Eftersom de tryckta tidskrifternas vara eller inte vara diskuteras inom biblioteksvärlden, ville jag göra en fallstudie, där jag utvärderade i vilken omfattning och vilka tidskrifter som nyttjas av kunderna. Jag valde ett förhållandevis litet bibliotek – det i Vännäs – dels för att få ett överskådbart material, men även då budgeten brukar var snävare på mindre enheter. Jag belyste nyttjandegraden ur såväl brukarnas synvinkel – finns de titlar som de vill ha – men även ur bibliotekets syn – finns det tidskrifter som kan tas bort för att frigöra medel till annat? Utredningen syftade även att undersöka om det fanns någon klar skillnad på nyttjarna i avseende på kön och ålder. Min definition på ordet ’tidskrift’ är att den ska ges ut minst fyra gånger per år och inte vara av dagstidningskaraktär.   Metoden jag valde var en kvantitativ fallstudie, där registerdata, enkäter, observationer på plats och intervju av berörd personal ingick. Registerdata är från 2010 för att få ett helt kalenderår. Enkäterna delades ut under en vecka – 20 timmar – och under bibliotekets totala öppettider, det vill säga även kvällar och lördag i november 2011.   Resultatet gav att utlåningen år 2010 av tryckta tidskrifter var 1021, CD-skivan av titeln PC för alla inte medräknad. På hyllan fanns det 96 titlar, en del gamla, en del för nya för att finnas år 2010 och många gratis för biblioteket. Det totala antalet tidskrifter som fanns i databasen, det vill säga prenumererades på, var 60 titlar. Av dessa lånades 21 inte alls, 23 stycken ligger under 1,7 lån/nummer, som var det mål som biblioteket hade satt på lån av faktamedier och jag valde att använda även här. Över detta mål fanns 16 titlar. För exakt utlåningsgrad se bilaga 2.   Enkätsvaren blev 30 varav 19 var män, då många kvinnor sade sig inte nyttja tidskrifterna alls. Många tittade innan de svarade, en extra gång i hyllan – som stod just innanför dörren och innan man kommer fram till lånedisk och övriga biblioteket. Trots att fler män svarade på enkäterna läste båda grupperna ungefär lika många tidskrifter (35 för männen och 33 för kvinnorna) eftersom kvinnorna läste fler per person.   Observationerna gav att det var ytterst få som läste tidskrifter på plats, med undantag för Travronden, där några män återkom två gånger i veckan.   Intervjun gav att den tidskriftsansvariga bibliotekarien hade mycket bra kunskaper om beståndet, dess användning och även framtidsplaner. Hon ville frigöra en dator, som var ständigt uppkopplad till de båda databaserna Press display och Masterfile som service till de grupper som inte har svenska som modersmål, där de då lätt skulle komma åt tidningar på sitt språk. Möjligen andra tidskrifter för minoritet (den enda som fanns nyttjas inte alls), någon för invandrare (på engelska), för folk med funktionshinder (endas PC för alla fanns som CD) och fler för barn/ungdom, skulle öka nyttjandegraden.   Frågan vilka tidskrifter som kan tas bort, lämnade jag därhän, då bibliotek har ett större uppdrag än bara ha de medier som önskas. För den skull har jag gjort en snabb granskning av bibliotekslagen och skrivna dokument som fanns i Vännäs: biblioteksplan, medieplan, brukarenkäter och kvalitetsdeklarationen. Jag tror att en ännu tydligare exponering av tidskrifterna (en reklampelare), samt skyltning skulle öka användandet. Även fler sittgrupper och studieplatser vore önskvärt, men det kräver ett nytt (gärna arbetsmiljöanpassat) hus, då byggnaden som biblioteket nu befinner sig i är från början av 1900-talet.

The purpose of this thesis is to study the importance of materiality for the interaction of reading among teenagers, age 15-16. The purpose is also to study if the attitude to the form of e-book versus the printed book differs depending on how comfortable the teenagers are with the activity of reading. The method we have chosen for this study is the form of semi-structured interviews, four with teenagers who are positive to fiction reading and four with teenagers who say they don´t like fiction reading. We analyse the teenagers´answers by looking at some aspects of materiality to see how these aspects affect the interaction of reading.During the interview the respondents were asked to read one chapter of a book on an Ipad and the next chapter in a printed book. Our study shows that materiality is a factor for the interaction of reading and it can lead to different experiences of reading. Some aspects that the respondents mention as important are the amount of text, the typeface and the feeling of holding a book. The ones who are comfortable with the activity of reading claim they would still choose the printed book after reading both on the Ipad and in the printed book. The ones who are less comfortable with reading are more positive to the e-book, than they were before.

Denna systematiska litteraturstudie fokuserar på fördelar och nackdelar med digitala och tryckta läromedel. Resultatdelen med fördelar och nackdelar är uppdelad i tre till fyra underrubriker, bedömning, kommunikation, individualisering/anpassning och inlärning. Ett större fokus ligger på hur digitala läromedel eller tryckta läromedel påverkar inlärningen. I studien beskrivs likheter och skillnader mellan digitala och tryckta läromedel. Studien är riktad till läromedel i grundskolan och med resultatet kan lärare anpassa sin undervisning utifrån det läromedel som passar dem bäst. Resultatet kom fram till att digitala och tryckta läromedel fungerar lämpligast när det finns en balans mellan de båda.

The purpose of this study is to find out how and to what extent doctors use the hospital library’s collection of print and electronic medical journals. Major changes have the last years occurred in the journal collection. The journals are very costly and little is known about the user satisfaction with them. Therefore it’s important to examine how satisfied the users are with the collection and how they utilize it. The main questions are: How satisfied are the doctors with the hospital library’s collection of print and electronic medical journals? Is there a difference between how and to what extent the print and electronic medical journals are used? What do the doctors think about the use of electronic journals? The theories used are about marketing, marketing research, library collections and how the collection can be developed to meet researchers need. Five clinics at a Swedish hospital were chosen for the study. A group questionnaire was handed out to the doctors at different kinds of meetings at the clinics, 52 of the 53 respondents answered. The result shows that most of the doctors use the print and electronic journals more seldom than once a month and mostly to read selected articles. The majority of the respondents mean it is important that the library supply a print and an electronic collection of medical journals and they are satisfied with the present collection. Their opinions about electronic journals vary but are mostly positive. / Uppsatsnivå: D

Syftet är att undersöka mellanstadielärares syn på användningen av digitala och tryckta texter i undervisningen av läsförståelse. Studiens teoretiska ramverk utgår från det sociokulturella perspektivet och konstruktivismen. Denna studie har som en teoretisk utgångspunkt att beskriva läsning och läsförståelse som färdigheter i påverkan av social kontext. Det innebär att lärande ses som en social process mellan individer. Metoden som används är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma lärare. Denna studie utgår från en fenomenologisk och hermeneutisk ansats där fenomenologin beskriver och hermeneutiken tolkar materialet från intervjuerna. Analysen av det empiriska material som leder fram till studiens resultat beskrivs i tre steg: naiv läsning, uttydande av meningsbärande element och slutligen tolkning genom en hermeneutisk spiral. Resultaten beskriver hur läsförståelse kan skilja sig åt mellan digitala och tryckta texter utifrån olika kompetenser hos läsaren och hur kontexter påverkar läsningen.

Syftet med denna studie var att undersöka om lärare anser att all typ av text är lika effektiv för att öka elevers läsförståelse.  För att kunna besvara syftet formulerades följande forskningsfrågor: -Ges utrymme i undervisningen till att läsa texter i olika former, varför i så fall? -Vilka texter anser lärare är relevanta i arbetet med elevers läsförståelse och varför?-Ser lärarna multimodala texter som ett stöd för elevers läsförståelse, varför?   För att behandla våra forskningsfrågor har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra grundskolelärare från fyra olika skolor. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes via digitala samtal. De teorier som användes var socialsemiotisk teori och multimodal teori. Den tidigare forskningen som studien tar upp utgår ifrån digitaliseringen i skolan och det didaktiska val som lärare gör i arbete med multimodalitet. Forskningen lyfter även fram läsförståelse och att det finns en ny syn på text vilket är en följd av att samhället har digitaliserats. En tematisk analys av den insamlade empirin har genomförts. Det resultat som framkom i studien var att lärarna i studien hade en vidgad syn på text och på hur elever skapar förståelse genom olika textformer. Alla lärare såg multimodala texter som bra verktyg att använda i undervisningen för att öka elevernas läsförståelse.

Students' usage of print versus e-book formats has been a subject of interest for research since the e-book started gaining popularity. These studies tend to emphasise student preferences and the reasons behind them which has led to a fairly well explored subject around the world. However, less emphasis is put on students’ information practices when using these formats.  This master’s thesis aims to add to the knowledge about the information practices of university students when using course literature in print versus e-book formats. To do this, semistructured interviews through Zoom were conducted with eight students. With practice theory as the theoretical lens, qualitative content analysis was used to analyze the material. The results shows that easy access to course literature is a main factor when choosing format, which indicates that preferences does not necessarily solely shape the information practice. E-books are used extensively by the students for easy access, even though there is a clear overall preference for print. The print format however seems to be providing a better overview of the whole book that favours the search process. The students also describe a feeling of deeper connection with print books and these are therefore used to understand complex texts, as well as when the students better want to remember what they have read. However, information practices described in regards to the e-book is not portrayed as a bad alternative. Rather, it is described as fitting for information practices that require shallower information processing.

<p><p>In our study we examined recurrent patterns and changes in the representation of</p><p>homosexual persons in Swedish daily newspapers 1987, 1997 and 2007.</p><p>We analysed articles about HIV-infected persons and articles with a view to portray the</p><p>life conditions of gay and lesbian persons from the three different years. We chose to</p><p>only analyze news articles that intend to represent real human beings, which mean that</p><p>we did not analyze reports that only reproduce abstract knowledge from authorities.</p><p>With analytical tools from semiotics and discourse analysis we identified some recurrent</p><p>patterns in the representation of homosexual people. We found that a recurrent pattern in</p><p>that when homosexual people are seen as groups, they are described as deviant,</p><p>discriminated and some times as a threat. When portrayed as individuals the nonanonymous</p><p>persons appear in articles and pictures as normal, strong and healthy. Lesbian</p><p>women are not represented in the articles from 1987, but in articles from 1997 and 2007</p><p>they appear as unhappy when single and happy in a relationship.</p><p>The results also showed some interesting differences in news representation of</p><p>homosexual persons between the three investigated years. One example of this is that the</p><p>media stopped referring to homosexual men as a ‘hazard group’ in terms of HIV at some</p><p>point after the year 1987. We recognize this as an important change in the news medias</p><p>perspective on both HIV and love between men.</p></p>

In our study we examined recurrent patterns and changes in the representation of homosexual persons in Swedish daily newspapers 1987, 1997 and 2007. We analysed articles about HIV-infected persons and articles with a view to portray the life conditions of gay and lesbian persons from the three different years. We chose to only analyze news articles that intend to represent real human beings, which mean that we did not analyze reports that only reproduce abstract knowledge from authorities. With analytical tools from semiotics and discourse analysis we identified some recurrent patterns in the representation of homosexual people. We found that a recurrent pattern in that when homosexual people are seen as groups, they are described as deviant, discriminated and some times as a threat. When portrayed as individuals the nonanonymous persons appear in articles and pictures as normal, strong and healthy. Lesbian women are not represented in the articles from 1987, but in articles from 1997 and 2007 they appear as unhappy when single and happy in a relationship. The results also showed some interesting differences in news representation of homosexual persons between the three investigated years. One example of this is that the media stopped referring to homosexual men as a ‘hazard group’ in terms of HIV at some point after the year 1987. We recognize this as an important change in the news medias perspective on both HIV and love between men.

Vetenskapliga studier har identifierat att noviser i programmering ofta har svårigheter med variabler. En genomgång av tidigare forskning visar att det finns en pluralistisk förståelse av variabler och dess användningsområden i programmering samtidigt som det finns en begränsad förståelse av variablers funktioner i programmering. Idag är programmering inskrivet i kursplanen för matematik och ska således ingå i ordinarie matematikundervisning. Samtidigt vittnar bland andra Sidenvall och Skolinspektionen om en ensidig och lärobockscentrerad matematikundervisning. Därför har det i det här examensarbetet genomförts en analys av fem tryckta läroböcker i matematik för årskurs 6. Den här undersökningen visar att variabler främst representeras i tryckta läroböcker för årskurs 6 i matematik som uttryck för obekanta tal och i huvudsak som imitationsuppgifter. Vidare är representationen av variabler ojämlikt fördelad mellan uppgifter på lägre- respektive högre nivåer. Detta riskerar att ge elever en begränsad förståelse av variabler i allmänhet och om variabler i förhållande till programmering i synnerhet. / <p>Matematik</p>