Elevers begreppsförmåga är en viktig faktor för deras förmåga att lösa textuppgifter korrekt. Syftet var att studera och analysera hur några elever med eller utan matematik-, språk-, läs- och skrivsvårigheter upplever textuppgifter i matematik. Utifrån frågeställningarna: Vilka begrepp beskriver några elever som viktiga för att kunna lösa textuppgifter? Vad kännetecknar elevernas beskrivning av det som de uppfattar som viktiga begrepp? Vilket stöd beskriver eleverna att de behöver när de löser textuppgifter? Hur kan elevernas beskrivningar förstås mot bakgrund av Vygotskijs sociokulturella teori? genomförde vi en kvalitativ studie där 21 elever i årskurs 5 deltog i fokusgruppsintervjuer med inslag av interventioner. Svårigheter med begreppsförståelse kan ha flera bakomliggande orsaker och tidigare forskning pekar på vikten av kommunikation i undervisningen. Studiens resultat visade på en stor spridning i begreppsförmågan och på elevernas positiva upplevelse av att lösa textuppgifter med scaffolding/stöttor och i samarbete med andra, zonen för proximal utveckling (ZPD). Vårt resultat analyserade vi utifrån Vygotskijs sociokulturella teori och sedan diskuterade vi resultatet utifrån tidigare forskning.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att synliggöra hur elever formulerar geometriska resonemang med utgångspunkt i vardagliga och vetenskapliga begrepp. Studiens syfte motiveras genom de svårigheter eleverna upplever på grund av detta fenomen. Utifrån studiens syfte har forskningsfrågan formulerats på följande vis: Hur formulerar elever geometriska resonemang med utgångspunkt i vardagliga och vetenskapliga begrepp? 15 elever från två årskurs femmor deltog i studien. Metoden som vi har valt i denna kvalitativa studie är tematisk analys. Resultatet analyserades med hjälp av Duvals (1995) teori om visualisering och kognitiva modell. I resultatet framgår det att elever som formulerar geometriska resonemang med enbart vardagliga begrepp och inte vetenskapliga begrepp begränsar sina möjligheter till att utveckla sina geometriska resonemang. Dessa elever tenderar även att ha större svårigheter att använda vetenskapliga begrepp för att beskriva deras geometriska konstruktioner. / Abstract The purpose of this study is to explore how do students formulate geometric reasoning based on every day and scientific concepts. The purpose of the study is motivated by the difficulties students experience due to this phenomenon. Based on the purpose of the study, the research question has been formulated as follows: How do students formulate geometric reasoning based on every day and scientific concepts? 15 students from two fifth graders participated in the study. The method we have chosen in this qualitative study is thematic analysis. The results were analyzed using Duval's (1995) theory of visualization and cognitive model. The results show that students who formulate geometric reasoning using only every day concepts and not scientific concepts limit their opportunities to develop their geometric reasoning. These students also tend to have greater difficulty using scientific concepts to describe their geometric constructions.