Eftersom de tryckta tidskrifternas vara eller inte vara diskuteras inom biblioteksvärlden, ville jag göra en fallstudie, där jag utvärderade i vilken omfattning och vilka tidskrifter som nyttjas av kunderna. Jag valde ett förhållandevis litet bibliotek – det i Vännäs – dels för att få ett överskådbart material, men även då budgeten brukar var snävare på mindre enheter. Jag belyste nyttjandegraden ur såväl brukarnas synvinkel – finns de titlar som de vill ha – men även ur bibliotekets syn – finns det tidskrifter som kan tas bort för att frigöra medel till annat? Utredningen syftade även att undersöka om det fanns någon klar skillnad på nyttjarna i avseende på kön och ålder. Min definition på ordet ’tidskrift’ är att den ska ges ut minst fyra gånger per år och inte vara av dagstidningskaraktär.   Metoden jag valde var en kvantitativ fallstudie, där registerdata, enkäter, observationer på plats och intervju av berörd personal ingick. Registerdata är från 2010 för att få ett helt kalenderår. Enkäterna delades ut under en vecka – 20 timmar – och under bibliotekets totala öppettider, det vill säga även kvällar och lördag i november 2011.   Resultatet gav att utlåningen år 2010 av tryckta tidskrifter var 1021, CD-skivan av titeln PC för alla inte medräknad. På hyllan fanns det 96 titlar, en del gamla, en del för nya för att finnas år 2010 och många gratis för biblioteket. Det totala antalet tidskrifter som fanns i databasen, det vill säga prenumererades på, var 60 titlar. Av dessa lånades 21 inte alls, 23 stycken ligger under 1,7 lån/nummer, som var det mål som biblioteket hade satt på lån av faktamedier och jag valde att använda även här. Över detta mål fanns 16 titlar. För exakt utlåningsgrad se bilaga 2.   Enkätsvaren blev 30 varav 19 var män, då många kvinnor sade sig inte nyttja tidskrifterna alls. Många tittade innan de svarade, en extra gång i hyllan – som stod just innanför dörren och innan man kommer fram till lånedisk och övriga biblioteket. Trots att fler män svarade på enkäterna läste båda grupperna ungefär lika många tidskrifter (35 för männen och 33 för kvinnorna) eftersom kvinnorna läste fler per person.   Observationerna gav att det var ytterst få som läste tidskrifter på plats, med undantag för Travronden, där några män återkom två gånger i veckan.   Intervjun gav att den tidskriftsansvariga bibliotekarien hade mycket bra kunskaper om beståndet, dess användning och även framtidsplaner. Hon ville frigöra en dator, som var ständigt uppkopplad till de båda databaserna Press display och Masterfile som service till de grupper som inte har svenska som modersmål, där de då lätt skulle komma åt tidningar på sitt språk. Möjligen andra tidskrifter för minoritet (den enda som fanns nyttjas inte alls), någon för invandrare (på engelska), för folk med funktionshinder (endas PC för alla fanns som CD) och fler för barn/ungdom, skulle öka nyttjandegraden.   Frågan vilka tidskrifter som kan tas bort, lämnade jag därhän, då bibliotek har ett större uppdrag än bara ha de medier som önskas. För den skull har jag gjort en snabb granskning av bibliotekslagen och skrivna dokument som fanns i Vännäs: biblioteksplan, medieplan, brukarenkäter och kvalitetsdeklarationen. Jag tror att en ännu tydligare exponering av tidskrifterna (en reklampelare), samt skyltning skulle öka användandet. Även fler sittgrupper och studieplatser vore önskvärt, men det kräver ett nytt (gärna arbetsmiljöanpassat) hus, då byggnaden som biblioteket nu befinner sig i är från början av 1900-talet.

En vetenskapsjournalists främsta källa är forskare. Relationen mellan en journalist och forskare kan utstå en rad olika prövningar vad gäller språkliga, metodologiska och sociala kulturskillnader. Relationen mellan dessa två grupper har studerats för att ta reda på vilka de främsta svårigheterna är och vilka åtgärder som kan vidtas för att främja den. Den här uppsatsen är en jämförande studie mellan hur svenska och amerikanska vetenskapsjourn-alister ser på och hanterar relationen till forskare. Syftet är att ta reda på vilka förutsätt-ningarna är för en god relation mellan vetenskapsjournalister och forskare så att det journalistiska uppdraget kan genomföras. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie med åtta vetenskapsjournalister som arbetar på vetenskapstidskrifter, fyra från respektive land. Resultatet visar att skillnaderna mellan hur svenska och amerikanska vetenskapsjournalister ser på och hanterar relationen till forskare är mycket små. Det finns tendenser som pekar på att svenska vetenskapsjournalister upplever forskarna som mindre tillgängliga i jämförelse med de amerikanska journalisterna. De svenska journalisterna påvisar också en något större tendens att förhålla sig kritiska till forskningen och bejaka den granskande rollen som vetenskapsjournalist.Förutsättningarna för en fungerande relation mellan vetenskapsjournalister och forskare består av dels yttre, dels inre faktorer. De yttre faktorerna är tid och utrymme. Ju mer tid och utrymme journalisten förfogar över, desto bättre är förutsättningarna för att bygga en förtroendeingivande relation till forskaren. De inre faktorerna handlar bland annat om journalistens bakgrund, förkunskap och journalistisk professionalism. En journalist med en vetenskaplig bakgrund, goda teoretiska och språkliga förkunskaper samt hög profession-ell integritet har generellt en bättre relation till forskare.

The purpose of this study is to find out how and to what extent doctors use the hospital library’s collection of print and electronic medical journals. Major changes have the last years occurred in the journal collection. The journals are very costly and little is known about the user satisfaction with them. Therefore it’s important to examine how satisfied the users are with the collection and how they utilize it. The main questions are: How satisfied are the doctors with the hospital library’s collection of print and electronic medical journals? Is there a difference between how and to what extent the print and electronic medical journals are used? What do the doctors think about the use of electronic journals? The theories used are about marketing, marketing research, library collections and how the collection can be developed to meet researchers need. Five clinics at a Swedish hospital were chosen for the study. A group questionnaire was handed out to the doctors at different kinds of meetings at the clinics, 52 of the 53 respondents answered. The result shows that most of the doctors use the print and electronic journals more seldom than once a month and mostly to read selected articles. The majority of the respondents mean it is important that the library supply a print and an electronic collection of medical journals and they are satisfied with the present collection. Their opinions about electronic journals vary but are mostly positive. / Uppsatsnivå: D

Internet och digital teknologi har resulterat i utmaningar för tryckt media som karaktäriseras av en konkurrens som explosionsartat ökat på grund av enklare och snabbare sätt att producera och distribuera material. Tidskriftsbranschen har varit relativt passiv när det kommer till att anpassa sig till digital teknologi till skillnad från nyhetsbranschen, dock beskrivs de stå inför en digital vändpunkt, som innebär att deras digitala läsekrets börjar överskrida deras tryckta. För att bemöta denna process betonas relationsorienterat arbete, för att bevara kunder snarare än att attrahera nya kunder, vara av största vikt för en bransch som står inför förändring och konkurrens. Därför är syftet med denna studie att utreda för hur tidskriftsbranschen arbetar relationsorienterat för att dämpa effekterna av konkurrensen som internet och digital teknologi möjliggjort. Studien antar vidare en kvalitativ ansats i form av en fallstudie på Egmont Publishing som innehar en deskriptiv så väl som explorativ karaktär. För att samla in primärdata har semi-strukturerade intervjuer genomförts som sedan har analyserats utifrån teori rörande kundlojalitet. Undersökningen visar att Egmont Publishing arbetar med lyhördhet, dialog och kompetens för att skapa tillit, öka graden av tjänstekvalitet och för att anpassa sig till kundens förväntningar. Engagemang skapas genom aktiviteter och redaktionellt innehåll som berör, men kan även indirekt härröras till tidskrifternas ställning i förhållande till deras konkurrenter. Dock saknas en medvetenhet av kundbevarande processer i relation till utmaningarna som digitaliseringen resulterat i.

No description available.

Our main purpose with this paper was to figure out what makes a magazine successful. We wanted to analyze and examine factors of success for magazines, with a focus on music magazines, from a marketing perspective. Also, we wanted to see specific factors of success for the music magazine Groove. To do this, we interviewed seven people from different areas within the business with different kinds of expertise. We interviewed two people from Groove Magazine, two people from other music magazines and in addition to this, two people from a grand publishing company and also one person from a soccer magazine. All of the interviews were made with a qualitative character and our purpose was to get the business point of view, rather than the readers. In our conclusions we could see four major factors of success for all magazines, including music magazines and Groove. The first one was the passion and devotion that the people behind a magazine must have. Also, the quality of the magazines’ design, layout and content is of high importance. The Internet has become another important factor because of the on-going globalization we live in today. The last major factor is the fact that a magazine must create some kind of common ground for their readers to be able to interact within, and also have a connection with them themselves.

I denna uppsats kommer vi undersöka hur artiklar i tre olika tidskrifter gestaltar/konstruerar idéer om socialt samspel mellan barn i förskolan/skolan. Här reds svar ut hur sociala samspel eller så kallade kamratkulturer eller toddlarkulturer mellan barn ges näring att gro inom den vanliga förskolan och inom inriktningen Reggio Emilia samt inom Montessori. Metoden som vi har använt oss av när vi har samlat in material är textanalys genom två delstudier i form av diskurs och ideologianalys. Materialet som har undersökts är olika tidskrifter inom de tre pedagogiska traditionerna. Frågeställningen som vi har förhållit oss till är; Hur representeras kamratkulturer/toddlarkulturer eller socialt samspel inom de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka teman representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? Vilka likheter och skillnader representeras i de olika pedagogiska tidskrifterna? I vår undersökning har vi sett vissa likheter men även skillnader om hur socialt samspel och synen på barn representeras inom de undersökta tidningarna. Inom Montessori enligt Montessoritidningen så förbereds barnen mer för skolan men inom Reggio Emilia så läggs fokuset istället på relationsskapande och kamratskap vilket också är liknade inom mainstream pedagogiken där forskare, förskollärare m.fl. anser att förskolan ska vara en mötesplats där barnen får träffa andra barn, skapa relationer och samspela med andra. Det överhängande perspektivet vi har sett i vår undersökning är sociokulturellt perspektiv som anser att kommunikationen och språkanvändningen är central och utgör länken mellan barnet och omgivningen. Delar av detta perspektiv överlappar även med ett kognitionsvetenskapligt utvecklingsperspektiv eftersom det där nämns att social kognition utvecklas genom att en individ förstår sin sociala omgivning och hur denne kommunicerar med den.

Diss. Göteborg : Univ., 2004.

<p>Our main purpose with this paper was to figure out what makes a magazine successful. We wanted to analyze and examine factors of success for magazines, with a focus on music magazines, from a marketing perspective. Also, we wanted to see specific factors of success for the music magazine Groove. To do this, we interviewed seven people from different areas within the business with different kinds of expertise. We interviewed two people from Groove Magazine, two people from other music magazines and in addition to this, two people from a grand publishing company and also one person from a soccer magazine. All of the interviews were made with a qualitative character and our purpose was to get the business point of view, rather than the readers. In our conclusions we could see four major factors of success for all magazines, including music magazines and Groove. The first one was the passion and devotion that the people behind a magazine must have. Also, the quality of the magazines’ design, layout and content is of high importance. The Internet has become another important factor because of the on-going globalization we live in today. The last major factor is the fact that a magazine must create some kind of common ground for their readers to be able to interact within, and also have a connection with them themselves.</p>

This dissertation contributes to the research-based understanding of the scholarly journal as an artefact by studying the document structures of open access e-journals published by editors or small, independent publishers. The study focuses on the properties of the documents, taking its point of departure in a sociotechnical document perspective. This perspective is ope rationalised through a number of aspects from document architecture and information architecture: logical structures, layout structures, content structures, fi le structures, organisation systems, navigation, and labelling. The data collection took the form of a survey of 265 journal web sites, randomly selected, and qualitative readings of four journal web sites. The results of the study are presented based on choice of format and modes of representation; visual design; markup; metadata and paratexts; and document organisation and navigation. Two approaches were used to analyse the study fi ndings. To begin with, the remediation strategies of the scholarly journals were discussed; how does this document type, which has a long tradition in the print medium, take possession of the web medium? The ties to the print journal are still strong, and a majority of the journals treat the web medium mainly as a way to distribute journal articles to be printed and read as hard-copies. Many journals do, however, take advantage of such features as hypertext and full-text searching, and some use the fl exibility of the web medium to provide their users with alternative views. A small number of e-journals also refashion the print journal by including modes of representation not possible in print, such as audio or video, to illustrate and support the arguments made in their articles. Furthermore, interactive features are used to increase communication between different groups, but this type of communicative situation has not yet become an integral part of the scholarly journal. An electronic document is often viewed as more fl exible, but also less constant, than documents on paper. This sometimes means that the e-only journal is seen as a less dependable source for scholarly publishing than print. A second analytical approach showed how the architectures are used to indicate aspects that can enhance a journal’s chances of being regard ed as a credible source: a cognitive authority. Four strategies have been identifi ed as used by the journals: they employ architectural features to draw on the cognitive authority of people or organisations associated with the journal, on the cognitive authority of other documents, and on the professional use of the conventions of print journals and web sites respectively. By considering how document properties are used to indicate cognitive authority potential, a better understanding of how texts function as cognitive authorities is achieved. / <p>Akademisk avhandling som med tillstånd av samhällsvetenskapliga fakulteten</p><p>vid Göteborgs universitet för vinnande av doktorsexamen framläggs till</p><p>offentlig granskning kl. 13.15 måndagen den 28 april i hörsalen Sappören,</p><p>Göteborgs universitet, Sprängkullsgatan 25.</p>