Tillgång till ett brett sortiment av antibiotika är en nödvändighet för att bedriva en modern sjukvård och bromsa utvecklingen av antibiotikaresistensen. Den europeiska antibiotikamarknaden har sjunkit med ca 40% under perioden 2010-2021. Låga priser på antibiotikaförpackningar har bidragit till att antibiotikaföretagen inte anser det är lönsamt att ha antibiotikaprodukter registrerade i Sverige vilket leder till avregistrering. Läkemedelsverkets målsättning är att säkerställa en fortsatt tillgång till antibiotika och undvika att antibiotikaprodukter som Hälso- och sjukvården behöver avregistreras. Indikatorer som påvisar vilka antibiotikaprodukter som löper risk att avregistreras skulle kunna vara ett verktyg för Läkemedelsverket. Syftet med examensarbetet är att identifiera indikatorer som påvisar vilka antibiotikaprodukter som löper risk att avregistreras. Data har samlats in från olika myndigheters databaser såsom Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, E-hälsomyndigheten samt Läkemedelsverket. Resultatet från analysen påvisar att utträde ur läkemedelsförmånen, takpris, år takpriset sattes, antal Market Authorization Holder/produkt, antal tillverkare av Active Pharmaceutical Ingredient/Market Authorization Holder för en produkt, marknadsföring, försäljningsvärde, samt pris/förpackning påvisar trend för ökad risk av avregistrering. Upprepade restanmälningar, längd av restanmälningar samt försäljningsvolym påvisar inte ökad risk för avregistrering. Lokalisationen av tillverkare av Active Pharmaceutical Ingredient påvisar ökad risk för avregistrering med en viss tveksamhet.

Vägledning inom spel är en väsentlig komponent som styr spelare genom dessas virtuella världar. Enligt Dillman, K. et al. (2018) används vägledningsindikatorer i denna text som bas för att kategorisera vägledningsmetoder inom spel. Genom att undersöka spelserien Resident Evil (1996–2023) kan det ses hur dessa indikatorer har utvecklats över tid inom en och samma spelserie. Från enkla, till synes tillfälliga fenomen har de utvecklats till medvetet planerade element. Tidigare spel kanske lämnade spelarna att utforska utan tydliga vägledningar, medan senare spel i serien erbjuder strukturerad och strategisk vägledning. Denna utveckling öppnar dörrar för framtida forskning att fördjupa sig i hur spelutvecklare kan effektivisera vägledning för spelare, vilket i sin tur kan leda till en mer engagerande och tillfredsställande spelupplevelse.

During recent times, the interest in sustainable investments has significantly increased. One of the factors behind this trend is the implementation of the EU taxonomy, which aims to promote capital allocation to sustainable activities by establishing a unified classification of economic activities that meet sustainability criteria. This initiative aims to create a standardized framework for assessing sustainability, thereby facilitating investment decisions in line with long-term sustainable economic and environmental goals. Another essential legislation contributing to the growing attention towards sustainable finance is the EU’s Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR). This regulation seeks to promote sustainability within the financial sector by introducing comprehensive disclosure requirements for financial actors, including reporting obligations to enhance transparency and enable informed decisions considering sustainability aspects. The aim of the study is to investigate the compliance with SFDR among Swedish Article 9 funds. Through a qualitative research design with a deductive approach, the study examines how SFDR is implemented and its impact on investors’ decision-making. Three semi-structured interviews were conducted to gain insights into the practical application of SFDR. The qualitative approach facilitated a deeper understanding of SFDR’s implementation, fund reporting practices regarding sustainability, and its impact on investors. The results indicate significant variation in fund reporting practices, posing challenges for both investors and fund companies to navigate the financial landscape. Despite shared commitments to adhere to SFDR requirements and sustainability goals, there is room for improvement to increase transparency and comparability between funds.

Energy security is a dynamic term with many alterating aspects, some more frequently used than others. Furthermore, humankind is becoming increasingly dependent on energy to sustain today's modern lifestyle and therefore the topic of energy security is becoming more important than ever. The trend of validating energy security is also expanding from an exclusively national context to the inclusion of, for example, the operations of a single organization. One of these organizations is the housing company, Uppsalahem, with their ambition to transform their energy system in line with their aspiration to reduce environmental impact and assure that it withstands the threats of tomorrow. This thesis aims to explore the adaptation of energy security validation from a national perspective to a company perspective with Uppsalahem as the main actor. With this in mind, the validation methodology was constructed. It included a risk analysis, indicators of energy security and a correlation analysis. The combination of these three were selected with the ambition to shed light upon several aspects of energy security. Uppsalahem's electrical and heat supply systems were then subjected to the validation and the results implied that Uppsalahem is situated in a state of dependency with its suppliers. Therefore, it is in Uppsalahem's best interest that their operations are sustained and external and internal defects are avoided. This thesis presents serveral measures that can be implemented in order for Uppsalahem to minimize its dependecy on external suppliers as well as reduce the risk of malfunction within its internal operations.

<p>Riksdagen har beslutat om 15 nationella miljökvalitetsmål, ett av dessa är Hav i balans samt levande kust och skärgård. I uppsatsen studeras detta måls uppföljningsarbete, vilket är baserat på indikatorer. Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetet med indikatorerna fungerar och om det finns ett behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Våra övergripande frågeställningar behandlar bland annat om det finns olika typer av indikatorer, täcker de i så fall upp alla aspekter av miljömålet och finns det behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Intervjuer har gjorts med miljömålsansvarig myndighet, två länsstyrelser och två kommuner för att få inblick i hur uppföljningsarbetet fungerar på de olika nivåerna.</p><p>Under intervjuerna framkom det att målet Hav i balans samt levande kust och skärgård är komplext och därför svårt att arbeta med. Det finns en inneboende konflikt i målet, där det strävas både efter utveckling och bevarande. Det är svårt att ta fram indikatorer till målet, vilket till viss del beror på att det inte finns klara definitioner av vad som menas med exempelvis levande skärgård.</p><p>Respondenterna är överens om att det finns olika typer av indikatorer och att det är nödvändigt att anpassa indikatorerna efter dess syfte. Det framkom även att vissa saker är svårare att mäta än andra, såsom de kvalitativa aspekterna. De kvalitativa aspekterna måste göras mätbara för att fungera i praktiken.</p><p>Heltäckande indikatorer behövs inte, menar respondenterna. Eftersom indikatorns syfte är att visa på trender kan en grupp av indikatorer tillsammans besvara om utvecklingen är på väg åt rätt håll. Men det är fortfarande viktigt att ha indikatorer som representerar alla aspekter av målet.</p><p>Intervjupersonerna pekar på att det finns svårigheter med uppföljningsarbetet, såsom att det finns behov av mer bakgrundsfakta och att indikatorer kan begränsa uppföljningsarbetet. Men trots det är respondenterna överlag positiva till indikatorbaserat uppföljningsarbete. Vi menar att det finns alla förutsättningar för att indikatorerna ska bli bra, men än är det en bit kvar.</p>

The municipalities of Sweden have a great responsibility when it comes to adapt the physical planning to a more sustainable development. The development of the society depends upon the growth of new communities and other public services, but to build new communities in a long-term sustainable manner you need good methods and guidance. This study presents four sustainability certification scheme intended to improve and adapt the planning, implementation and performance of new communities and infrastructure project to more sustainable methods based on economic, ecological and social sustainability. These systems are the latest versions of environmental classifications and similar rating schemes, but with a broader focus since they also include the social aspect of sustainability. This study aims to investigate what role sustainability certification schemes can play in local planning for sustainable development. The study compares the certification systems criteria to the tools and goals that the Swedish municipalities have been provided with, to lead efforts towards a more sustainable society. These tools include: the Swedish environmental objective “A good built environment” as well as the Swedish strategy for sustainable development. The study also includes a survey and interviews which have been conducted to examine the local interest and knowledge of those systems as well as to find out what local authorities is in need of regarding its sustainability efforts. The study concludes that certification schemes may contribute to most of the issues that the municipalities requested during the survey and interviews; in particular better structure of their work on sustainability issues and a improved dialogue between different actors. The results demonstrate that the knowledge about the systems is relatively low, since half of the municipalities have not heard of sustainability certification systems. All though, the municipalities are clearly interested in the certification systems and especially to gain more knowledge and information about them. The interviewed municipalities were generally interested in, and saw several benefits with, the systems. Sustainability certification schemes also correspond well with several aspects of the different objectives and tools that have been studied, especially the environmental objective "A Good Built Environment". / Kommunerna i Sverige har ett stort ansvar när det gäller anpassningen av den fysiska planeringen till ett mer hållbart samhälle. Samhällets utveckling är beroende av att nya stadsdelar och andra samhällsfunktioner byggs, men för att detta skall göras på ett långsiktigt hållbart sätt behövs goda vägvisare och metoder. Den här studien redogör för fyra hållbarhetscertifieringssystem som syftar till att förbättra och anpassa planeringen, tillämpningen och prestandan av nya stadsdelar och infrastrukturprojekt till mer hållbara metoder baserade på ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. Dessa certifieringssystem är den senaste varianten inom miljöklassningar och certifieringar och har ett bredare grepp i och med att de även inkluderar den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Syftet med studien är att undersöka vilken roll hållbarhetscertifieringssystem kan spela i kommunernas planering för en hållbar samhällsutveckling. Studien har valt att jämföra certifieringssystemens kriterier med de verktyg och mål som kommunerna har tillhanda för att leda arbetet mot ett mer hållbart samhälle bl.a. miljömålet god bebyggd miljö och den svenska strategin för hållbar utveckling. I studien ingår även en enkätundersökning och intervjuer som har genomförts för att undersöka kommunernas intresse och kännedom om dessa system samt ta reda på vad kommunerna behöver hjälp med i sitt hållbarhetsarbete. Studien drar slutsatsen att certifieringssystemen kan bidra till de flesta av de frågor som kommunerna efterfrågar, framförallt bättre struktur i sitt hållbarhetsarbete och förbättrad dialog mellan olika aktörer. Resultaten av enkäten påvisar att kännedomen om systemen är relativt låg då hälften av kommunerna inte hört talas om hållbarhetscertifieringssystemen. Däremot visar kommunerna ett tydligt intresse för systemen och då framförallt för att få mer kunskap och information om dem. Intervjukommunerna var i huvudsak intresserade och såg flera fördelar med systemen. Hållbarhetscertifieringssystemen visar sig även överrensstämma väl med flertalet aspekter av de olika målen och verktygen som studerats, speciellt miljömålet ”God bebyggd miljö”.

Syfte: Studien undersöker om det finns ett samband mellan ekonomiska indikatorer och den årliga aktieavkastningen ett år framåt på den svenska marknaden för företag som genomfört nyemission och jämförs med en benchmark som består av företag som inte genomfört nyemission. Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ undersökning där multipel regressionsanalys används för att undersöka sambandet mellan indikatorer och aktieavkastningen vid nyemissioner under tidsperioden 2002 – 2010. Slutsats: Utifrån resultaten kunde vissa signifikanta samband konstateras mellan indikatorerna och totalavkastningen för nyemissionsgruppen. Det visade att totalavkastningen sjunker det året företag genomför nyemission jämfört med totalavkastningen året innan nyemissionen. Det kunde konstateras att marknaden är ineffektiv till en viss utsträckning i samband med nyemissioner. För benchmark kunde resultaten dock inte säkerställas på grund av att statistisk felkälla förekom i regressionsmodellen. / Purpose: The study examines if there is any significant relationship between predictors and the one year ahead stock returns in the Swedish market for company that have issued new equity and it is compared to a benchmark consisting of companies that have not made any new equity issues. Method: The essay is based on a quantitative study where a multiple regression analysis is used to examine the relationship between predictors and stock returns for company that have issued new equity during a time period of 2002 – 2010. Conclusion: Based on the results significant relationship between some predictors and stock returns could be found for the new equity issue group of company. It showed that stock returns decline the same year companies issue new equity compared to the year before new equity is issued. It was noted that the market is inefficient to a certain extent in the new equity issues matter. As for the benchmark the results could not be ensured and interpreted due to statistical errors occurring in the regression model.

<p>I studien genomförs en analys av begreppet hållbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hållbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hållbar utveckling på den regionala nivån sker utifrån nationella ramar men det är på den regionala och kommunala nivån som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det är viktigt att ha kunskap om hur begreppet hållbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstå vad begreppet syftar till och hur det bör tillämpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjälp av indikatorer är det möjligt att följa och utvärdera arbetet för hållbar utveckling. Uppsatsen diskuterar förhållningssätt och problem i kringoperationaliseringen av hållbar utveckling i ett regionalpolitiskt sammanhang samt vilka svårigheter som är förknippade med framtagandet av hållbarhetsindikatorer.</p>

Title: To follow sustainability - through a longitudinal study of the sustainability reports of SJ. Introduction: Sustainability Reporting is a way for companies to show how they work with sustainability, where the companies ambitions, strategies and visions of sustainability are also presented. GRI (Global reporting initiative) is the largest framework in the world that companies use when designing the sustainability report. One way of looking at the sustainability report is that it is for communicating with stakeholders, society and within the management team. In this way, the sustainability report is a way of making sustainability challenges more visible and by creating perspectives and achievements that make changes. Problem: One of the main purposes of the sustainability reporting framework GRI is to provide greater transparency for stakeholders, thus providing the opportunity for comparison over time. When there is a lack of clear national provisions for the preparation of sustainability work, evaluations and comparisons are difficult for the rest of the world. The lack of accounting principles and common practice means that it is often not clear what has been measured, how it has been measured and what tasks are covered. Therefore, it is interesting to study what can complicate a comparison over several years, by studying the sustainability work over time in the company SJ, which has been actively working with the framework of GRI since 2007. Purpose: Analyze what in sustainability reports that can complicate the comparability of the results. Method: It is important that companies sustainability issues are linked to performance measures, just to measure sustainability performance. Therefore, we have chosen to look at the sustainability areas of SJ and the indicators that are linked to these areas. We wanted to see how well it was possible to compare the results of the sustainability areas of SJ over time? This is carried out through a longitudinal case study with inductive approach to the sustainability reports of SJ. Results: In this study, it has been found that there is a lack of information about several parts, where the reader of the report does not get enough insight. Information deficiency in definitions and measurement methods leads to a comparison being uncertain and less credible. In the examination of deviating outcomes, the complexity was shown to interpret what influenced an outcome and strongly suggested that there was a lack of transparency. It also emerged that there is a big room for companies to choose which performance indicators and measurement methods they want.

Sammanfattning  Titel: Hållbarhetsrapportering- en deskriptiv studie om skillnader mellan finans- och industrisektornNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Amanda Johansson och Josefin WerkmästerHandledare: Fredrik Hartwig Datum: 2018 - januari Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala indikatorer undersöka skillnaderna i hållbarhetsrapporteringen mellan företag inom industrisektorn och finanssektorn i Sverige samt att undersöka om det har skett någon förändring över tid. Metod: I föreliggande studie antas en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien är kvantitativ och sekundärdata i form av hållbarhetsrapporter har samlats in från företagens hemsidor. En longitudinell design har använts där data från åren 2012 och 2016 har granskats. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar att hållbarhetsrapporteringen skiljer sig åt mellan industri- och finanssektorn. Resultatet visar även att det har skett en förändring gällande rapporteringen över tid. Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier skulle kunna undersöka andra sektorer och avgränsa sig till en storlek. Det skulle även kunna göras en undersökning som fokuserar på kausala samband för att se vad skillnaderna kan bero på. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag är att den jämför skillnaderna mellan enbart två sektorer på den svenska marknaden då tidigare studier har gjorts i andra länder och på flera branscher. Nyckelord: CSR, GRI, hållbarhetsrapportering, indikatorer, sektorer, tid / Abstract Title: Sustainability reporting- A descriptive study on differences between the financial and industrial sectorLevel: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Amanda Johansson och Josefin WerkmästerSupervisor: Fredrik Hartwig Date: 2018 – January Aim: The aim of this study is to investigate the differences in sustainability reporting between companies in the industrial sector and the financial sector in Sweden based on economic, environmental and social indicators and to investigate whether there has been any change over time. Method: In this study, a positivist research philosophy is assumed with a deductive approach. The study is quantitative and secondary data in the form of sustainability reports have been collected from companies' websites. A longitudinal design has been used where data from 2012 and 2016 have been reviewed. Result &amp; Conclusions: The study's results show that sustainability reporting differs between the industry and the finance sector. The result also shows that there has been a change in reporting over time. Suggestions for future research: Future studies could investigate other sectors and limit themselves to one size. It could also be a study focusing on causal relationships to see what the differences may be. Contribution of the thesis: The contribution of the study is that it compares the differences between only two sectors in the Swedish market since previous studies have been conducted in other countries and in several industries. Key words: CSR, GRI, sustainability reporting, indicators, sectors, time.