Syftet med uppsatsen är att undersöka arbetslöshetens påverkan av konjunktursvängningar, där studiens teoretiska utgångspunkt är Okuns lag. Arbetet är avgränsat till fyra länder: Sverige, Australien, Japan och USA. De valda länderna representerar varsin världsdel, är medlemmar i OECD, är av en hög utvecklingsgrad och innehar mycket data på de valda undersökta faktorerna. En förväntan finns att det uppstår en variation på sambandet då de valda länderna har olika uppbyggnader i till exempel arbetsmarknaden. Tidigare studier i ämnet Okuns lag ger en inblick i hur det kan ha skett en förändring över tid och mellan länder. Frågeställningen undersöks och besvaras med hjälp av en empirisk undersökning med årlig data för de fyra länderna utförd under en tidsperiod på 44 år, som är uppdelad i två perioder hämtad från OECDs databas. Regressionsanalysen bekräftar att det finns ett negativt samband mellan variationen i kortsiktig tillväxt och arbetslöshet för samtliga länder. Däremot gav samtliga länder ett resultat som inte var signifikant på granskningen om en förändring skett mellan de två undersökta perioderna. Detta leder till ett antagande att det inte skett en förändring över tid rent resultatmässigt. Den här studien tar upp troliga förklaringar till variationen i sambandet som finns mellan länderna, detta för att kunna ge exempel på möjliga bakomliggande faktorer till sambandet.

<p>Hur skulle en välfärdsmodell som använder sig av arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen istället för BNP-gapet påverka Riksbankens reaktionsfunktion?</p><p>Detta undersöks i den här uppsatsen. För det skattas en Okuns lag för Sverige, vilken sedan används för att sätta in arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen. Variansen på löneprischockerna och efterfrågechockerna i makromodellen varieras för att se hur koefficienten framför BNP-gapet i den antagna Taylor-regeln förändras medan koefficienten framför inflationsavvikelsen hålls konstant.</p><p>Resultatet av dessa simuleringar visar på att efterfrågechocker ökar koefficienten mer än vad lönesprischocker gör. Vid normal varians kommer dock Riksbanken att reagera mer på inflationsavvikelser än vad de kommer att göra på BNP-gapet.</p>

Hur skulle en välfärdsmodell som använder sig av arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen istället för BNP-gapet påverka Riksbankens reaktionsfunktion? Detta undersöks i den här uppsatsen. För det skattas en Okuns lag för Sverige, vilken sedan används för att sätta in arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen. Variansen på löneprischockerna och efterfrågechockerna i makromodellen varieras för att se hur koefficienten framför BNP-gapet i den antagna Taylor-regeln förändras medan koefficienten framför inflationsavvikelsen hålls konstant. Resultatet av dessa simuleringar visar på att efterfrågechocker ökar koefficienten mer än vad lönesprischocker gör. Vid normal varians kommer dock Riksbanken att reagera mer på inflationsavvikelser än vad de kommer att göra på BNP-gapet.

Okun´s law describes the empirical observation first made by Arthur Okun relating changes in an economy’s unemployment rate to changes in output. Where many earlier research papers since then focus on comparisons between countries, this paper attempts to assess whether Okun’s law is demonstrated in the five Nordic countries and analyse the relationship between unemployment and output in welfare states. The results show a significant statistical relationship and hopefully present an interesting opportunity for further research.

This study tests if Okun’s law can be used applied to several countries in different continents from the year 1991-2020. This is done with Okun's gap model to calculate Okun's coefficient, that test percentage decrease in output when unemployment rate increases above natural level. In order to use this model, one must calculate potential production and natural rate of unemployment. To test if different methods of calculation will affect the coefficient, natural rate of unemployment potential output are calculated with two different methods, linear and fitted trend line. The result of this study showed that continents with most developing countries showed significant coefficients when natural rate of unemployment and potential output are estimated with linear trendline, while continents with predominantly developed countries showed significant coefficients with the fitted estimation trend line. In conclusion, Okun's law can be applied to the majority of tested countries and the method used can give different results.

The purpose of this thesis is to investigate whether Okun’s law is valid within Sweden. Furthermore, we are also interested in studying how it varies with different genders and age groups. Quarterly data on GDP and unemployment between the years 1980 to 2015 is used. Three different models have been tested on their ability to estimate Okun’s law and the model with the highest explanatory power was chosen. The results show that unemployment among men are more affected by changes in GDP growth than women, which likely is because more men tend to work in the private sector and women in the public sector. Young workers are also affected to a greater degree than older workers, due to how the employment protection act (LAS) works in Sweden. / Syftet med uppsatsen är främst att undersöka den så kallade Okuns lag i Sverige, och mer specifikt studera om sambandet varierar mellan kön och åldersgrupper. Kvartalsdata på BNP och arbetslöshet mellan åren 1980 till 2015 har använts. Tre olika modeller har testats på hur väl de kunde förklara Okuns lag i Sverige, varav den ena modellen hade högre förklaringsgrad. Resultaten visar att män påverkades till en högre grad av förändringar i ekonomins tillväxt än kvinnor. Detta beror sannolikt på att män i högre grad tenderar att jobba inom den privata sektorn och kvinnor inom offentliga sektorn, vilken inte är lika känslig för konjunktursvängningar. Vi fann även att yngre arbetare påverkas till en högre grad än äldre av förändringar i ekonomins tillväxt. Detta beror sannolikt på hur lagen om anställningsskydd (LAS) är uppbyggd i Sverige.

In this thesis we examined the validity of Okun’s law across four Nordic countries (Sweden,Norway, Finland and Denmark) using the gap version of Okun's law. Our method foranalyzing the Okun’s law for Nordic countries in this study is time series. We performed anAugmented-Dickey fuller test in order to test for stationarity, to which the result yielded allvariables stationary. Our result, after running the regression of the gap version of Okun’s law,confirms the existence of a negative relationship between unemployment rate and economicgrowth. However, the outcome indicates different Okun coefficients for the four Nordiccountries within the time period of 1989-2018. In conclusion we can affirm that according toour result, the basic assumptions made by Okun regarding a negative correlation betweenunemployment rate and output still holds true today for Nordic countries, with the exceptionthat the percentage decrease in unemployment rate when output increases by one percentvaries across Nordic countries. / I denna uppsats undersökte vi validiteten av Okuns lag för fyra nordiska länder (Sverige, Norge, Finland och Danmark) hjälp av Okuns lag gap modellen. Vår metod för att analyseraOkuns lag för de nordiska länderna i denna studie är tidsserier. Vi testade stationariteten ivåra resultat från tidsserie regressionen via ett Augmented-Dickey fuller test, vilketindikerade att alla variabler var stationära. Vårt resultat, efter att ha utfört regressionen av gapversionen av Okuns lag, bekräftar förekomsten av ett negativt samband mellan arbetslöshetoch ekonomisk tillväxt. Utfallet indikerar dock olika Okun-koefficienter för de fyra nordiskaländerna inom tidsperioden 1989-2018. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att enligt vårtresultat gäller de fundamentala antagandena för Okuns lag fortfarande idag för de nordiskaländerna, med undantaget att den procentuella minskningen av arbetslösheten närproduktionen ökar med en procent varierar mellan de nordiska länderna.