<p>Hur skulle en välfärdsmodell som använder sig av arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen istället för BNP-gapet påverka Riksbankens reaktionsfunktion?</p><p>Detta undersöks i den här uppsatsen. För det skattas en Okuns lag för Sverige, vilken sedan används för att sätta in arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen. Variansen på löneprischockerna och efterfrågechockerna i makromodellen varieras för att se hur koefficienten framför BNP-gapet i den antagna Taylor-regeln förändras medan koefficienten framför inflationsavvikelsen hålls konstant.</p><p>Resultatet av dessa simuleringar visar på att efterfrågechocker ökar koefficienten mer än vad lönesprischocker gör. Vid normal varians kommer dock Riksbanken att reagera mer på inflationsavvikelser än vad de kommer att göra på BNP-gapet.</p>

Hur skulle en välfärdsmodell som använder sig av arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen istället för BNP-gapet påverka Riksbankens reaktionsfunktion? Detta undersöks i den här uppsatsen. För det skattas en Okuns lag för Sverige, vilken sedan används för att sätta in arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen. Variansen på löneprischockerna och efterfrågechockerna i makromodellen varieras för att se hur koefficienten framför BNP-gapet i den antagna Taylor-regeln förändras medan koefficienten framför inflationsavvikelsen hålls konstant. Resultatet av dessa simuleringar visar på att efterfrågechocker ökar koefficienten mer än vad lönesprischocker gör. Vid normal varians kommer dock Riksbanken att reagera mer på inflationsavvikelser än vad de kommer att göra på BNP-gapet.

Inflationsmålets historia sträcker sig drygt 30 år tillbaka i tiden. En förutsägbar centralbank skapar möjligheter för marknadsaktörerna att sätta upp inflationsförväntningar i linje med det uppsatta målet som bidrar till att prisstegringstakten följer den önskade nivån. I dag har en stor majoritet av de mest ekonomiskt utvecklade länderna valt att införa ett inflationsmål som ett riktmärke för landets centralbank att rikta penningpolitiken mot. Samtidigt som inflationsnivåerna har sjunkit har också stora delar av länderna idag låga räntenivåer. Det innebär att centralbankens ammunition kan vara förbrukad ifall inflationen skulle behövas tryckas upp om inflationsnivån är under sitt mål. Syftet är att försöka förklara om inflationsmålet har haft någon betydelse avseende att minska inflationsvariansen samt om det även har haft en påverkan på BNP-gapet. För att undersöka inflationsmålets betydelse har vi undersökt flera ekonomiskt välutvecklade länder från inflationsmålets introduktion fram tills nu. Relevansen och legitimiteten i studien grundas på ett flertal tidigare studier. Studien ger en historisk överblick över inflationsnivån och dess stabilitet för länderna sedan 80-talet. Resultaten visar en stadig nedgång samt stabilisering på inflationen för samtliga länder. Däremot finner vi inga stöd för att det enbart skulle vara inflationsmålets förtjänst. Vi kan inte heller observera någon skillnad för BNP-gapet med eller utan inflationsmål. Även om vi inte kan hitta bevis på skillnader av att ha ett inflationsmål eller inte, så tror vi att det har haft en betydelse för de stabiliseringar som inflationen fått tack vare att aktörer lättare kan anpassa sina förväntningar mot målet. / The inflation target's history stretches back over 30 years. A predictable central bank creates opportunities for the market participants to set inflation expectations in line with what is set to be made at the price increase that follows the desired level. Today, a large majority of the most economically well-developed countries have chosen to introduce an inflation target as a benchmark for the country's central bank to target its monetary policy. At the same time as inflation levels have fallen, large proportion of the countries today also have low interest rates. This means that the central bank's ammunition can’t be used in case a rise of inflation is needed if the level of inflation is below its target. The purpose of the thesis is to explain whether the inflation target has had any significance in reducing the inflation variance and whether it has had an impact on the output-gap. To investigate the significance of the inflation target, we have examined several economically well-developed countries from the introduction of the inflation target until now. The relevance and legitimacy of the study is based on a number of previous studies in the field of inflation targeting. The study provides a historical overview of inflation levels and stability for countries since the 1980s. The results show a steady decline and stabilization of inflation for all countries. We find no support for it being solely the merit of the inflation target. Nor can we observe any difference for the GDP gap with or without inflation targets. Although we cannot find evidence of differences in having an inflation target or not, we believe that it has had an impact on the stabilizations that inflation has gained due to the fact that actors can more easily adjust their expectations to the target.

Inflationen har i många länder varit låg sedan finanskrisen 2008. I försök öka inflationstakten har centralbanker sänkt sina räntor till rekordlåga nivåer. I Danmark, Schweiz och Sverige har styrräntorna varit negativa. John B Taylor föreslog 1993 en makroekonomisk regel med syfte att kunna ge en prognos för styrräntan. Enligt Taylorregeln kan styrräntan förklaras av tidigare perioders inflationstakt och bruttonationalprodukt. Denna uppsats syftar till att undersöka Taylorregelns empiriska relevans i Danmark, Schweiz och Sverige under perioden 2000 till 2018. Två tester genomförs. Det första är att, med en linjär regressionsmodell, undersöka sambandet mellan styrränta, inflationsgap och BNP-gap. Det andra är ett Granger-kausalitetstest för att se om den implicerade kausaliteten i Taylorregeln stämmer. Granger-testet bygger på resultaten från en vektor autoregression. Resultaten i denna uppsats visar att det finns ett samband mellan inflationstakt och styrränta, men inte mellan BNP-gap och styrränta i de valda länderna under undersökningsperioden. Vidare visar resultaten att kausaliteten går från inflationsgap och BNP-gap mot styrränta, som Taylorregeln föreslår. Resultatet lyckas inte påvisa att negativa styrräntor skulle påverka Taylorregelns relevans. / The rate of inflation has been low in many countries since the financial crisis in 2008. In attempts to increase the inflation rate, central banks have lowered their interest rates to historically low levels. In Denmark, Switzerland and Sweden, the central banks key interest rates have been negative. In 1993, John B Taylor proposed a macroeconomic rule with the aim of providing a forecast for the key interest rate. According to the Taylor rule, the policy rate can be explained by the inflation rate and gross domestic product of previous periods. This paper aims to investigate the empirical relevance of the Taylor rule in Denmark, Switzerland and Sweden during the period 2000 to 2018. To do this, two tests are performed. The first is that, with a linear regression model, investigate the relationship between the key interest rate, the inflation gap and the GDP gap. The second is a Granger causality test to see if the implicit causality of the Taylor rule is correct. The Granger test is based on the results of a vector autoregression. The results of this paper show that there is a correlation between the rate of inflation and the key interest rate, but not between the GDP gap and the key interest rate in the selected countries during the investigation period. Furthermore, the results show that causality goes from the inflation gap and the GDP gap towards the key interest rate, as the Taylor rule suggests. The result does not suggest that negative key interest rates would affect the relevance of the Taylor rule.