Introduction: Society is becoming increasingly digitalized, and people are living longer. The doing, process and performance of grocery shopping with digital technology can be limited when knowledge and skills are challenged in the activity of older people.  Aim: To describe the activity of grocery shopping both digitally and in real life from the perspective of older people. Method: A Scoping review was conducted in the databases Scopus, Cinahl, ProQuest Central, and Google Scholar, Bielefeld Academic Search Engine (BASE) for gray literature. Manual searches and free text searches were also performed. A total of 18 articles were included, which were reviewed and summarized through numerical and thematic analysis. Results: The results describe an overview based on the three main themes with associated sub-themes; Barriers in performing grocery shopping, Older people`s experience of shopping for grocery with the support of digital technology and Supportive strategies when shopping with digital technology.  Conclusions: This study´s overall picture reduces the knowledge gap on how occupational therapists can work strategically and meet the requirements and needs of older people in the performance of being able to conduct the activity of buying groceries with digital technology. Contribute to increasing the digital inclusion of older people in society.

Bakgrund: I ett globalt perspektiv är förvärvade hjärnskador en stor utmaning för samhället i form av kostnader för sjukvård och rehabilitering. Personer som drabbas av förvärvad hjärnskada behöver stöd för att själva ta ansvar för sin träning och hitta meningsfulla aktiviteter tillsammans med andra som en del av en hälsosam livsstil. Syfte: Syftet med studien är att beskriva erfarenheter av aktivitet och delaktighet hos personer som drabbats av förvärvad hjärnskada som skildras i en kollektivt skriven blogg. Metod: Materialet i den aktuella studien utgörs av bloggtexter som skrevs mellan åren 2017 och 2019 inom ramen för ett samarbetsprojekt och låg öppet publicerade på internet. Bloggen skrevs av en grupp personer med förvärvad hjärnskada. Texterna analyserades med Malteruds systematiska textkondensering. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Vikten av att hålla igång; som beskriver upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet och träning efter hjärnskadan och hur aktiviteterna behövde anpassas efter de nya förutsättningarna. Att träna lite hela tiden i vardagen; som beskriver deltagarnas sätt att träna medvetet i alla aktiviteter som tillhör vardagslivet, att träna lite hela tiden. Hur man närmar sig samhället på nytt; som beskriver erfarenheter gällande delaktighet i samhällets olika delar och vikten av stöttning från människor i samma situation. Slutsats: Resultatet indikerar att fysisk aktivitet, träning och delaktighet i samhället kan vara viktigt efter en förvärvad hjärnskada. Vidare kan det vara betydelsefullt att dela erfarenheter med andra, få stöd av andra och lära sig av andras erfarenheter. Det är även viktigt att samhällsfunktioner och miljöer i det offentliga rummet är tillgängliga för alla. / Background: In a global perspective, acquired brain injury is a major challenge for society in the form of costs for healthcare and rehabilitation. People with acquired brain injury need support in order to take responsibility for their own health and incorporate exercise as part of a healthy lifestyle. Aim: The aim of the study was to describe the experiences of people with acquired brain injury, with regards to activity and participation, as depicted in a collectively written blog. Methods: The material in the current study consists of collectively written blog texts written between 2017 and 2019 by people with acquired brain injury. The material included 35 blog texts and was part of a larger research study. The texts were analyzed with Malterud's Systematic Text Condensation. Results: The analysis resulted in three categories; The importance of being physical active; describes experiences of physical activity and training after brain injury and how the activities needed to be adapted to the new conditions. To exercise a little all the time in everyday life; describes the participants' way of exercising consciously in all activities included in everyday life, to exercise a little all the time. How to re-approach society; describes experiences regarding participation in the various parts of society and the importance of support from people in the same situation. Conclusions: The results indicate that physical activity, training and participation in society are important after brain injury. Furthermore it is meaningful to share experiences with, get support from and learn from other people with acquired brain injury. It is also important that community functions and environments in public spaces are available for everyone.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att synliggöra hur elever formulerar geometriska resonemang med utgångspunkt i vardagliga och vetenskapliga begrepp. Studiens syfte motiveras genom de svårigheter eleverna upplever på grund av detta fenomen. Utifrån studiens syfte har forskningsfrågan formulerats på följande vis: Hur formulerar elever geometriska resonemang med utgångspunkt i vardagliga och vetenskapliga begrepp? 15 elever från två årskurs femmor deltog i studien. Metoden som vi har valt i denna kvalitativa studie är tematisk analys. Resultatet analyserades med hjälp av Duvals (1995) teori om visualisering och kognitiva modell. I resultatet framgår det att elever som formulerar geometriska resonemang med enbart vardagliga begrepp och inte vetenskapliga begrepp begränsar sina möjligheter till att utveckla sina geometriska resonemang. Dessa elever tenderar även att ha större svårigheter att använda vetenskapliga begrepp för att beskriva deras geometriska konstruktioner. / Abstract The purpose of this study is to explore how do students formulate geometric reasoning based on every day and scientific concepts. The purpose of the study is motivated by the difficulties students experience due to this phenomenon. Based on the purpose of the study, the research question has been formulated as follows: How do students formulate geometric reasoning based on every day and scientific concepts? 15 students from two fifth graders participated in the study. The method we have chosen in this qualitative study is thematic analysis. The results were analyzed using Duval's (1995) theory of visualization and cognitive model. The results show that students who formulate geometric reasoning using only every day concepts and not scientific concepts limit their opportunities to develop their geometric reasoning. These students also tend to have greater difficulty using scientific concepts to describe their geometric constructions.