No description available.

Denna uppsats undersöker den initiala effekten på bostadsrättsmarknaden till följd av det statliga ingripandet på bostads- och kreditmarknaden som amorteringskravets införande inneburit. Effekten av amorteringskravet mäts empiriskt på bostadsrättspriser i Stockholm och Oslo. Faktumet att Sverige och Norge inte infört amorteringskravet samtidigt utnyttjas genom att städerna får turas om att agera kontroll- respektive behandlingsgrupp, i enlighet medDifference in Differences-metoden. Resultaten för både Stockholm och Oslo är signifikanta och indikerar en prisnedgång. En genomsnittlig lägenhet på 50 kvadratmeter i både Stockholm och Oslo har sjunkit i pris med ungefär en halv miljon svenska kronor i relation till hur trenden skulle ha fortsatt utan amorteringskravets införande. Resultaten tyder på att amorteringskravet har varit en effektiv marknadsåtgärd för att dämpa bostadsrättspristillväxten.

This essays main focus is to further develop the understanding and describe six different types of tenure. The essay investigate similarities and differences between the types of tenure on the Stockholm housing market. The most common types of leaseholds, ownership apartments, and rental apartments will be described but and also new types of leases will be described. Such as cooperative rental apartments, condominiums, low purchase price apartments and rental purchases. The latter two are new forms of types of ownership and have emerged as an attempt by developers to bring young adults and low-wage earners into the housing market. Firstly, The qQuestion formulations in this essay are constructed to investigate similarities and differences which exist between the different forms of submission. Secondly, the questions target what kind of current costs for housing and the non-recurrent costs for purchasing. Finally, the purposes for the introduction of the new forms of leasing. The study has been conducted through literature studies and also interviews with market developers. Therefore, based on the study questions, respondents have answered the basis for our presentation and discussion of a descriptive analysis of the various forms of submission. Based on the results of the study, it can be clarified that the rental apartments can be the most advantageous in terms of the cost. But then it is taken into account that the queue is about 10 years for getting an apartment. Further, the results indicate that individuals that has a capital and the opportunity to purchase a ownership apart, the queue isn’t a matter and the individual has an opportunity to make a profit or loss on a later sale of the residence. Taking account to amortization of loans, an ownership apartment can be most advantageous from an economic perspective. Condominiums has been found to have a relatively low fee but the monthly cost become relatively high depending on the high purchase price. The results of this study shows that co-operative rental apartments have been found to have a low monthly cost. But the problem is that they are bothered by a long queue and also that the individual is dependent of a input gains. The two new types of low purchase price apartments and rental purchases on the market are so newly established which makes it difficult to make an accurately interpret of their impact on the housing market today. / I denna uppsats beskrivs sex olika upplåtelseformer och undersöker likheter och skillnader dem emellan på Stockholms bostadsmarknad. Dels kommer de vanligaste upplåtelseformerna bostadsrätter och hyresrätter beskrivas men även nya upplåtelseformer såsom kooperativa hyresrätter, ägarlägenheter, låginsatslägenheter samt hyrköp. De två sistnämnda är nya upplåtelseformer som uppkommit som ett försök av aktörer att få in unga vuxna och låginkomsttagare på bostadsmarknaden. Frågeställningar som kommer tas upp i arbetet är vilka likheter och skillnader det finns mellan de olika upplåtelseformerna. Vilka olika fasta och löpande kostnader som uppkommer i de olika upplåtelseformerna samt vilka syften som finns med införandet av de nya upplåtelseformerna. Genom litteraturstudier och intervjuer med aktörer har studiens frågeställningar besvarats och ligger till grund för presentation och diskussion av en beskrivande analys de olika upplåtelseformerna. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att hyresrätten kan vara mest förmånlig med tanke på kostnaden, i beräkningarna bör det dock beaktas att kötiden är ungefär 10 år. Har individen ett kapital och möjlighet att förvärva en bostad är inte individen beroende av någon kötid, då finns det även möjlighet till att göra en vinst eller förlust på en senare försäljning av bostaden. Räknas amortering på lån bort kan en bostadsrätt vara mest fördelaktig från ett ekonomiskt perspektiv. Ägarlägenhet har visat sig ha en relativt låg avgift men månadskostnaden har blivit relativt hög beroende av den höga köpeskillingen. Kooperativa hyresrätter har i vår studie visat sig ha en låg månadskostnad men besväras av en lång kötid och individen är beroende av ett kapital för att kunna bosätta sig i den upplåtelseformen. De två nya upplåtelseformerna låginsatslägenhet och hyrköp är så pass nyetablerade att de har varit vanskligt att göra en exakt tolkning av dess påverkan på bostadsmarknaden.

Ägarlägenheter har funnits i Sverige sedan dess lagstiftning infördes i maj år 2009. Starten för den nya boendeformen var dock trög och många forskare menar att landets dåvarande lågkonjunktur i kombination med informationsbrist var de största orsakerna till att ägarlägenheter inte bildades i samma utsträckning som förväntat. Syftet med denna studie är att ta reda på hur beståndet av ägarlägenheter ser ut i Gävle kommun år 2018, om etableringen av ägarlägenheter tagit fart eller om det fortfarande anses vara en oetablerad boendeform. En kvalitativ metod har använts, där intervjuer via telefon och mail genomfördes med olika aktörer på bostadsmarknaden. Intervjuerna återgav aktörernas åsikter om ägarlägenheter som bostadsform och dess situation på bostadsmarknaden. En kvantitativ metod kompletterade undersökningen genom att studera fastighetsregistret och se hur många ägarlägenheter det finns i Gävle kommun och i hela Sverige idag. Ägarlägenheternas etablering har ännu inte tagit fart i Gävle kommun. 14 st ägarlägenheter byggdes år 2011 på Alderholmen i Gävle Strand och är de enda ägarlägenheterna som finns i Gävle idag. Spekulationer finns om ett nytt ägarlägenhetsprojekt i Gävle men några garantier för att byggandet kommer att bli av finns inte. Att ett nytt ägarlägenhetsprojekt initieras är heller inget som kan tolkas som att det blivit en framgångsrik upplåtelseform. Antalet ägarlägenheter i landet har ökat varje år men stegringen har varit varierad. Statistiken visar på en totalsumma på 1204 st registrerade ägarlägenheter i Sverige i slutet på år 2017. Det byggs nya ägarlägenheter på sina håll men att enbart kunna bilda ägarlägenheter genom nyproduktion är en tidskrävande process. En stor kunskapsbrist om upplåtelseformen råder på bostadsmarknaden och begränsar ägarlägenheternas etableringsmöjligheter. En satsning på att marknadsföra ägarlägenheter och belysa dess fördelar skulle krävas för att öka kunskapen och intresset på bostadsmarknaden. Förenklade lagkrav som möjliggör ombildning av befintliga bostäder till ägarlägenheter skulle också kunna möjliggöra uppkomsten av flera ägarlägenheter. / Condominiums have only existed in Sweden since the legislation allowed it in May 2009. However, this new form of living did not get the start that was anticipated by the government. Researches pinpoints the reason for this slow start to the current recession in Sweden in conjunction with lack of information about this new form of living. The purpose of this study is to investigate the stock/population of condominiums in Gävle municipality by the year of 2018. Also, to investigate if the population of condominiums is growing faster or if it’s still considered as an unestablished form of living. For the study a qualitative method have been used, which have consisted of interviews through phone and e-mail with different players on the housing market. The interviews reveled the different player’s opinions regarding condominiums and its position on the housing market. To better the study, a quantitative method by study the cadaster to see how many condominiums there are in Gävle municipality and Sweden today was also done. The establishment of condominiums on the housing market in Gävle municipality have not yet been successful. 14 condominiums were built on Alderholmen in the Gävle harbor in 2011, and is by todays date the only condominiums in Gävle. There are speculations on new projects in Gävle, but there are no fixed building plans or guarantees. To have one new project for condominiums is in itself not a sign that they are established or a success on the housing market in Gävle. The number of condominiums in Sweden have been growing every year, but the growth has been varying. By the end of 2017, there are 1204 registered condominiums in Sweden. New condominiums are being built, but the only possibility to create them by building them from scratch and not changing from an existing housing form is a time-consuming process. In the housing market, there is a large lack of information regarding condominiums which is limiting its growth in popularity. An effort in marketing this form of tenure and highlights its advantages is needed to increase the knowledge and attractiveness on the housing market. Simplified laws which facilitates changing existing forms of tenure to condominiums could also increase the growth of condominiums in the future.

Följande studie handlar om att studenter utifrån sina egna utsagor har skapat förståelser för hur de ser på bostadsmarknaden. Genom intervjuer kommer bland annat studenterna prata utifrån aspekter om de ser det som enkelt eller svårt att hitta bostad som student i Linköpings kommun. Detta för att ge en bild av den omtalade bostadsbristen som finns. Studenternas utsagor kommer även att ge belägg för deras uppfattning om tillgången på bostäder genom att prata om sitt tillvägagångssätt i att hitta bostad, deras uppfattningar om tiden det tar att få någon, hur de pratar om avgörande faktorer för att få tag i en bostad och slutligen hur de pratar om känslorna av det arbete som krävs för att hitta bostad. Jag har valt att avgränsa min analys till dessa ovan nämnda delar, genom att analysera materialet utifrån främst ekonomiskt- och kulturellt kapital men också ur ett genusperspektiv. Syftet med att undersöka en students utsagor om aspekter på processen att hitta bostad möjliggör att skapa en bild av hur detta pratas om i ett större perspektiv än de enskilda individernas. Perspektivet landar i en samlad bild utifrån mina informanter som jag också ställt i relation till tidigare forskning på ämnet och vad den har resulterat i.

Syftet med det här examensarbetet är att få insikt i hur effekterna av realisationsvinstbeskattning påverkar hushållens rörlighet på den svenska bostadsmarknaden i samband med ett bostadsbyte. Studien avser att redogöra grunderna för realisationsvinstbeskattning i Sverige, vilka för- och nackdelar det finns med att beskatta realisationsvinster vid bostadsförsäljningar samt hur realisationsvinstbeskattningen bör utformas för att besvara framtidens utmaningar. Baserat på studiens underliggande problematik och syfte tillämpas en kvantitativ forskningsmetod i det här examensarbetet. Vid insamling av data genomfördes en enkätundersökning och totalt erhölls 102 enkätsvar. För att uppnå syftet med studien analyseras det empiriska resultatet och jämförs med tidigare forskning för att sedan presentera en slutsats och möjlighet till framtida forskning.   Resultatet av undersökningen påvisar att realisationsvinstbeskattning påverkar hushållens ekonomiska förutsättningar i samband med ett bostadsbyte, där beskattningen har en tydlig effekt på framförallt äldre hushåll. Hushåll som haft deras bostäder i många år menar att de upplever en prisuppgång på bostadsmarknaden och därmed en hög värdeökning på fastigheten. En sådan värdeökning medför en hög realisationsvinst och därmed även en hög skattekostnad, vilket i många fall leder till att hushållen aktivt avstår från att sälja sin bostad. Dynamiken på bostadsmarknaden försvagas då äldre hushåll bor kvar i sina villor trots att det finns en önskan om att flytta och trots att bostaden egentligen matchar ett annat hushåll bättre. Undersökningen påvisar även att yngre hushåll upplever utbudet på bostadsmarknaden som ett problem samt att realisationsvinstbeskattning gör det svårt för hushåll att byta bostad utifrån förändrade livssituationer.    Slutligen påvisar studien att hushållen finner dagens realisationsvinstbeskattning orättvis, där skattesatsen är oberoende av hur länge säljaren haft sin bostad i ägo. Den oberoende skattesatsen beskrivs som en central faktor till att äldre hushåll inte realiserar sina bostäder trots att önskan om bostadsbyte finns. Majoriteten av hushållens anser att Sverige bör inspireras mer av våra grannländer vad gäller beskattning av realisationsvinster, där skattesatsen baseras procentuellt beroende på hur länge säljaren haft bostaden i ägo. Somliga anser även att realisationsvinstskatten bör slopas, vilket även lyfts fram bland politiker. Tidigare forskning anser dock att forskningen är för bristfällig för att motivera en slopad vinstskatt samt att en slopad vinstskatt istället kan bidra till inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. Vår slutsats visar att realisationsvinstbeskattning har en påverkan på hushållens benägenhet att flytta, där framförallt äldre hushåll är tydligt utsatta. Det på grund av prisuppgång på bostadsmarknaden och värdeökningar på fastigheter som låser in hushållen till sina bostäder, trots att önskan om att flytta finns.

Syfte: För att kunna bygga långsiktigt behövs forskning angående vilken typ av boende som efterfrågas. Äldre forskning är baserad på den klassiska kärnfamiljen, något som inte är lika vanligt förkommande längre. När Sveriges befolkning blir fler och äldre blir de yngre lidande i form av utebliven bostad. Efterfrågan av boendekollektiv finns, en boendeform som skulle kunna passa yngre så väl som äldre. Syftet med studien är att skapa ett underlag för hur boendekollektiv kan utformas och utvecklas. Rapporten har som mål att undersöka allmänhetens och branschens inställning till boendeformen, anledningar till att välja och bo i ett boendekollektiv samt hur stor efterfrågan det finns. Metod: Ämnets relevans undersöktes genom att studera tidigare forskning. Rapportens valda metoder är enkät, intervju och komparativ metod. Enkäten utfördes som en webbenkät för allmänheten. Intervjuerna genomfördes tillsammans med tre företag med koppling till boendeformen. De två föregående metoderna jämförs mot varandra genom komparativ metod. Resultat: Studien visar att synen på boendekollektiv är god och att boendet förmodligen kommer bli vanligare i framtiden. Det är framförallt unga som idag efterfrågar boendeformen men flera kan tänka sig att bo i boendekollektiv senare i livet. Den främsta anledningen till att bosätta sig i boendekollektiv är svår bostadsmarknad, ekonomiska fördelar och sociala fördelar. Om möjligheten att få välja sina medboende fanns skulle fler välja att bo i boendekollektiv. Boendets utformning är fördelaktigt om det är anpassat för fem personer, har en stängd planlösning och att de privata rummen är ca 12 m . Det är viktigt för de boende att materialkvalitén är bra, att boendet har en stilfull inredning samt att det finns möjlighet att påverka utseendet i boendet. Om ett boendekollektiv ska utrustas med extra faciliteter är bastu/relax, samlingslokal/övernattningslokal och gym att föredra. Konsekvenser: Genom forskning kan nya riktlinjer tas fram angående utformning och material, inte bara för boendekollektiv. Boendeformen riktar sig främst till unga vuxna, men efterfrågan finns från andra målgrupper. Denna studie visar vad som efterfrågas i boendekollektiv med avseende på utformning. Men det ska kommas ihåg att en variation av olika typer av boendekollektiv är nödvändig för att tillfredsställa olika personer önskemål. Begränsningar: Studiens antal intervjuer är en begränsning för resultatet. Antalet respondenter som har svarat på enkäten är inte jämnt fördelat mellan olika åldrar och livssituation, detta är något som påverkar resultatet. Studien har inte behandlat boendekollektiv exteriört.

Bostadsmarknaden har varit väldigt uppmärksammad de senaste åren på grund av de ökade priserna och lägre bolåneräntor som blivit resultatet av en sänkt reporänta. I detta arbete har skuldsättningen av olika hushållstyper exemplifierats och simulerats utifrån att marknadsvariabler förändras såsom marknadsvärden på bostäder och ränteläget. Utöver detta har skuldsanering satts i relation till en ny typ av skuldlättnad som skulle kunna vara ett alternativ till skuldsanering men också samtidigt förhindra reaförluster och ostabila hushåll under verkningar av exempelvis en ökad räntebörda som hushåll inte klarar av. Denna skuldlättnad är en typ av skuldsanering som bankerna blir obligerade att genomföra då de varit för optimistiska i sin utlåning. Detta skulle göra att bostaden i sig blir mer intressant för bankerna i stället för att endast fokusera på hushållets betalningsförmåga. På detta sätt har bankerna ytterligare ett incitament till att vara försiktiga i sin utlåning, samtidigt som i de fall då denna skuldnedskrivning skulle aktualiseras skulle även hushållen kunna bo kvar i sina bostäder och inte behöva sälja till ett pris möjligen lägre än vad som finns kvar på bolånet. Detta leder till en mer stabil marknad i det fall att priserna skulle sjunka och räntan öka, då inga större realisationsförluster skulle behöva äga rum utan i stället räddas hushållens förmåga att kunna betala för sin bostad. / The housing market has been much discussed the last few years as a consequence of the dramatically increasing prices and the lower interest rates on housing mortgages, which in turn was the consequence of the lowered repo rate. In this thesis the debt constellation of different household types have been exemplified and simulated from market variables such as market values and interest rate levels. Beyond this, debt restructuring has been modified into another type of debt relief that could be an alternative to debt restructuring but also being able to prevent capital losses and instability on the housing market as a consequence of too high interest rates which may force households to sell their house under mortgage levels. This type of debt relief could obligate the banks to relieve the households of the excess debt that they cannot meet. By doing this the banks will have a stronger incentive of making a proper valuation of the residence instead of only focusing on the solvency of the household. This will have the effect that once the household can’t pay for their mortgage they will get the chance to be relieved of excess debt so that they still can live in their residence and not having to sell the property at a low market price so that mortgage still remains after the sell, as this could result in more instability on the housing market. The losses for the banks on debt relief are calculated in these cases to be significantly smaller than the potential capital losses on properties. As a result, fluctuations on the market could be contained to a certain degree by obligating banks to make debt relieves for the households that otherwise would have had to sell, and thus, offering more stability on an instable market.

No description available.

This report is aimed at building companies and brokers who are interested to see how the trends in prices are on older buildings, near a new construction project. It may be that it is easier for construction companies to get through the planning permission if it can be shown that the new construction projects have a positive impact on the price of existing adjacent buildings. The study may be viewed as a pilot project where this kind of reports are rare and probably not done before in Sweden. The model must be extended to more areas in order to ensure the result of higher significance. The conclusion about the study is that it is an indication of positive price impact, but the modeling and the approach has been the central focus of the study. It is likely to assume that in order to make a better model, even more factors have be taken into account. For example, it is possible that when a construction project is built, it can be improved communications to the area, new stores can be built or similar improvements, so even such aspects would be needed for a more rigorous study. / Den här rapporten är riktad till byggbolag och mäklare som är intresserade av att se hur prisutvecklingen på äldre bebyggelse är kring ett nybyggnadsprojekt. Det kan tänkas att det är lättare för byggbolag att få igenom bygglov om det kan påvisas att nybyggnadsprojekt har en positiv inverkan på priset gällande närliggande byggnation. Studien får dock ses som ett pilotprojekt då arbeten av den här typen är ovanliga och troligen inte utförda tidigare i Sverige. Modellen behöver utvidgas med fler områden för att kunna säkerställa resultatet med högre signifikans. Slutsatsen kring studien är att det finns indikation på positiv prispåverkan, men modelleringen och tillvägagångssättet har varit det centrala i studien. Det är troligt att anta att för att göra en så god modell som möjligt behövs även fler faktorer beaktas. Exempelvis kan det tänkas att då ett nybyggnadsprojekt byggs, förbättras även kommunikationerna till området det kan byggas nya butiker eller motsvarande förbättringar, så även sådana aspekter skulle behövas för en mer rigorös studie.