Syftet med vår studie var att undersöka hur faktorerna tillgångsstruktur, lönsamhet, företagsstorlek och tillväxt kan förklara variationer i svenska företags skuldsättning. Studien syftade också till att undersöka skillnader i faktorernas förklaringskapacitet mellan olika sektorer. Utifrån tidigare studier och teorier om faktorernas förväntade relation till företags skuldsättning utarbetade vi egna arbetshypoteser över våra förväntade samband. För att analysera hur våra valda faktorer kan förklara variationen i företags skuldsättning utförde vi regressionsanalyser med två definitioner av skuldsättning som beroende variabel. Sammanlagt samlades data från 59 företag in för en tidsperiod på fem år som legat till grund för de utförda regressionsanalyserna. De slutsatser vi har dragit från vårt resultat är att studiens faktorer i högre grad förklarar företags andel långfristiga skulder än deras totala skulder. Vidare drog vi slutsatsen att studiens fyra faktorer uppnår liknande förklaringsgrader för variationen i skuldsättning som tidigare studier genomförda i andra länder. Det här innebär att faktorerna har en generell betydelse för företags val av kapitalstruktur även i Sverige. Av vårt resultat från regressionerna kunde vi även konstatera att faktorernas förklaringsgrad varierar kraftigt mellan de olika sektorerna. Det här gjorde att vi drog slutsatsen att sektorspecifika förutsättningar har stor betydelse, både för skillnaderna i faktorernas förklaringskapacitet men också för företags val av kapitalstruktur generellt.

Sammanfattning  Titel: Hållbarhetsrapportering- en deskriptiv studie om skillnader mellan finans- och industrisektornNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Amanda Johansson och Josefin WerkmästerHandledare: Fredrik Hartwig Datum: 2018 - januari Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala indikatorer undersöka skillnaderna i hållbarhetsrapporteringen mellan företag inom industrisektorn och finanssektorn i Sverige samt att undersöka om det har skett någon förändring över tid. Metod: I föreliggande studie antas en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien är kvantitativ och sekundärdata i form av hållbarhetsrapporter har samlats in från företagens hemsidor. En longitudinell design har använts där data från åren 2012 och 2016 har granskats. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att hållbarhetsrapporteringen skiljer sig åt mellan industri- och finanssektorn. Resultatet visar även att det har skett en förändring gällande rapporteringen över tid. Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier skulle kunna undersöka andra sektorer och avgränsa sig till en storlek. Det skulle även kunna göras en undersökning som fokuserar på kausala samband för att se vad skillnaderna kan bero på. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag är att den jämför skillnaderna mellan enbart två sektorer på den svenska marknaden då tidigare studier har gjorts i andra länder och på flera branscher. Nyckelord: CSR, GRI, hållbarhetsrapportering, indikatorer, sektorer, tid / Abstract Title: Sustainability reporting- A descriptive study on differences between the financial and industrial sectorLevel: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Amanda Johansson och Josefin WerkmästerSupervisor: Fredrik Hartwig Date: 2018 – January Aim: The aim of this study is to investigate the differences in sustainability reporting between companies in the industrial sector and the financial sector in Sweden based on economic, environmental and social indicators and to investigate whether there has been any change over time. Method: In this study, a positivist research philosophy is assumed with a deductive approach. The study is quantitative and secondary data in the form of sustainability reports have been collected from companies' websites. A longitudinal design has been used where data from 2012 and 2016 have been reviewed. Result & Conclusions: The study's results show that sustainability reporting differs between the industry and the finance sector. The result also shows that there has been a change in reporting over time. Suggestions for future research: Future studies could investigate other sectors and limit themselves to one size. It could also be a study focusing on causal relationships to see what the differences may be. Contribution of the thesis: The contribution of the study is that it compares the differences between only two sectors in the Swedish market since previous studies have been conducted in other countries and in several industries. Key words: CSR, GRI, sustainability reporting, indicators, sectors, time.

Research on the relationship between the oil market and the stock market has been a frequently discussed topic. Regarding the connection between oil and the stock market, there are different opinions about whether there is a relationship or not, therefore there is still room left for further research on the subject matter. In addition, none of the studies we could identify researched the Swedish stock market with the effect on different sectors separately at the stock market. The purpose of this paper is to study the relationship between the return- and volatility of the oil and how it affects the Swedish stock market. We will partly analyze the relationship between oil return and the specific sectors on the Swedish stock market while also studying the relationship with the stock market as a whole. Furthermore, we will also look at the connection between the oil volatility index (OVX) with regards to how it affects both the sectors and the Swedish stock market.  The method used in the study is quantitative consisting of two linear regression models which will be redesigned into two multiple regression models containing our control variables. The data which were used in the study was compiled into time-series data and the estimates were performed with OLS-estimations.  The result of the study was that no statistically significant relationship could be found between the Swedish stock market and oil return- and volatility. Furthermore, in the sectoral analysis, five sectors became statistically significant given their relationship to oil return. When examining the relationship between the oil volatility and the sectors on the Swedish stock market the result gained was three statistically significant sectors. Thus, there is no evidence for a statistically significant relationship between the Swedish stock market and the oil return- and volatility. However, we conclude that the oil return- and volatility have a sectoral effect on the Swedish stock market. / Forskning om relationen mellan oljans pris och aktiemarknaden har varit ett väl diskuterat ämne. Beträffande sambandet mellan oljan och aktiemarknaden råder det skilda meningar om huruvida det finns ett samband eller inte, därav finns det fortfarande utrymme för vidare forskning. Dessutom undersöker ingen av studierna vi identifierat den svenska aktiemarknaden och hur olika sektorer på marknaden påverkas enskilt.  Syftet med denna studie är att studera sambandet mellan avkastningen- och volatiliteten i oljan och hur det påverkar avkastningen på den svenska aktiemarknaden. Dels kommer vi att undersöka förhållandet mellan oljans avkastning och enskilda sektorer på Stockholmsbörsen, såväl som vi undersöker börsen i helhet. Vi kommer också att studera hur oljevolatilitetsindex (OVX) påverkar avkastningen för dessa sektorer och Stockholmsbörsen som helhet.  Studien använder sig av en kvantitativ metod bestående av två initiala linjära regressionsmodeller som sedan omkonstrueras till två multipla regressionsmodeller innehållande kontrollvariabler. Studiens data har sammanställts till tidsseriedata och skattningarna utfördes med OLS-estimeringar.  Resultatet av studien blev att inget statistiskt säkerställt samband kunde hittas mellan Stockholmsbörsen och oljans avkastning respektive volatilitet. Vidare i den sektoriella analysen blev fem sektorer signifikanta vid undersökning av oljans avkastning. Fortsättningsvis undersöktes oljans volatilitet mot sektorerna vilket resulterade i tre signifikanta sektorer. Slutsatsen blir således att det inte finns ett signifikant samband mellan Stockholmsbörsen som helhet och oljans avkastning- samt volatilitet. Däremot kan vi konstatera att oljans avkastning såväl som volatilitet har en sektoriell påverkan.

According to the efficient market hypothesis, a leading financial theory, all information available is accounted for in the valuation of a company. However, this has been shown to not always be the case, especially when publicly noted companies are distributing dividends. When a dividend is distributed the drop in stock price is often lower than the size of the dividend, giving an unfair profit to the shareholders indicating an anomaly. This anomaly, which has had its existence proven in multiple countries, has been named the ex-day phenomenon. The purpose of this study is to investigate how the ex-day phenomenon differs in different sectors of the Swedish stock market. The approach of the study is of a quantitative form with dividend and stock price data collected from a total of 137 companies within 13 different sectors.The results from the t-test showed a significant ex-day phenomenon in ten of the 13 industries examined using a 5% significance level and in seven of the 13 industries using a 1% significance level. The industry with the largest ex-day phenomenon was financial services and the industry with the lowest ex-day phenomenon was consumer products and services. An internal comparison between industries was made using a non-parametric Kruskal-Wallis test. The test showed an adjusted statistical significance on a 5% significance level between the industry consumer products and services and the three industries financial services, medical equipment and services as well as industrial goods and services. / En välkänd hypotes inom finansiell teori är den effektiva marknadshypotesen. Enligt den effektiva marknadshypotesen ska aktiemarknaden effektivt kunna värdera ett bolag utifrån den information som finns tillgänglig om bolaget. Flertalet studier har dock motbevisat den effektiva marknadshypotesen när de studerat aktieprisets utveckling i samband med att börsnoterade företag ger utdelning till sina aktieägare. Studierna har påvisat att prisfallet på aktien på utdelningsdagen är mindre än utdelningen, vilket gett upphov till begreppet ex-dagseffekten. Syftet med denna studie är att utreda hur ex-dagseffekten skiljer sig åt mellan olika sektorer på den svenska aktiemarknaden. Arbetet använder en kvantitativ ansats där finansiella data hämtats från totalt 137 företag inom 13 olika sektorer. Resultatet från t-testet som utförts visar en statistisk signifikant ex-dagseffekt inom tio av de 13 branscher vid 5% signifikansnivå och sju av 13 branscher vid 1% signifikansnivå. Branschen med störst ex-dagseffekt var finansiella tjänster och branschen med lägst ex-dagseffekt var konsumentprodukter och tjänster. En jämförelse av ex-dagseffekten mellan olika sektorer genomfördes även genom ett Kruskal-Wallis test. Resultaten från dessa test visade en justerad statistisk signifikans vid signifikansnivån 5% mellan branschen konsumentprodukter och tjänster och de tre branscherna finansiella tjänster, medicinsk utrustning och tjänster samt industriella varor och tjänster.