Detta examensarbete har utförts på institutionen för Infrastruktur, avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Vi har undersökt hur räntekänslig en förstagångsköpare av en bostadsrätt i centrala Stockholm är, givet ett antal kriterier. Vi är själva studenter som efter examen är potentiella köpare av en bostadsrättslägenhet och därför är detta ämne av stort intresse för oss. Vi har tagit reda på ungefär vilken inkomst man kan tänkas ha som nyutexaminerad teknolog och sedan redogöra för vad som händer när man tar ett lån vid ett bostadsrättsköp samt om räntesituationen förändras. Vi vill också redogöra för de rutiner och regler som bankerna har när det gäller bolån i dagsläget. För att bredda undersökningen har löneintervallet justerats så att det innefattar fler målgrupper än bara teknologer. Lägenheten vi undersökt består av ett rum samt kök och vi har beräknat ett medelvärde för försäljningspris samt avgift. För att undersöka räntekänsligheten har vi med hjälp från vår före detta skatterättslärare gjort en kalkylmodell för att beräkna hur mycket av nettomånadslönen som man lägger på sitt boende givet en viss ränta. Vi har i en del av arbetet även valt att lägga till normalbelopp för levnadskostnader för att visa en mer rättvis bild av räntekänsligheten. Det vi kommit fram till är att en nyutexaminerad teknolog inte beviljas ett lån om man inte har en borgensman eller medlåntagare. Bankerna anser att man är för räntekänslig, vilket även vår kalkyl visar. I de högre löneintervallen som vi undersökt, där bankerna beviljar ett lån, kan man konstatera att det finns en räntekänslighet men att denna inte är extremt hög. Slutsatsen som dras är att konsumenterna antagligen prioriterar boendet i innerstad väldigt högt, eftersom man har stora boendekostnader. Man är antagligen beredd att göra avkall på annan konsumtion, alternativt höja sin disponibla inkomst om räntan går upp för att kunna bo i Vasastan.

Fastighetssektorn har en genomsnittligt hög skuldsättningsgrad och exponeras för en ränterisk vid styrränteförändringar. Syftet med studien är att undersöka hur svenska fastighetsbolags marknadsvärde påverkas vid tillkännagivandet av styrränteförändringar jämfört med marknadsindex, samt skuldsättningsgradens betydelse. Studien genomförs med eventstudie och regressionsanalys för 18 börsnoterade fastighetsbolag, under perioden 2014-2020. Den kvantitativa undersökningen kompletteras med en undersökning på ett urval av fem fastighetsbolags årsrapporter, i syfte att undersöka fastighetsbolagens hantering av styrränteförändringar och ränterisk. Eventstudierna finner en positiv genomsnittlig avvikelseavkastning vid dagen för tillkännagivande av styrräntehöjningar men ingen signifikant avvikelseavkastning vid dagen för tillkännagivande av styrräntesänkningar. I resultaten från regressionsanalys påvisas inga signifikanta samband. Det framgår i fastighetsbolagens årsrapporter att en omfattande användning av obligationsfinansiering, långfristig kapitalbindning, räntebindning och räntederivat minskar räntekänsligheten och resultateffekten av styrränteförändringar.

Bostadspriserna har stigit markant under de senaste åren och till följd av detta har hushållen varit tvungna att ta på sig stora skulder. Svenska hushåll tar därför ständigt större lån och fler bostadslåntagare uppvisar högre skuldkvot och belåningsgrad än tidigare. Stigande inflation och ökade räntor resulterar i minskade ekonomiska marginaler för låntagare samt sociala konsekvenser. Hushållen har även blivit mer känsliga för risker, såsom förändringar i räntenivåer. Denna studie har till syfte att undersöka hur hög belåningen i samhället är idag och vilka konsekvenser som kan ses på kort och lång sikt. Privata bostadslån i Sverige studeras med fokus kring problematiken med hög skuldsättning. Detta görs genom banktjänstemäns syn på hushållens skuldkvot med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien innefattar nio intervjuer med åtta svenska banker och en bankförening. Studiens resultat är relevant för svenska beslutsfattare, banker och hushåll, eftersom det ger insikt i vad som ökar riskexponeringen för de som tar bostadslån. Resultaten visar att Sverige ligger på rekordhöga nivåer vad gäller skuldsättning och att detta resulterar i flera konsekvenser. Hög skuldkvot leder till hög räntekänslighet och sårbarhet vilket kan strama åt hushållens ekonomi vid förändringar i penningpolitiken. Detta leder i sin tur till minskat konsumtionsutrymme, försämrad återbetalningsförmåga, minskad ekonomisk tillväxt, finansiell instabilitet, fler konkurser och högre arbetslöshet. / Housing prices have risen significantly in recent years and as a result, households have had to take on large debts. Swedish households are therefore constantly taking out larger loans, and more mortgage borrowers show a higher debt-to-income ratio and loan-to-value ratio than before. Rising inflation and increased interest rates result in reduced financial margins for borrowers and social consequences. Households have also become more sensitive to risks, such as changes in interest rates. The purpose of this study is to investigate how high the level of debt in society is today and what consequences can be foreseen in the short and long term. Private housing loans in Sweden are studied with focus on problems related to high indebtedness. This is done through the perspective of bank employees on households' debt-to-income ratio, using semi-structured interviews. The study includes nine interviews with eight Swedish banks and one banking association. The results of this study are relevant for Swedish decision-makers, banks, and households, as they provide insight into what increases risk exposure for those taking out home loans. The results show that Sweden is at record high levels in terms of indebtedness, and this implies several consequences. A high debt-to-income ratio leads to high interest rate sensitivity and vulnerability, which can tighten the finances of households in case of changes in monetary policy. This, in turn, leads to a reduced space for consumption, worsened repayment ability, reduced economic growth, financial instability, more bankruptcies, and higher unemployment.

This thesis focuses on modelling non-maturing deposits (NMD) and has been written in collaboration with Svenska Handelsbanken. The methodology includes regression analysis and time series analysis, with the Repo rate serving as an exogenous variable in both models. A Vasicek model is employed to generate future Repo rates, which are then used as inputs for forecasting the NMD volume. These simulated rates are then compared to forecasted Repo rates with discrete changes from an external source. The results are utilised to analyze how net interest income can vary in the case of constant volume and in the case of interest rate-dependent volume. Effective liquidity management is crucial for banks, and NMDs are an important source of funding. By using regression analysis and time series analysis, combined with the Repo rate as the exogenous variable, this thesis provides insights into the behaviour of NMD volumes, and how it is affected by the Repo rate. The models also enable the forecasting of future trends based on future Repo rates. Additionally, by using different data sets as input for future Repo rates, the behaviour of the model can be evaluated based on how well it coincides with reality. The results obtained from this analysis can also be used to compare the value and interest rate sensitivity of NMD products. In conclusion, this thesis provides an approach to modelling the NMD volumes using exogenous factors and demonstrates how this can affect the net interest income from deposit volumes. / Denna avhandling fokuserar på modellering av icke tidsbunden inlåning (non-maturing deposits, NMD) och har skrivits i samarbete med Svenska Handelsbanken. Metoden omfattar regressionsanalys och tidsserieanalys, där reporäntan fungerar som en exogen variabel i båda modellerna. En Vasicek-modell används för att generera framtida reporäntor, som sedan används som indata för att prognostisera NMD-volymen. Dessa simulerade räntor jämförs sedan med prognostiserade reporäntor med diskreta förändringar från en extern källa. Resultaten används sedan för att analysera hur räntenettot kan variera mellan fallet med konstant volym och fallet med ränteberoende volym. En effektiv likviditetshantering är avgörande för banker, och NMD:er är en viktig finansieringskälla. Genom att använda regressionsanalys och tidsserieanalys, i kombination med reporäntan som exogen variabel , ger denna avhandling värdefulla insikter i NMD-volymernas beteende och hur de påverkas av reporäntan. Modellerna gör det också möjligt att prognostisera framtida trender utifrån framtida reporäntor. Genom att använda olika datamängder som indata för de framtida reporäntorna kan modellens beteende dessutom värderas utifrån hur väl det sammanfaller med verkligheten. Resultaten från denna analys kan också användas för att jämföra NMD-produkternas värde- och räntekänslighet. Sammanfattningsvis ger denna avhandling ett tillvägagångssätt för att modellera NMD-volymerna med hjälp av exogena faktorer och visar på hur det kan påverka inlåningens räntenetto.