Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Résumé en anglais: People life in castle of loneliness : Ivar Lo-Johansson and the elderly in debate and writings.

Proefschrift Uppsala.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

<p>Uppsatsen ingår i kursen Skapande svenska C, 30 hp, inom ämnet Litteraturvetenskap vid Umeå universitet</p>

<p>My aim in this essay is to analyze how the female body is represented in Swedish working class literature. I have compared four different novels all of which contain a female bathing scene: the opening chapter of Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd (1933) , the opening chapter of Ivar Lo-Johanssons Bara en mor (1939) and a scene each in Glasfåglarna (1996) and Mosippan (1998), both written by Elsie Johansson. The bathing scenes suggest three key issues: modernisation, urbanisation and above all women´s sexual politics. Though there were several issues facing the feminist movement in Sweden in the 1930, the question of a woman’s right to her body was one that united the movement, regardless of class.</p>

<p>In 1949, a Swedish author, Ivar Lo-Johansson (1901–1990), started an action that had the aim of improving conditions for old people in Sweden This action lasted from 1949 until 1957. It started when the author and a photographer made a journey around the country to enable Lo-Johansson to form a conception of the conditions under which old people lived in old people’s homes.</p><p>The journey was documented in words and pictures ands gave rise to a series of articles in a magazine, <i>Vi</i>, in the spring of 1949. The articles were followed in the same year by the publication of a book of photographs, <i>Ålderdom </i>(Old Age), and of four talks which Lo-Johansson broadcast on the radio during the autumn. In 1952 the author published a polemical pamphlet, <i>Ålderdoms-Sverige </i>(Old Age in Sweden), which contained fierce attacks on the social authorities for the lack of proper care that Lo-Johansson considered that the old people were subjected to. In the book the author proposed a number of measures to improve the situation of the elderly. Among other things he emphasised the importance of giving the elderly a meaningful existence and treating them in such a way that their mental health was not threatened. Lo-Johansson’s principal goal was that institutions to care for healthy old people should not be needed in the future – his slogan was that care at home should replace care in homes.</p><p>This dissertation describes how Lo-Johansson’s campaign for better care for the elderly was implemented, the reactions that followed, and the ways in which his proposals for improvements in care for the elderly were put into practice. Another task in this study has been to attempt to define some of the care structures that governed attitudes towards the elderly at the end of the 1940s and to see the extent to which they were changed in the 1950s as a consequence of Lo-Johansson’s action.</p><p>The conclusions of the dissertation are, in brief, that the author’s action resulted in a new focus in the social policy and a change in the structure of values in which concepts such as human dignity, integrity, humanity and the satisfaction of mental needs have obtained a footing in both the social policy debate and in the practical exercise of new forms of care for the elderly at that time.</p>

In 1949, a Swedish author, Ivar Lo-Johansson (1901–1990), started an action that had the aim of improving conditions for old people in Sweden This action lasted from 1949 until 1957. It started when the author and a photographer made a journey around the country to enable Lo-Johansson to form a conception of the conditions under which old people lived in old people’s homes. The journey was documented in words and pictures ands gave rise to a series of articles in a magazine, Vi, in the spring of 1949. The articles were followed in the same year by the publication of a book of photographs, Ålderdom (Old Age), and of four talks which Lo-Johansson broadcast on the radio during the autumn. In 1952 the author published a polemical pamphlet, Ålderdoms-Sverige (Old Age in Sweden), which contained fierce attacks on the social authorities for the lack of proper care that Lo-Johansson considered that the old people were subjected to. In the book the author proposed a number of measures to improve the situation of the elderly. Among other things he emphasised the importance of giving the elderly a meaningful existence and treating them in such a way that their mental health was not threatened. Lo-Johansson’s principal goal was that institutions to care for healthy old people should not be needed in the future – his slogan was that care at home should replace care in homes. This dissertation describes how Lo-Johansson’s campaign for better care for the elderly was implemented, the reactions that followed, and the ways in which his proposals for improvements in care for the elderly were put into practice. Another task in this study has been to attempt to define some of the care structures that governed attitudes towards the elderly at the end of the 1940s and to see the extent to which they were changed in the 1950s as a consequence of Lo-Johansson’s action. The conclusions of the dissertation are, in brief, that the author’s action resulted in a new focus in the social policy and a change in the structure of values in which concepts such as human dignity, integrity, humanity and the satisfaction of mental needs have obtained a footing in both the social policy debate and in the practical exercise of new forms of care for the elderly at that time.

My aim in this essay is to analyze how the female body is represented in Swedish working class literature. I have compared four different novels all of which contain a female bathing scene: the opening chapter of Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd (1933) , the opening chapter of Ivar Lo-Johanssons Bara en mor (1939) and a scene each in Glasfåglarna (1996) and Mosippan (1998), both written by Elsie Johansson. The bathing scenes suggest three key issues: modernisation, urbanisation and above all women´s sexual politics. Though there were several issues facing the feminist movement in Sweden in the 1930, the question of a woman’s right to her body was one that united the movement, regardless of class.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnan skildras i två verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen är Moa Martinsons <em>Mor gifter sig </em>(1936) och Ivar Lo-Johanssons <em>Analfabeten </em>(1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frågeställningar ställts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de båda romanerna? På vilket sätt skildras kvinnans underordning i förhållande till mannen? Finns det någon skillnad i hur kvinnan framställs i de båda romanerna utifrån ett samhälleligt perspektiv? De perspektiv som använts som utgångspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund är baserad på feministiska föreställningar om hur genus och kön är kulturellt och samhälleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgår ifrån Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap. Undersökningen är utförd med hjälp av hermeneutik samt närläsning som metod. Uppsatsens resultat visar att Moa Martinsons skildring av kvinnan uppvisar vad feministisk forskning anser vara typiska kvinnliga egenskaper, dock finns avvikelser från vad tidigare forskning hävdat vara utmärkande för Martinsons författarskap. Ivar Lo-Johanssons skildring av kvinnan är tvetydig. Kvinnan skildras mer som en betydelsefull tillgång i det gemensamma hemmet och uppvisar därmed motsägelsefulla drag av vad feministisk forskning hävdar är typisk för den kvinnliga könsrollen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa Majgull Axelssons roman ”Slumpvandring” från olika håll för att komma fram till ett förslag till en tolkning av romanen och dess budskap. Uppsatsens resonemang kring romanen är begränsat till tre huvudområden, samt koncentreras kring de tre karaktärer som uppsatsförfattaren uppfattar som huvudkaraktärer; Augusta, Alice och Angelica.</p><p>Först diskuteras romanens mest betydelsefulla miljö, huset som kallas Augustas hus, utifrån huset som symbol och vad det representerar. Huset är enligt traditionen ofta en symbol för den mänskliga kroppen och framförallt kvinnokroppen och moderskroppen, och denna symbolik diskuteras i förhållande till romanens skildring av Augustas hus samt skildringen av havandeskap, barnafödande och relationer mellan barn och förälder i romanen. I detta avsnitt diskuteras också minnet och det förflutna och vilken roll dessa spelar i romanen.</p><p>Vidare diskuteras romanens primära intertext, ”Geniet” av Ivar Lo-Johansson, och vilken roll denna intertext spelar i Axelssons roman. Den flitigast använda parollen i ”Geniet”; ”Vi måste släppa till flickorna!” förekommer ofta i Axelssons roman och i uppsatsen diskuteras detta slagord i egenskap av att till synes vara själva anledningen till att Axelsson anspelar på ”Geniet” av Ivar Lo-Johansson. Det diskuteras även hur väl Axelsson har lyckats med sitt företag att skildra kvinnornas plats i sexualiteten i kontrast till det manliga perspektivet i Ivar Lo-Johanssons ”Geniet”.</p><p>Slutligen diskuteras romanens titel, ”Slumpvandring”, och dess betydelse för romanen, och i denna diskussion används sannolikhetsteori och frågor kring determinism och förutsägbarhet för att förklara den matematiska betydelsen av termen slumpvandring. Sedan diskuteras om kompositionen och karaktärernas liv i romanen ”Slumpvandring” kan liknas vid det matematiska begreppet slumpvandring, samt vad determinism och förutsägbarhet spelar för roll i det mänskliga livet.</p><p>I uppsatsens avslutande del knyts de tidigare förda resonemangen ihop och slutsatsen blir att något av det ”Slumpvandring” vill förmedla är vikten av att minnas och lära sig av det förflutna, både det större historiska förflutna och de egna mer privata händelser man varit med om, för att kunna välja bättre vägar i livet.</p>