Att högläsning är viktigt håller de flesta med om, men hur erbjuds detta till de barn som är i behov av teckenstöd? Högläsning har bevisade effekter på barns språkutveckling och allra mest effektiv är den när den är interaktiv, alltså att den vuxna läser med barnet istället för till (Wauters & Dirks, 2017, s. 243). Studier visar även att teckenstödd verbal kommunikation förtydligar ord när talsituationerna är försämrade på grund av ljud i omgivningen (Drijvers & Özürek, 2017, s. 212; Obermeier m.fl., 2011, s. 857), vilket visar att alla kan dra nytta av teckenstöd. I denna studie undersöks den teckenstödda högläsningen i förskolor, jämför den mellan tryckta och digitala böcker, samt vad som behövs för att öka den teckenstödda högläsningen i förskolan enligt pedagogerna själva. Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv och undersöker teckenstödet som medierande verktyg samt hur pedagogen med teckenstöd hjälper barnet i den proximala utvecklingszonen. Undersökningen sker genom två delstudier; en enkätstudie bestående av tretton frågor, inriktad på frekvensen inom olika områden av högläsning med teckenstöd, samt en enkätstudie med sju öppna frågor, inriktad på vad pedagogerna anser om den teckenstödda högläsningen. I den kvantitativa delstudien deltar 41 pedagoger verksamma inom förskolan, samt fem pedagoger i den kvalitativa delstudien. Resultatet visar att en majoritet av pedagogerna i förskolan anser att teckenstöd och högläsning är viktigt, men att få använder teckenstöd vid högläsning. Detta verkar bero på praktiska hinder som kan underlättas genom att få tips och råd, varför konklusionen av denna undersökning är att det krävs mer utbildning inom TAKK för att öka den teckenstödda högläsningen i förskolan.

This master’s thesis investigates publishing of Swedish literary classics on the web. The purpose is to find out who is publishing and why, and what practice of publishing is used. The purpose is also to find out what importance the publishers attach to textual quality and proofreading. For these questions the “Guidelines for editors of scholarly editions” by MLA is used. The result gives a very scattered picture. Some of the publishers have professional experience in literature publishing and most of them are active in the literary field in one way or another. All the publishers give the overall impression of a true interest in literature and literature as the main purpose of publishing. All editions examined had all the standard information of printed books, ISBN excluded and all publishers except one also followed a good practice of web publishing with easy navigation and information concerning purpose and responsibility. The questions based on MLA’s guidelines revealed big differences between the publishers, some of which had all the information recommended for scholarly editions and some of which had nothing at all. Many of these publishers had other material in abundance though, such as pictures, recordings, musical notes and interactive material. The conclusion is that MLA’s guidelines are not best fitted to examine non-scholarly electronic publishing. A fair picture of many of the publishers in this study was given with other questions focusing navigation, design and other material. Finally, the different publishers are placed in three groups: “The critical editions” with high textual quality and a main purpose of serving the academic world; “The study editions” with their abundance of material and a main purpose of serving students at different levels and “The reading editions” with hardly any extra material and with a main purpose of serving readers - of telling a story. / Uppsatsnivå: D

Studiens begynnelsepunkt är förskollärares resonemang kring digital och fysisk barnlitteratur i förskolan som pedagogiskt verktyg. I studien kommer vi beröra betydande ämnen gällande läsupplevelsen och valt att i resultatdelen och i diskussionen använda oss av rubrikerna läsupplevelse hemifrån, pedagogiska samtal i relation till barnlitteratur, läsmiljöns betydelse och fånga barns intresse. Forskning visar att användning av digitala böcker ökar med tiden och att digital läsning i samma utsträckning som fysisk läsning i framtiden antagningsvis kommer användas för att främja barns läs och språkutveckling (Schlebbe 2018, s. 1). Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förskollärares resonemang kring digital och fysisk barnlitteratur som pedagogiskt verktyg och hur förskollärarna använder sig av digital och fysisk barnlitteratur i förskolan. Vidare är vårt syfte med denna studie att utifrån förskollärares erfarenhet och upplevelse undersöka skillnader och likheter i relation till läsupplevelsen beroende på fysiska eller digitala barnböcker. Med hjälp av forskningsmetoden fokusgruppsamtal samt intervju genomförde vi en kvalitativ studie där samtliga förskollärare i fokusgruppen och intervjun diskuterade och samtalade utifrån egna erfarenheter och resonemang kring fysisk och digital barnlitteratur som pedagogiskt verktyg. Vidare undersöktes respondenternas erfarenhet gällande skillnader och likheter i relation till läsupplevelsen beroende på om förskolläraren väljer att använda digital eller fysisk barnbok. I fokusgrupperna deltog sju förskollärare från tre olika förskolor i Hallands län. I intervjun deltog en förskollärare från en förskola i Hallands län. Resultatet visar att samtliga förskolor använder fysiska barnböcker i större utsträckning än digitala barnböcker och att förskollärarna i vår studie hellre använder sig av digitala barnböcker vid de tillfällen barngruppen är flest i antal. Förskollärarna skiljer på digitala barnböcker och digitala verktyg och menar att digitala verktyg används med annat syfte än för bokläsning såsom infosökning och dokumentation. Resultatet visar även att samtliga förskollärare upplever att fysiska barnböcker är ett bra verktyg för givande pedagogiska samtal och att det finns en markant skillnad mellan digitala barnböcker samt fysiska barnböcker i relation till läsupplevelsen.

Students' usage of print versus e-book formats has been a subject of interest for research since the e-book started gaining popularity. These studies tend to emphasise student preferences and the reasons behind them which has led to a fairly well explored subject around the world. However, less emphasis is put on students’ information practices when using these formats.  This master’s thesis aims to add to the knowledge about the information practices of university students when using course literature in print versus e-book formats. To do this, semistructured interviews through Zoom were conducted with eight students. With practice theory as the theoretical lens, qualitative content analysis was used to analyze the material. The results shows that easy access to course literature is a main factor when choosing format, which indicates that preferences does not necessarily solely shape the information practice. E-books are used extensively by the students for easy access, even though there is a clear overall preference for print. The print format however seems to be providing a better overview of the whole book that favours the search process. The students also describe a feeling of deeper connection with print books and these are therefore used to understand complex texts, as well as when the students better want to remember what they have read. However, information practices described in regards to the e-book is not portrayed as a bad alternative. Rather, it is described as fitting for information practices that require shallower information processing.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en lärare använder sig av digital skönlitteratur i svenskundervisningen i mellanstadiet, och hur denne lärares 21 elever uppfattar användningen. Detta är relevant då digitaliseringen är alltmer framträdande i dagens samhälle och eleverna möter olika typer av texter i såväl skolan som vardagliga situationer. Detta undersöks genom en kvalitativ intervju med läraren och en digital enkät med eleverna. Utifrån intervjun framkom att läraren använder sig av digital skönlitteratur med intentionen att väcka elevernas läslust. Elevernas uppfattning av undervisningen visar att de generellt är positivt inställda till digital läsning, vilket skulle kunna bero på att de erbjuds de olika valmöjligheter som användandet av digital skönlitteratur kan innebära. De har därmed förutsättningar att själva påverka både vilken digital skönlitteratur de möter och hur. Trots att eleverna är positivt inställda till digital läsning, framgår delade meningar om vilket format de föredrar att möta skönlitteraturen i. Slutsatser som kan dras av detta är att oavsett om skönlitteratur läses i digitalt format eller i tryckt format, så krävs ett medvetet och inarbetat arbetssätt för att kunna nyttja det som används till sin fulla potential i undervisningen. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-03</p>

The aim of this study is to analyse which themes, discourses and positions can be identified in the public e- and audiobook debate in the Swedish library journal Biblioteksbladet between the years 2012-2020. Using discourse analysis as methodological framework, various conflict areas have been sorted into economic, juridical, technical and accessibility related themes. Within these themes, several discourses have been identified. By examining which concepts appear in the material and which positions (positive, neutral, negative) the subjects have, an opportunity has been given to better understand how language is used by various represented groups in the debate.

Studien har undersökt hur verksamma förskollärare upplever digitala interaktiva böcker som endel av undervisningen. Där målet är att öka kunskapen om hur digitala böcker kan användas,främst i högläsning. Forskning inom det befintliga området är än så länge liten. I läroplanenför förskolan uttrycker strävansmål som involverar både högläsning och digital kompetens.Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur dessa förskollärare upplever fenomenetdigitala interaktiva böcker. Med forskningsfrågan Hur upplever förskollärare undervisning meddigitala interaktiva böcker? För att närma oss förskollärares upplevelser har studien utgått fråndet fenomenologiskt teoretiska perspektivet med Giorgis deskriptiva fenomenologiskaanalysmetod för att analysera empirin. Empiri som samlats in genom semi-struktureradeintervjuer genomförda med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar på att förskollärareupplever digitala böcker som ett komplement till fysiska böcker och ett komplement ihögläsningsundervisning. Det framkommer även att digitala verktyg implementeras iundervisningen och fungerar som ett hjälpmedel i verksamheten, vilket framgår av att allarespondenter upplever digitala verktyg som ett positivt inslag i verksamheten. Likaså ser destora möjligheter med digitala interaktiva böcker i att nå, engagera och involvera barn iundervisningen. En viktig del i användningen av digitala böcker, för att nå ut till, engagera ochmotivera barn är uppläsningsfunktionen, en funktion som respondenterna dock upplever kan hamotsatt effekt. En slutsats av det är att utan bakomliggande forskning kan det bli svårt att förståom det som görs är rätt, eller leder till kunskap, utveckling och lärande. Därför får förskollärarevara påhittiga och finns lösningar för att följa de styrdokument som råder i förskolansverksamhet.