Problemdiskussion: Bankers kreditprocess har under åren utvecklats och utformats till att minimera riskexponeringen och att säkerhetsställa kundens återbetalningsförmåga. Genom de praktiska erfarenheter som marknaden fått under dess olika kriser har strategier och processer utvecklats. Det har förts diskussioner att det nuvarande regelverket med bostadslån till privatpersoner är problematiskt och att stora grupper ställs utanför bostadsmarknaden. Medan att ett företagslån inte har samma krav på låntagaren. Problemformulering: Finns det skillnader i bankernas processer vid kreditgivning till ett fastighetsförvärv för privatpersoner jämfört med företag? Hur och varför skiljer sig processerna åt? Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och beskriva skillnader och likheter i processen för kreditgivning till ett fastighetsförvärv för privatpersoner och för företag. Studien avser att analysera empiri med teori för att ge en djupare förståelse i skillnaderna mellan processerna för en privatkredit jämfört med en företagskredit. Avgränsning: Kreditinstitut som erbjuder både bostadslån och företagskrediter. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats med deduktiva inslag. Insamlingen av information startar i tidigare forskning, såsom litteratur och vetenskapliga artiklar, som sedan mynnar ut i en grund till insamling av empiriskt material. Det empiriska materialet har samlats in genom sju stycken intervjuer med banktjänstemän. Slutsats: Kreditgivningsprocessen mellan ett företag och en privatperson har stora likheter. Lagstiftningen skiljer sig däremot då delen till privatpersoner har ett betydande regelverk där Finansinspektionen har tydliga direktiv kring uppläggningen av en bostadskredit. Till en företagskredit har de inte liknande uppsatta direktiv utan banken har utformat deras egna policys för att säkerhetsställa återbetalningsförmågan. Väsentliga delar i dessa processer är att den hårda faktan om kunden är viktig för att bedöma kreditvärdigheten. Då banker har skapat sina egna policys till företag har de valt att ta hänsyn till de mjuka värdena vid en kreditgivning, för att skapa en nyanserad bild av kredittagaren. Företag har därmed en mer komplex och analytisk process än jämfört med en privatperson.

Sammanfattning Sedan ändringen av Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) år 2007 har bostadsrättsföreningar inte längre rätt till avdrag för betalda räntekostnader. Det har bidragit till att fenomenet insatshöjning har aktualiserats. En insatshöjning bidrar till en ändring i en bostadsrättsförenings kapitalstruktur. Föreningens genomsnittliga kapitalkostnad sjunker vid en insatshöjning, kapitalkostnaden kan även sänkas för den enskilda medlemmen beroende på hur insatshöjningen finansierats. Besparingsmöjligheten ligger i att den enskilda medlemmen i en bostadsrättsförening har rätt att göra avdrag för betalda räntekostnader som avser egen skuld. Insatshöjningar har endast implementerats i ett fåtal föreningar runt om i Sverige trots att det teoretiskt sätt finns en besparingsmöjlighet. Syftet med uppsatsen är att belysa för- och nackdelar med en insatshöjning i en bostadsrättsförening. Studien ämnar även undersöka om den teoretiska besparingsmöjligheten gynnar alla medlemmar och bostadsrättsföreningar.   För att få en djupare bild av fenomenet har studien genomförts kvalitativt med en abduktiv strategi. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med intressenter som på olika sätt berörs av en insatshöjning. Intervjuerna har genomförts via mejlkorrespondens, besöksintervjuer, skypeintervju samt en telefonintervju. Genom att intervjuerna bidragit till nya infallsvinklar har den teoretiska referensramen utvecklats successivt genom hela processen. Resultatet i studien visar att en insatshöjning har både för- och nackdelar, förtjänstmöjligheten skiljer sig åt mellan medlemmarna i en förening. För att tydligare förklara fenomenets effekt för den enskilda medlemmen har olika faktorer lyfts fram i uppsatsen. De centrala faktorerna som präglar studien är: Beslutsprocessen, finansieringen, årsavgiften, marknadsvärdet samt avdragsrätten.

Det finansiella systemet är nära sammanlänkat med bolånemarknaden, tillgången till finansiering har blivit större och allt fler hushåll väljer att belåna sig. Det medför fördelar med även nackdelar då det finansiella systemet är ytterst känsligt för störningar på bolånemarknaden. Det är även svårt att konstatera vad som menas med en övervärderad bostadsmarknad då olika definitioner ges av olika aktörer. Prisutvecklingen ligger idag över sin långsiktiga trend vilket har gett upphov till spekulation om en eventuell bostadsbubbla. Enligt aktuella utredningar ser dock bostadspriserna ut att ha anpassat sig till nya tillväxtvillkor i form av sjunkande räntenivåer, lägre bostadsbyggande samt ökade hushållsinkomster och anses därmed i stor utsträckning kunna förklaras av fundamentala faktorer. I syfte att förhindra en osund utveckling på kreditmarknaden infördes ett bolånetak och sedan införandet har belåningsgraden för nya lån sjunkit, utöver det har även andelen bolån med belåningsgrad över 85 procent minskat. Det talas dock om huruvida belåningsgraden är hållbar och om säkerhetsmarginalerna är tillräckliga. Sammanfattningsvis redovisar studien att alltfler unga hushåll får hjälp av familj för att kunna etablera sig på bostadsmarknaden. Dessa unga hushåll har ofta irrationella förväntningar gällande bostadspriserna då de extrapolerar bakåt vid slutsatser om framtiden, samtidigt som merparten anser att priserna är övervärderade. Men till skillnad från den allmänna debatten där bolånetagare ofta framställs som oansvariga, visar studien på det motsatta. Huvudparten amorterar enligt bankens rekommendationer och är medvetna om eventuella ränteförändringar vilket tyder på en sund belåning. Den hårt reglerade hyresmarknaden begränsar dock alternativen för de som egentligen inte vill ta sig in på ägarmarknaden och kan därmed innebära riskfyllda bostadsköp. Således visar studien på en splittrad inställning avseende bostadsköpet då många hellre hade valt att hyra om det fanns ett större utbud av hyresrätter till skäliga priser. / The financial system is closely linked to the mortgage market, the availability of financing has become greater and increasingly more households choose to own and borrow. It brings advantages and disadvantages when the financial system is extremely sensitive to disturbances in the mortgage market. It is difficult to determine the meaning of an overvalued housing market due to the different definitions given by different actors. The price trend is currently above its long-term trend that has given rise to speculation about a possible housing bubble. However according to recent investigations housing prices appear to have adapted to the new growth conditions in the form of falling interest rates, lower housing and increased household incomes and is thus largely explained by fundamental factors. In order to prevent an unhealthy trend in the credit market, a mortgage limit has been introduced and since its introduction the value ratio for new loans has dropped, beyond that, the proportion of mortgages with LTV above 85 percent has also declined. There is a discussion, however, about whether the leverage is sustainable and whether the safety margins are adequate. In conclusion, the study shows that more and more young households receive help from family in order to establish themselves in the housing market. These young households tend to have illogical expectations about prices on the housing market because they extrapolate backward regarding conclusions about the future, while the majority believes that prices are overvalued. But unlike the general debate where mortgage holders are often portrayed as irresponsible, the study shows the opposite. The majority amortizes according to the bank's recommendations and are aware of any changes in interest rates, indicating a healthy leverage. The highly regulated rental market, however, limits the options for those who don’t really want to enter the ownership market and can thus involve risky home purchases. Thus, the study shows a fragmented approach regarding home purchases when many would rather have chosen to rent if there was a greater range of rental units at reasonable prices.

En bostad kan ses som en investering och finansieras oftast med ett bostadsslån från en bank. Finansinspektionen som fungerar som ett tillsynsorgan till bankverksamheterna har agerat mot en osund kredithantering med hjälp av införandet av ett bolånetak. Tidigare finansiella kriser har visat på svårigheterna att i förväg föreställa sig effekterna av framtida osäkerheter. Vid ett bostadslån kommer kreditgivaren och kredittagaren behöva resonera kring framtida osäkerhet som medföljer skuldsättningen. En ökad skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst för varje enskild låntagare skulle innebära en ökad risk för bankens stabilitet. En kris i en bank kan skapa stora ekonomiska konsekvenser för samhällsekonomin. Bankerna arbetar för att motverka de risker med deras verksamhet genom att kvalitetssäkra krediterna. Vad som utgör risk och osäkerhet är en uppskattning som görs av varje individ då det kan ses som något unikt. Det gör att man ofta agerar på ofullständig information och trots bristen på fullständig information ska parterna ingå ett avtal där framtiden kan vara osäker.Genom att fördjupa oss i kredithanteringsprocessen vill vi undersöka hur bankerna arbetar med risk och osäkerhet genom rådgivning till deras bostadslånskunder. Vi har även haft till syfte att undersöka privatrådgivarens uppfattning och förhållningssätt till kredittagarens skuldsättning. Vi har undersökt hur banken ser på kredithantering genom att granska deras årsredovisningar och fördjupat oss i denna arbetsprocess genom att intervjua en privatrådgivare från respektive utvald bank. Dialogen mellan kreditgivare och kredittagare ger en inblick hur aktörerna arbetar för att vara proaktiva i kredithanteringen inför den osäkerhet som är förknippad med ett bostadslån.Vi kan konstatera från vår empiri och teori att det är svårt att kalkylera och bedöma den risk som är förknippad med ett bostadslån. Den totala risken med skuldsättningen beror på marknadsmekanismer som kan vara svåra att förutse. De inblandade aktörerna gör enbart prognoser vilket betonar att det inte finns någon definitiv säkerhet i parternas relation. Riskhanteringen vid krediter handlar om att försöka skapa en förståelse för potentiella händelser. Rådgivarens förmåga att skapa en förståelse hos kunderna om innebörden med ett bostadslån är av stor vikt.Vi kan konstatera att rådgivarna möter risker och osäkerheter genom att försöka vara proaktiva. Rågivarna agerar proaktivt genom att kalkylera faktiska förhållanden och samtidigt föra ett resonemang för att vara trygga i att kunden uppfattar att omständigheter kan förändras. Rådgivarna vill således möta kunderna genom att försäkra att det finns en förståelse i deras beslut. Proaktiviteten i bemötandet yttrar sig i faktorer så som försäkringar, men också amortering och framför allt buffertsparande. Vi kan konstatera att amortering är en god ekonomisk syn och sunt ur ett risk- eller osäkerhetsperspektiv. Sparande kan användas för att hantera oförutsedda utgifter. Buffertsparandet ger kunden möjligheten att vara flexibel för att inte vara beroende av sin inkomst på kort sikt. / Program: Civilekonomprogrammet

Under de senaste 20 åren har värdet på de svenska privata hushållens bostadslån ökat med i genomsnitt 8,1 % per år. Som en konsekvens av att bostadspriserna ökat i högre takt än inflationen har hushållen tvingats belåna sig i en högre grad, vilket bidragit till att både skuldkvoten och belåningsgraden ökat. Hushållen har på grund av detta blivit mer exponerade för risker i form av ränteförändringar eller i form av bostadsbubblor. Ett bostadslån är för majoriteten av den svenska befolkningen den största och mest riskfyllda investering som görs under dess livstid och kan ge bekymmersamma konsekvenser vid fel beslut. Vid ett bolån står låntagaren inför ett val mellan rörlig och bunden ränta, där den bundna räntan ses som det säkra valet. Bolånetagare kan också välja att dela upp ränta med en del rörlig och en del bunden ränta vilket då kan tolkas som ett säkrare val än rörlig ränta men mer osäkert än bunden ränta. Tidigare forskning konstaterar dock att många bolånetagare har svårt att förstå risken och följden av valen mellan olika räntebindningstider och på grund av komplexiteten med räntor inte fatta rationella beslut. Syftet med studien är att undersöka hur vissa utvalda faktorer påverkar valet mellan bunden och rörlig räntebindningstid och koppla detta till ekonomiska teorier. Studien använder sig av en multinomial logistisk regression och faktorerna som analyseras är: ålder, låneobjektet, belåningsgraden, skuldkvoten, inkomsten, antalet låntagare i hushållet, räntedifferensen (mellan rörlig och bunden 2 år) och förändringar under pandemin covid-19 under perioden 2016 - 2021.  Resultatet av studien är av intresse för både svenska beslutsfattare och banker, då resultatet visar vad som driver bolånetagare riskexponering. Vidare konstaterar studien att bolånetagarna har en minskad riskaversion med en ökad förmögenhet, samt att bolånetagare med högst skuldkvot och belåningsgrad är de hushåll som väljer rörlig ränta i högst utsträckning. Där med konstaterar studien att de svenska bolånetagare som är mest exponerade för risk också är de bolånetagare som i lägst utsträckning binder sin ränta och är där med mest risksökande i deras val av ränta. / Over the past 20 years, the value of Swedish private households' housing loans has increased by an average of 8.1% per year. Because of house prices rising at a higher rate than inflation, households have been forced to borrow to a greater extent, which has contributed to an increase in both the debt-to-income ratio and the loan-to-value ratio. As a result, households have become more exposed to risks, as interest rate changes or housing bubbles. For most of the Swedish population, a housing loan is the largest and most risky investment made during its lifetime and can have worrying consequences in the event of a wrong decision. In the case of a mortgage, the borrower is faced with a choice between variable and fixed interest rates, where the fixed loan is seen as the safe choice. Mortgage borrowers can also choose to divide interest with some variable and some fixed interest, which can then be interpreted as a safer choice than variable interest but more uncertain than fixed interest. Previous research finds, however, that many mortgage borrowers find it difficult to understand the risk and consequences of the choices between different fixed interest periods and, due to the complexity of interest rates, do not make rational decisions.  The purpose of the study is to investigate what influences the choice between fixed and variable interest rate periods and link this to economic theories. The study uses a multinomial logistical regression, and the factors analyzed are age, loan object, loan-to-value ratio, debt ratio, income, number of borrowers in the household, the interest rate differential (between variable and fixed rate 2 years), and changes during the covid-19 pandemic during the period 2016 - 2021.  The results of the study are of interest to both Swedish decision-makers and mortgage banks, as the results show what drives mortgage borrowers' risk exposure. Furthermore, the study states that mortgage borrowers have decreased risk aversion with increased wealth and that mortgage borrowers with the highest debt ratio and loan-to-value ratio are the households that choose variable interest rates to the greatest extent. Thus, the study states that the Swedish mortgage borrowers who are most exposed to risk are also the mortgage borrowers who to the least extent tie their interest rate, consequently, mortgage borrowers with the highest loan-to-value ratio are also the most risk-seeking group in their choice of interest rate.

Bostadspriserna har stigit markant under de senaste åren och till följd av detta har hushållen varit tvungna att ta på sig stora skulder. Svenska hushåll tar därför ständigt större lån och fler bostadslåntagare uppvisar högre skuldkvot och belåningsgrad än tidigare. Stigande inflation och ökade räntor resulterar i minskade ekonomiska marginaler för låntagare samt sociala konsekvenser. Hushållen har även blivit mer känsliga för risker, såsom förändringar i räntenivåer. Denna studie har till syfte att undersöka hur hög belåningen i samhället är idag och vilka konsekvenser som kan ses på kort och lång sikt. Privata bostadslån i Sverige studeras med fokus kring problematiken med hög skuldsättning. Detta görs genom banktjänstemäns syn på hushållens skuldkvot med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien innefattar nio intervjuer med åtta svenska banker och en bankförening. Studiens resultat är relevant för svenska beslutsfattare, banker och hushåll, eftersom det ger insikt i vad som ökar riskexponeringen för de som tar bostadslån. Resultaten visar att Sverige ligger på rekordhöga nivåer vad gäller skuldsättning och att detta resulterar i flera konsekvenser. Hög skuldkvot leder till hög räntekänslighet och sårbarhet vilket kan strama åt hushållens ekonomi vid förändringar i penningpolitiken. Detta leder i sin tur till minskat konsumtionsutrymme, försämrad återbetalningsförmåga, minskad ekonomisk tillväxt, finansiell instabilitet, fler konkurser och högre arbetslöshet. / Housing prices have risen significantly in recent years and as a result, households have had to take on large debts. Swedish households are therefore constantly taking out larger loans, and more mortgage borrowers show a higher debt-to-income ratio and loan-to-value ratio than before. Rising inflation and increased interest rates result in reduced financial margins for borrowers and social consequences. Households have also become more sensitive to risks, such as changes in interest rates. The purpose of this study is to investigate how high the level of debt in society is today and what consequences can be foreseen in the short and long term. Private housing loans in Sweden are studied with focus on problems related to high indebtedness. This is done through the perspective of bank employees on households' debt-to-income ratio, using semi-structured interviews. The study includes nine interviews with eight Swedish banks and one banking association. The results of this study are relevant for Swedish decision-makers, banks, and households, as they provide insight into what increases risk exposure for those taking out home loans. The results show that Sweden is at record high levels in terms of indebtedness, and this implies several consequences. A high debt-to-income ratio leads to high interest rate sensitivity and vulnerability, which can tighten the finances of households in case of changes in monetary policy. This, in turn, leads to a reduced space for consumption, worsened repayment ability, reduced economic growth, financial instability, more bankruptcies, and higher unemployment.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka risker de fyra storbankerna tar vid kreditgivningen av bostadslån och hur privatrådgivare hanterar risker och osäkerheter som kan uppstå vid ett bostadslån. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram består av teorier och vetenskapliga antaganden, där de flesta behandlar begreppet risk. Det presenteras även vetenskapliga artiklar som tar upp vad tidigare forskning bidragit med i detta område. Metod: Denna studie utgår från ett hermeneutiskt förhållningssätt och präglas av en deduktiv forskningsansats. Undersökningen tillämpar den kvalitativa forskningsmetoden och datainsamlingen sker genom semistrukturerade personliga intervjuer. Studiens urval är privatrådgivare från storbankerna Nordea i Tumba, Swedbank i Tumba, Handelsbanken i S:t Eriksplan och SEB i Sergelstorg. Empiri: I empirin presenteras den insamlade datan från de fyra genomförda personliga intervjuerna. Respondenterna som deltagit i intervjuerna och bidragit med värdefull information är anonyma. / Purpose: The purpose of this paper is to examine what risks the four major banks takes when they give credit of a mortgage loan and how the private adviser manages risks and uncertainties that can arise in a mortgage loan. Theoretical Framework: The theoretical framework consists of theories and scientific assumptions, most of which deal with the concept of risk. It also presents scientific articles dealing with what previous research has contributed in this field. Methodology: This study is based on a hermeneutic approach and is characterized by a deductive research approach. The study applies qualitative research methodology and the data collection is done through semi-structured individual interviews. The study's sample is private advisors from the four major banks that is Nordea in Tumba, Swedbank in Tumba, Handelsbanken in S:t Eriksplan and SEB in Sergelstorg. Result: The empirical analysis presents the data that is collected from the four completed personal interviews. Respondents who participated in the interviews and contributed with valuable information are anonymous. Conclusion: The study shows that the biggest risk that may arise for the bank with a mortgage loan is the customer's repayment capacity if it becomes impaired due to various factors. Private advisors manages risks by creating an understanding of the customer about what a mortgage loan means and provide advice and recommendations to prevent an impaired ability to repay.

No description available.