Det teoretiska ramverket kring denna kvalitativa studie bygger på det sociokulturella och det kognitivistiska perspektivet. En del av grunden i denna studie har varit hur lärarnas språkliga arbetssätt i matematikundervisningen sett ut i de lägre skolåldrarna och hur det matematiska språket används i matematikböckerna. Genom analyser av matematikböcker, löpande observationer och intervjuer med lärare i de lägre skolåldrarna har kunskap erhållits som sedan har evaluerats. Resultatet av läromedelsanalysen visar både likheter och skillnader mellan läromedel. I en del av matematikböckerna används ett formellt matematiskt språk mer frekvent medan andra nämner några formella begrepp och därefter används ett vardagligt språk. Resultaten från intervjuerna visar att alla lärare är överens om att det matematiska språket har en stor betydelse för inlärningen. De strävar efter att använda ett formellt språk och är medvetna om att det är viktigt, men de menar även att det kan vara problematiskt att få begreppen att komma naturligt. Lärarna anser att de behöver ha de formella begreppen i åtanke och att det lätt händer att det vardagliga språket faller in i undervisningen. Resultaten från observationerna visar att lärarna använder sig av ett vardagligt språk med inslag av ett formellt matematiskt språk. Det matematiska språket har en stor roll i matematiken och det handlar inte bara om att räkna ut svåra tal med siffror. För att eleverna ska klara av de nationella proven bör de ha kunskap om de formella begreppen.

Syftet med studien är att dels undersöka attityderna hos gymnasielärare på tre gymnasieskolor i Stockholm beträffande förekomsten av ungdomsspråk i elevernas självproducerade texter inom svenskämnet, med fokus på diskurspartiklar och slang, dels att undersöka lärarnas syn på vikten av att skriva formellt i skolans texter. Denna studie är huvudsakligen kvantitativ och genomfördes genom ett digitalt frågeformulär för att nå fler respondenter på distans. De skolor som användes i denna studie valdes utifrån bekvämlighet. Studiens resultat avslöjade att majoriteten av de tillfrågade lärarna påpekar att det är mycket viktigt att eleverna skriver formellt i skolans texter. Resultatet visade även att lärarna hade mestadels negativa attityder gentemot ungdomsspråk som förekommer i elevers skrivna texter, samt att majoriteten av lärarna nämner att förekomsten av ungdomsspråk i elevers skrivna texter kan påverka bedömning av textens kvalitet, eftersom ungdomsspråket i texten bland annat bidrar till att texten tappar sitt syfte. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie är att de tillfrågade lärarna föredrar språkriktighet i elevers självproducerade texter, oavsett vilken typ av text de skriver.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt olika typer av språk används i läromedel i matematik. Den forskningsfråga som studien söker svar på är: Hur används informellt språk, formellt språk och symbolspråk i två läromedel inom matematik riktade mot årskurs 5? Studien bygger på delar av den forskning som finns inom området matematiska språk och vardagsspråk. Vidare genomförs en läromedelsanalys där två tryckta läromedel analyseras med hjälp av en innehållsanalys som fokuserar på språket. Resultatet av analysen visar att det är vanligt att det informella språket, det formella språket och symbolspråket kombineras i någon form tillsammans med något av de andra språken. Genom analysverktyget som används i studien kan lärare få ett hjälpmedel och kunskaper att själva kunna göra en likadan analys av läromedel inom matematik. Resultat av lärarnas analys kan vara en hjälp för att underlätta deras val av material som kan komplettera det läromedel som lärarna arbetar med.