This essay aims to analyze based on the theory SEB and Nordea´s credit assessment process against small enterprises.

Problemdiskussion: Bankers kreditprocess har under åren utvecklats och utformats till att minimera riskexponeringen och att säkerhetsställa kundens återbetalningsförmåga. Genom de praktiska erfarenheter som marknaden fått under dess olika kriser har strategier och processer utvecklats. Det har förts diskussioner att det nuvarande regelverket med bostadslån till privatpersoner är problematiskt och att stora grupper ställs utanför bostadsmarknaden. Medan att ett företagslån inte har samma krav på låntagaren. Problemformulering: Finns det skillnader i bankernas processer vid kreditgivning till ett fastighetsförvärv för privatpersoner jämfört med företag? Hur och varför skiljer sig processerna åt? Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och beskriva skillnader och likheter i processen för kreditgivning till ett fastighetsförvärv för privatpersoner och för företag. Studien avser att analysera empiri med teori för att ge en djupare förståelse i skillnaderna mellan processerna för en privatkredit jämfört med en företagskredit. Avgränsning: Kreditinstitut som erbjuder både bostadslån och företagskrediter. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats med deduktiva inslag. Insamlingen av information startar i tidigare forskning, såsom litteratur och vetenskapliga artiklar, som sedan mynnar ut i en grund till insamling av empiriskt material. Det empiriska materialet har samlats in genom sju stycken intervjuer med banktjänstemän. Slutsats: Kreditgivningsprocessen mellan ett företag och en privatperson har stora likheter. Lagstiftningen skiljer sig däremot då delen till privatpersoner har ett betydande regelverk där Finansinspektionen har tydliga direktiv kring uppläggningen av en bostadskredit. Till en företagskredit har de inte liknande uppsatta direktiv utan banken har utformat deras egna policys för att säkerhetsställa återbetalningsförmågan. Väsentliga delar i dessa processer är att den hårda faktan om kunden är viktig för att bedöma kreditvärdigheten. Då banker har skapat sina egna policys till företag har de valt att ta hänsyn till de mjuka värdena vid en kreditgivning, för att skapa en nyanserad bild av kredittagaren. Företag har därmed en mer komplex och analytisk process än jämfört med en privatperson.

Under de senaste åren har utlåningen i Sverige ökat markant, detta har lett till att kreditförlusterna i landet har ökat från 6 159 miljoner kronor år 2014 till 15 301 miljoner kronor år 2022. Under denna nio års period har även världen drabbats av räntenivåer som nått historiska höjder. Anledning till detta är ett flertal olika geopolitiska omständigheter, vilket har lett till en orolig världsmarknad. Samtidigt har teknologin gjort stora framsteg gällande automatisering och AI, vilket har underlättat möjligheten för privatpersoner att ansöka om lån. Då det finns begränsad forskning kring hur automatiserad kreditgivning påverkar kreditgivares kreditförluster har just denna studie valt att fokusera på detta område. För att kunna genomföra denna studie och uppnå dess syfte har ett flertal avgränsningar satts upp, några av dessa är; kreditgivare med huvudkontor i Sverige, utlåning till privatpersoner och med automatiserad kreditgivningsprocess menas att kreditgivare endast använder sig av UC eller liknande kreditupplysningstjänster. För att kunna besvara studiens frågeställning har statistiska tester genomförts, vilket innebär att studien använder sig av en deduktiv kvantitativ metod. Där resultatet har sedan förklarats och kopplats till teorierna; informationsasymmetri, beteendefinans, effektiva marknadshypotesen och interaktionsmodeller. Studiens data och variabler är insamlat av ett urval av populationen svenska aktiebolag, där data från perioden 2014–2022 har samlats in genom årsredovisningar samt via databasen Orbis. De variabler som använts i studien är; kreditgivningsprocess, genomsnittlig styrränta, omsättning, underliggande säkerhet och utlåning utomlands. För att kunna besvara studiens frågeställning har en regressionsanalys i form av Ordinary Least Square använts, där resultatet visar att det inte går att utesluta att det finns ett samband mellan en automatiserad kreditgivningsprocess och ökade kreditförluster. Resultatet visar även att samtliga variabler, förutom styrränta, i regressionsmodellen kan ha ett samband med ökade kreditförluster. Resultatet går därför att förklara genom informationsasymmetri, där anledningen till ökade kreditförluster beror på utesluten information mellan kreditgivare och låneansökande. Resultatet går även att koppla till interaktionsmodeller då studien har ställt upp ett flertal olika modeller för att undersöka hur sambandet förändras. Här gick det att utläsa att ju fler variabler som lades till desto högre förklaringsgrad fick modellen, vilket tyder på att resultatet går att kopplas till interaktionsmodeller.

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av kreditutgivningsprocessen mellan banker och småföretag i Gävle.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av fyra intervjuer med representanter för fyra av bankerna som finns representerade i Gävle. Intervjuerna hade en låg grad av standardisering då respondenterna fick svara fritt på våra frågor. Vi har även valt en låg grad av struktur. Vi utgick ifrån ett antal förutbestämda frågor men fyllde även i med följdfrågor när det behövdes. Tanken med detta var att skapa avslappnade intervjuer där vi inte riskerade att gå miste om användbar information.</p><p>Resultat & slutsats: Det resultat vi kommit fram till är att när det gäller att bedöma kreditpropåer för småföretag är det viktigt att företagaren som person inger förtroende eftersom stor vikt läggs vid personen. Historiska siffror är viktiga men det bankerna fokuserar mest på idag är framtida kassaflöden och likviditetsbudgeten. Vi kan också konstatera att bankerna fortfarande arbetar efter kyrktornsprincipen då det är ett effektivt sätt att minska den asymmetriska informationen.</p><p>Förslag till fortsattforskning: Komparativ studie på kreditprocessen för små och stora städer</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att med denna uppsats kunna ge elever och företagare en bättra inblick i vad bankerna lägger störst vikt vid i en kreditansökan. På så vis hoppas vi att företagare som läser detta arbete ska kunna förbereda sig bättre innan de lämnar in en kreditansökan.</p><p>Nyckelord: Kreditgivningsprocess, Småföretag, Asymmetrisk information, Kassaflöde, Företagsledning och Återbetalningsförmåga</p> / <p>Aim: The aim of this report is outline the credit granting process between banks and small businesses in Gävle</p><p>Method: We have used a qualitative method based on interviews with representatives from four of the banks located in the city of Gävle. The interviews had a low level of standardization given that the interviewees were given an opportunity to express themselves freely to our questions. There is also a low level of structure as, although we based our interviews on pre-prepared questions, follow up questions were introduced where we felt necessary. The rationale for this was to create a relaxed interview environment and thereby avoid the risk of useful information being omitted.</p><p>Conclusions: The result of our study is that banks apply a great deal of significance to the qualities of the company director in evaluating credit application discussions and it is therefore important for this person to instill confidence into the proceedings. Historical figures are still important but banks these days focus more on future cash flows and liquidity budgets. We have also found signs that the clock-tower principle is still relevant in bank lending and used as an effective method in reducing asymmetric information.</p><p>Suggestions for future research: A comparative study on the credit granting process for small and large cities.</p><p>Contribution of the thesis: We hope that this report will provide an insight for students and company directors into what factors have most significance for banks in assessing credit applications. Company directors who read this report also have the opportunity to be better prepared ahead of a credit application.</p><p>Keywords: Credit granting process, Small Business, Asymmetric Information, Cash flow, Company Director and repayment ability</p><p> </p>

<p>I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla små och medelstora aktiebolag, detta för att främja det svenska företagandet. Revisionen innebär sedan länge en kvalitetsstämpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebära ändrade förutsättningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden består till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers inställning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs därför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utländska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och två personliga intervjuer med fristående sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping.</p><p> </p><p>Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen därmed skulle påverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero på storleken på de företag som utgör bankernas kundkrets. I de fristående sparbankerna som arbetar med mindre företag visade det sig att revisionen används mycket vid kreditgivningen. Om revision inte fanns att tillgå i dessa banker skulle kreditgivningsprocessen skilja sig mycket från hur den ser ut idag. Högre krav skulle ställas på personlig borgen och kreditgivningen till aktiebolag skulle likna arbetet med kreditgivningen till handelsbolag.</p><p> </p><p>De Sverigefilialer som arbetar med dotterbolag till stora utländska företag skulle enligt undersökningen inte behöva förändra kreditgivningen i särskilt stor utsträckning om revisionen inte fanns att tillgå, eftersom moderbolagen står bakom sina dotterbolag. Om revisionen inte fanns att tillgå vid kreditgivningen till de större företagen skulle inte kreditgivningsprocessen påverkas nämnvärt eftersom de större företagen har väl utvecklade ekonomifunktioner och redan är så granskade av sina ägare. I Upplandsbanken som arbetar med både mindre och större företag skulle kreditgivningsprocessen förändras olika beroende på företagets storlek.</p><p> </p><p>I praktiken skulle ett avskaffande av revisionsplikten inte få några drastiska konsekvenser för kreditgivningsprocessen eftersom någon form av kvalitetsstämpel även i framtiden kommer att krävas in vid kreditgivning till aktiebolag.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av kreditutgivningsprocessen mellan banker och småföretag i Gävle. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av fyra intervjuer med representanter för fyra av bankerna som finns representerade i Gävle. Intervjuerna hade en låg grad av standardisering då respondenterna fick svara fritt på våra frågor. Vi har även valt en låg grad av struktur. Vi utgick ifrån ett antal förutbestämda frågor men fyllde även i med följdfrågor när det behövdes. Tanken med detta var att skapa avslappnade intervjuer där vi inte riskerade att gå miste om användbar information. Resultat &amp; slutsats: Det resultat vi kommit fram till är att när det gäller att bedöma kreditpropåer för småföretag är det viktigt att företagaren som person inger förtroende eftersom stor vikt läggs vid personen. Historiska siffror är viktiga men det bankerna fokuserar mest på idag är framtida kassaflöden och likviditetsbudgeten. Vi kan också konstatera att bankerna fortfarande arbetar efter kyrktornsprincipen då det är ett effektivt sätt att minska den asymmetriska informationen. Förslag till fortsattforskning: Komparativ studie på kreditprocessen för små och stora städer Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att med denna uppsats kunna ge elever och företagare en bättra inblick i vad bankerna lägger störst vikt vid i en kreditansökan. På så vis hoppas vi att företagare som läser detta arbete ska kunna förbereda sig bättre innan de lämnar in en kreditansökan. Nyckelord: Kreditgivningsprocess, Småföretag, Asymmetrisk information, Kassaflöde, Företagsledning och Återbetalningsförmåga / Aim: The aim of this report is outline the credit granting process between banks and small businesses in Gävle Method: We have used a qualitative method based on interviews with representatives from four of the banks located in the city of Gävle. The interviews had a low level of standardization given that the interviewees were given an opportunity to express themselves freely to our questions. There is also a low level of structure as, although we based our interviews on pre-prepared questions, follow up questions were introduced where we felt necessary. The rationale for this was to create a relaxed interview environment and thereby avoid the risk of useful information being omitted. Conclusions: The result of our study is that banks apply a great deal of significance to the qualities of the company director in evaluating credit application discussions and it is therefore important for this person to instill confidence into the proceedings. Historical figures are still important but banks these days focus more on future cash flows and liquidity budgets. We have also found signs that the clock-tower principle is still relevant in bank lending and used as an effective method in reducing asymmetric information. Suggestions for future research: A comparative study on the credit granting process for small and large cities. Contribution of the thesis: We hope that this report will provide an insight for students and company directors into what factors have most significance for banks in assessing credit applications. Company directors who read this report also have the opportunity to be better prepared ahead of a credit application. Keywords: Credit granting process, Small Business, Asymmetric Information, Cash flow, Company Director and repayment ability

Bakgrund och problem: Idag är revision lagstadgad för alla aktiebolag. Regeringen genomför ett omfattande arbete med målsättningen att minska företagens administrativa kostnader. En av åtgärderna är att avskaffa revisionsplikten för små företag. Detta är i linje med det arbete rörande regelförenklingar som pågår inom EU. Ett avskaffande ska därmed, förutom att minska företagens kostnader, även förbättra deras konkurrenskraft ute i Europa. Det faktum att ett företags räkenskaper är granskat av en oberoende part anses dock som en trygghet för företagets kreditgivare. Om företagen väljer bort revision förlorar kreditgivaren denna trygghet och frågan är hur de ställer sig till oreviderade bokslut. Ett avskaffande av revisionsplikten kan komma att påverka marknaden för revision och liknande tjänster. Därmed kan priserna på dessa komma att förändras. Syfte: Syftet med studien är att ge insikt i om avskaffandet av revisionsplikten kan komma att leda till de önskade effekterna i form av kostnadsbesparingar. Då främst för de företag som är i behov av finansiering via bankkrediter. Dessutom ingår i syftet att skapa en uppfattning om priserna för revision kan komma att påverkas. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ strategi. Det empiriska materialet har samlats in genom sjutton intervjuer. Intervjuer har genomförts med representanter från banker, revisionsbyråer och småföretagarförbund. Resultat och slutsats: Studien visar att bankerna även fortsättningsvis kommer att kräva en granskning. Därmed kommer inte de företag som har ett kreditbehov att erhålla någon större kostnadsbesparing. Det kommer att uppstå en viss prispress både på revision och alternativa tjänster, men detta kommer att ta tid. Företagen kan genom alternativa tjänster få mer nytta för pengarna.

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla små och medelstora aktiebolag, detta för att främja det svenska företagandet. Revisionen innebär sedan länge en kvalitetsstämpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebära ändrade förutsättningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden består till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers inställning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs därför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utländska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och två personliga intervjuer med fristående sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping.   Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen därmed skulle påverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero på storleken på de företag som utgör bankernas kundkrets. I de fristående sparbankerna som arbetar med mindre företag visade det sig att revisionen används mycket vid kreditgivningen. Om revision inte fanns att tillgå i dessa banker skulle kreditgivningsprocessen skilja sig mycket från hur den ser ut idag. Högre krav skulle ställas på personlig borgen och kreditgivningen till aktiebolag skulle likna arbetet med kreditgivningen till handelsbolag.   De Sverigefilialer som arbetar med dotterbolag till stora utländska företag skulle enligt undersökningen inte behöva förändra kreditgivningen i särskilt stor utsträckning om revisionen inte fanns att tillgå, eftersom moderbolagen står bakom sina dotterbolag. Om revisionen inte fanns att tillgå vid kreditgivningen till de större företagen skulle inte kreditgivningsprocessen påverkas nämnvärt eftersom de större företagen har väl utvecklade ekonomifunktioner och redan är så granskade av sina ägare. I Upplandsbanken som arbetar med både mindre och större företag skulle kreditgivningsprocessen förändras olika beroende på företagets storlek.   I praktiken skulle ett avskaffande av revisionsplikten inte få några drastiska konsekvenser för kreditgivningsprocessen eftersom någon form av kvalitetsstämpel även i framtiden kommer att krävas in vid kreditgivning till aktiebolag.

No description available.

<p>Nedgångar i världsekonomin med påföljande likviditetsproblem hos företag har medfört negativa konsekvenser för banker, vilket skapade behov av effektiv kreditriskhantering. För att förhindra stora kreditförluster försöker banker ständigt minimera sina risker vid kreditgivning genom att identifiera fallgropar.</p><p>Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till kreditförluster och belysa hur Nordea kan minimera risker vid kreditgivning utifrån dessa faktorer.</p><p>Datainsamling skedde via granskning av litteratur och en fallstudie. Studieobjektet var affärsbanken Nordea där det genomfördes flera intervjuer med kreditansvariga på en regional nivå. För att ta reda på utvecklingen av kreditvolym inom Sverige sammanställdes data utifrån kreditgivningsstatistik från Nordea Hypotek AB.</p><p>Enligt teorin är kreditförluster beroende av direkta och indirekta faktorer. Medan de direkta faktorerna kan påverkas av en kreditanalytiker ligger de indirekta faktorer utanför dennes inflytande. Det kan konstateras att Nordea har lyckats minimera kreditrisker i avsevärd grad med reservation för vissa förbättringar och att de faktorer som förorsakar förluster har banken klarat av att hålla under kontroll.</p><p>Bankens grundläggande strategi i riskhanteringen är att använda sig av förnuftig kreditgivning. Samtliga respondenter har betonat vikten av att göra grundliga utredningar vid nya kreditansökningar samt frekventa uppföljningar vid en föraning på betalsvårigheter hos befintliga kredittagare. Genom dessa rutiner kan banken fånga upp problematiska affärstransaktioner och förebygga uppkomsten av kreditförluster.</p> / <p>Turbulence in the world economy with following liquidity problem in enterprises has lead to negative consequences for banks that creates a need for effective credit risk management. To prevent significant credit losses, banks tries constantly to minimize their risks in credit granting through identifying pitfalls.</p><p>The purpose is to investigate the factors that contribute to the credit losses and illustrate how Nordea can minimize risks in credit granting.</p><p>Data were gathered from the literature review and a case study. The object of study is the Swedish Business Bank Nordea where several credit managers has been interviewed at the regional level. To obtain a volume of credit development in Sweden, gathered the credit granting statistics of the source of Nordea Hypotek AB.</p><p>According to the theory credit losses are depending on direct and indirect factors. While direct factors can be affected by a credit analyst, indirect factors are outside of his influence. It can be stated that Nordea has been succeed in minimizing of risks at the considerable degree, with reservation for some improvements, and that some factors that cause losses the bank manage to keep under control.</p><p>Bank´s fundamental strategy in risk management is to use reasonable credit granting. All of respondents have stressed the importance of thorough inquiry on new credit application and frequent following up suspicions of payment difficulties with existing borrowers. Through these routines can bank capture problematic business transactions and prevent appearance of credit losses.</p>