Sammanfattning Sedan ändringen av Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) år 2007 har bostadsrättsföreningar inte längre rätt till avdrag för betalda räntekostnader. Det har bidragit till att fenomenet insatshöjning har aktualiserats. En insatshöjning bidrar till en ändring i en bostadsrättsförenings kapitalstruktur. Föreningens genomsnittliga kapitalkostnad sjunker vid en insatshöjning, kapitalkostnaden kan även sänkas för den enskilda medlemmen beroende på hur insatshöjningen finansierats. Besparingsmöjligheten ligger i att den enskilda medlemmen i en bostadsrättsförening har rätt att göra avdrag för betalda räntekostnader som avser egen skuld. Insatshöjningar har endast implementerats i ett fåtal föreningar runt om i Sverige trots att det teoretiskt sätt finns en besparingsmöjlighet. Syftet med uppsatsen är att belysa för- och nackdelar med en insatshöjning i en bostadsrättsförening. Studien ämnar även undersöka om den teoretiska besparingsmöjligheten gynnar alla medlemmar och bostadsrättsföreningar.   För att få en djupare bild av fenomenet har studien genomförts kvalitativt med en abduktiv strategi. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med intressenter som på olika sätt berörs av en insatshöjning. Intervjuerna har genomförts via mejlkorrespondens, besöksintervjuer, skypeintervju samt en telefonintervju. Genom att intervjuerna bidragit till nya infallsvinklar har den teoretiska referensramen utvecklats successivt genom hela processen. Resultatet i studien visar att en insatshöjning har både för- och nackdelar, förtjänstmöjligheten skiljer sig åt mellan medlemmarna i en förening. För att tydligare förklara fenomenets effekt för den enskilda medlemmen har olika faktorer lyfts fram i uppsatsen. De centrala faktorerna som präglar studien är: Beslutsprocessen, finansieringen, årsavgiften, marknadsvärdet samt avdragsrätten.

Hyresmarknaden för lokaler i Stockholm CBD har de senaste åren präglats av en hög efterfrågan, svagt ökande utbud och en stark hyresutveckling till följd av en stadig BNP-tillväxt i Sverige. Vi har historiskt sett mycket låga räntor och direktavkastningskrav. De låga räntorna har bidragit till att mycket kapital sökt sig till fastighetsbranschen då alternativen för placeringar är få i den lågräntemiljö vi befinner oss i. Detta i kombination med branschaktörernas förväntningar om ökade hyresintäkter har lett till en snabb värdeökning på kommersiella fastigheter och sänkta direktavkastningskrav.  Marknaden påvisar idag tecken på att hyrestillväxten och värdeökningen nått sin topp och att vi snart kommer att se en stagnering eller rentav nedgång på marknaden. En lång konjunkturuppgång samt ovanligt låga räntor och politiska strömningar skapar tillsammans osäkerhet i branschen, eftersom fastighetsmarknaden är konjunktur- och räntekänslig. Trots en medvetenhet om en nedgång framöver, med lägre tillväxt, ökade vakansnivåer och därmed minskade hyresintäkter som konsekvens, har aktörer på marknaden paradoxalt nog fortfarande förväntningar om en fortsatt positiv utveckling, om än något svagare än tidigare.  De risker som kan urskiljas på dagens kommersiella fastighetsmarknad är ett flertal. Ökade räntekostnader utgör en risk för fastighetsbolagen. Till exempel kommer lagförslaget om minskade ränteavdragsmöjligheter påverka bolagens resultat negativt. En höjning av de långa räntorna skulle även slå hårt mot aktörerna på marknaden. Därför är det klokt att minska belåningsgrader samt sprida sina källor till finansiering.  Ytterligare en risk är en ökad digitalisering och konkurrens från exempelvis e-handeln, vilket påverkar hyresgästernas krav och förutsättningar. Vi kan i framtiden vänta oss en omvälvning av utformningen av lokaler för såväl butik som kontor. Dessutom kan de höga hyrorna som observeras på delmarknaderna för kontor och butik i Stockholm CBD driva ut hyresgäster till närliggande förorter eller andra storstäder. På grund av dessa två faktorer gäller det då för fastighetsbolag att ständigt arbeta flexibelt och långsiktigt för att möta den förändrande efterfrågan och fånga upp eventuella rörelser i ett tidigt skede. / The rental market for commercial properties in Stockholm CBD has been characterized by high demand, weak growth in supply and a robust development of rental revenues due to Sweden’s stable GDP growth in recent years. Yields and interest rates are historically low. Low interest rates have contributed to attracting capital to property since alternatives are few in a low-interest rate environment. This combined with property owners’ expectations of increased rental revenues has resulted in an accelerated increase in the value of commercial properties and lower yields. There are signs today that the growth in rental revenues and the increase in property values have reached their peaks, and that we will soon see stagnation or even a downward trend in the market. Taken together, a long period of growth, unusually low interest rates, and political developments has created uncertainty in the market, given that the real estate market is sensitive to changes in business cycles and interest rates. Despite being aware of a future slow-down, with lower growth, increased vacancies, and therefore, lower rental revenues, market actors paradoxically still have positive expectations of continuing favourable developments on the market, albeit at a slower pace. Several threats to the current property market can be identified. Increased interest rate costs constitute a risk for real estate companies. For example, the proposed legislation to reduce the possibilities of interest deductions will have a negative impact on profits. Moreover, a raise in long-term interest rates would have a severe impact on the market. Consequently, it would be wise to lower loan-to-value ratios, and to diversify sources of capital. An additional uncertainty is increased digitalization and competition from e-commerce, which affect both the demands and requirements that tenants may have. In the future, we may expect considerable changes in the design of spaces for both retail properties and offices. Furthermore, the high rents that may be observed on today’s retail and office rental market in Stockholm CBD could result in tenants choosing to relocate to nearby suburbs or other cities. Real estate companies must therefore constantly have a flexible and long-term strategy in order to meet changes in demand and detect market changes at an early stage.