Small business enterprises have escalated in Sweden during the last decade. However, new established companies are struggling to maintain their selves during the startup process and according to a survey from Tillväxtanalys, only 68 % of startup companies from 2008 were still active three years later. One of the main reasons is lack of capital and the most common approach to finance companies is to apply for a bank loan. In other words, commercial banks are of great importance for new businesses. Although, the problem arises when there is no previous history from the new businesses that the bank could base its credit assessment on. Human capital could therefore be an important intangible asset for the bank to examine. The aim of this study was to describe how banks value human capital and the risk in newly established small enterprises during credit assessment.This qualitative research involves semi-structured interviews and they have formed the base for the empirical results. The study has a deductive approach, since previous theories were first examined in order to create a broader epistemological understanding, which have led the basis for the questions in the interview. Interviews were conducted with four big commercial banks to examine what the credit process looks like and to observe how the banks reason about risk and corporate human capital. Research in previous studies regarding the subject for our research has been made and two main theories, human capital theory and prospect theory, have been examined. Human capital theory has been used to gain an understanding of how human capital operates on the individual level to be able to apply it to the organizational level. There is limited research on how human capital operates on organizational level. Prospect theory shows how people value risk when there is a possibility of losing money, which could be applied to decisions regarding credit. Previous studies demonstrate that risk assessment is often based on historical performance, which could be a problem when banks try to assess new enterprises.The result of this study reveals that risk assessment on new established small enterprises is based on the company’s future instead of past performance. Therefore is it important to have a well-structured business plan, budget and cash flow analysis. Other founding’s in the research shows that banks value people and their human capital within the company. Except from education, experience and knowledge, banks also value people’s private economy. The study also shows that a company’s structural- and relationship capital have a big impact on credit decisions

I och med att immateriella tillgångar inte redovisas i balansräkning och värdet av dessa tillgångar är svåra att mäta, anses värderingen av immateriella tillgångar vara ett svårt uppdrag att genomföra. Dessutom baseras kreditbedömningen på en uppfattning om framtiden vilket kan innebära att ett och samma tjänsteföretag får olika värde från olika kreditgivare. Därför blir det problematiskt att bedöma dessa tillgångar, som inte finns redovisade i balansräkningen, vid en kreditgivning. Vi kan se att värderingsprocessen går till på ungefär samma sätt i alla de fem bankerna inför en kreditgivning. Det är främst faktorer som kassaflödet, återbetalningsförmågan och eventuella risker som tas hänsyn till vid en kreditbedömning. Det är inte heller någon direkt skillnad mellan värderingsprocessen i tjänsteföretag mot hur det går till i tillverkande företag.

Bakgrund och problemformulering: Det är ett problem för mindre-och medelstora företag då redovisningsstandards som redovisningen upprättas enligt har varit onödigt komplicerad utifrån de behov användarna har av redovisningen. Sveriges förenklingsarbete har bland annat kännetecknats av förenklingar för de små-och medelstora företagen. Förenklingsarbetet benämndes K-projektet vilket delvis har till syfte att tillgodose användarnas behov av finansiella rapporter. K2 är det förenklade regelpaket som riktar sig till mindre företag såsom mindre aktiebolag där banker är en av de primära användarna av deras finansiella rapporter. Då K2 medför förenklingar, schabloniseringar och en mindre rapporteringsskyldighet får detta konsekvenser för bankerna eftersom de efterfrågar mycket information vid en kreditbedömning av ett företag för att fatta välgrundat beslut. Utifrån detta blev problemformuleringen följande:   I vilken omfattning använder banker företags redovisningsinformation vid kreditgivning? Hur anser bankerna att årsredovisningar upprättade enligt K2-regelverket täcker informationsbehovet vid kreditgivning?   Syfte: Vi vill undersöka hur bankernas informationsbehov tillgodoses vid kreditbedömningen utifrån finansiella rapporter upprättade enligt K2-regelverket. Studien syftar till att öka förståelse och uppfattning för vad bankerna efterfrågar i den finansiella information som företagen lämnar.   Metod: Syftet med studien var att öka förståelsen och uppfattningen om det valda ämnet. En kvalitativ metod syftar till just att erhålla en djupare förståelse. En fallstudie innefattas av komplexitet i det som undersöks, vilket vår studie kännetecknas av eftersom det är relativt få företag som idag tillämpar K2 vid upprättande av redovisningsinformation, därav valdes en fallstudie. Valet att intervjua banker skedde utifrån att de är en primär användare av finansiella rapporter enligt K2.    Slutsats: Redovisningen är den primära källan som banker utgår ifrån i en kreditbedömning. Redovisningen utgör dock aldrig ett tillräckligt beslutsunderlag för banken utan ytterligare information inhämtas för att fatta ett välgrundat beslut. Bankens egen bedömning av företaget som helhet innebär inhämtning av både hård- och mjuk data. Detta medför att oberoende av vilket regelverk ett företag använder sig av gör banken alltid egna interna kreditbedömningar av företagen. Att redovisningen skall kunna återspegla det verkliga värdet är en viktig egenskap för banken. Då K2 kännetecknas av förenklingar, schablonlösningar och begränsade valmöjligheter skapas sämre förutsättningar för detta.   Förslag till vidare forskning: Ett intressant regelverk att göra en liknande studie om är K3-regelverket då detta är en valmöjlighet för mindre aktiebolag. Idag är det frivilligt att tillämpa K2 vilket medför att få upprättar sin redovisning efter K2. En ny undersökning då regelverket blivit obligatoriskt för mindre aktiebolag vore ett sätt att belysa bankens direkta uppfattning om regelverket. Nyckelord: Informationsasymmetri, K2, banker, kreditgivningsprocessen och redovisningsinformation. / Background and problems: It has been an issue for small- and medium sized companies, as accounting standards that they set up their accounts after having been unnecessarily complicated in compared to the needs of the users of its financial statements. Sweden’s efforts to simplify these accounting standards has among other things, been characterized by easing the work for small- and medium size companies. These efforts were called K-projektet, whose purpose partly has been to meet the needs of users of financial statements. K2 is the simplified rule package aimed at smaller companies. Banks are one of the primary users of small companies’ financial statements. K2 is characterized by simplifications, standardization and less reporting obligation. Since banks are demanding a lot of information at a credit decision of a company to make an informed decision, the questions where as follow To what extant do banks use companies accounting information in credit decision? How do financial statements prepared in K2 framework meet the needs of regarded information in credit decisions?Purpose: We examine how the information needs of banks´ are met at credit decisions based on financial statements prepared in the K2 framework. The study aims to increase the understanding and perception of what banks´ demand in the financial information provided by the entities.Method: In the purpose of this study, we wanted to increase the understanding and perception of the chosen topic. A qualitative method aims to do just that, to obtain a deeper understanding of banks´ information demand for credit. A case study includes a complexity of the investigated object, which our study is characterized by because there are relatively few companies that currently apply the K2 in the preparation of accounting information, hence a case study was chosen. The choice to interview the banks was based on that they are the primary users of financial statements in accordance to the K2-regulation.Conclusion: In credit evaluation, accounting is the primary source of information for banks´. Accounting is never a sufficient basis for credit decision for the bank. They have to obtain further information to make an justified decision. The banks´ own assessment of the company as a whole, are based on both hard and soft information which means that regardless of the regulations a company is incorporated by, the banks own internal assessment if a company will be able to repay the credit they will be granted. The most important quality for the bank is that the financial statements are reflecting the fair value, but since K2 is characterized by simplifications, standard solutions and limited choices it creates fewer opportunities for it.Suggestions for further research: An interesting framework to conduct a similar study on, is the K3-framework, since smaller entities may be able to also establish its own financial statements for these regulations. Today is it voluntary to apply K2 this means that few today have chosen to apply the rules. Establishing a new survey when regulations become mandatory for small companies would be a way to highlight the banks´ direct perception of the rules.

Banklån är den vanligaste externa finansieringskällan för företag. När banken lånar ut kapital är säkerställning av återbetalning i fokus eftersom banken inte vill ta någon risk. För att säkerställa återbetalningsförmågan hos kunden genomförs en kreditbedömning. Effektiv kreditgivning beskrivs som utlåning av kapital till en kund som har förmåga att betala tillbaka lånet. För att bedöma om ett företag har återbetalningsförmåga samlar kreditgivaren in en mängd information. Det finns två olika typer av synsätt när det gäller kreditgivning, vid transaktionsorienterad kreditgivning fokuserar kreditgivare på hård information såsom finansiella rapporter och säkerheter. Vid relationsorienterad kreditgivning fokuserar kreditgivaren på mjuk information såsom ägaren och magkänsla. Det finns dock problem i att uppnå en effektiv kreditgivning på grund av den informationsasymmetri som finns mellan långivare och låntagare. Enligt tidigare forskning anses informationsasymmetrin kunna minskas med hjälp av den relationsorienterade kreditgivningen. Digitaliseringen som sker i dagens samhälle har och kommer påverka relationen mellan bank och kund. Digitalisering förväntas leda till att de personliga mötena mellan långivare och låntagare kommer bli färre, vilket även påverkar inhämtningen av den mjuka informationen. Det finns ett forskningsgap avseende hur relations- och transaktionsorienterad kreditgivning samt hur bankers kreditbedömningen i sin helhet påverkas av ökad digitalisering. En kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med kreditgivare på olika banker har genomförts för att besvara studiens forskningsfråga: Hur påverkar den pågående digitaliseringen bankernas kreditbedömning och vilka konsekvenser innebär det för relations- och transaktionsorienterad kreditgivning? Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur bankernas kreditbedömning påverkas av ökad digitalisering inom banksektorn, med utgångspunkt i transaktions- och relationsorienterad kreditgivning. Studien syftar även till att utveckla en teoretisk modell av hur kreditbedömning av företag påverkas av digitalisering. Studien utgår från en deduktiv ansats med ett kvalitativt angreppssätt. Studiens primärdata har samlats in genom intervjuer med respondenter från Nordea, Handelsbanken, SEB, Swedbank och Sparbanken Skåne. Resultatet av studien visar att relationen mellan långivare och låntagare fortfarande är viktig. Digitalisering förväntas inte påverka mängden personliga möten i större utsträckning jämfört med idag. Kreditgivning till företag är mer komplex än kreditgivning till privatpersoner. Kreditgivning kommer därför inte gå att digitaliseras helt, den mänskliga faktorn kommer fortfarande behövas. Möjligheten att digitalisera vissa moment i kreditgivningsprocessen samt digitalisera små företagslån förväntas genomföras i framtiden. Studien har även resulterat i teoretiska och praktiska implikationer. Studien har bidragit till tidigare forskning kring kreditgivning genom att förklara hur digitaliseringen påverkar relations- och transaktionsorienterad kreditgivning samt hur bankers kreditbedömning påverkas av digitalisering. Studien har även praktisk relevans för bankerna genom att studien gett kunskap om hur digitaliseringen påverkar kreditbedömningen vilket kan tas i beaktning vid vidareutveckling av digitala system. / Bank loans are the most common external source of funding for companies. When the bank lends capital, the repayment is in focus because the bank does not want to take any risk. To ensure customer repayment, a credit assessment is conducted. Effective lending is described as lending capital to a customer who is able to repay the loan. To assess if a company has a repayment capacity, the creditor collects a wealth of information. There are two different types of approaches when it comes to credit lending; transaction-oriented lending focuses on hard information such as financial statements and collateral. Creditors that are relationship-oriented focuses on soft information such as the owner of the company and gut feeling. However, there are problems in achieving effective credit lending because of the existing information asymmetry between lenders and borrowers. According to previous research, information asymmetry can be reduced by means of the relationship-oriented credit lending. Digitalization in today's society has and will affect the relationship between bank and customer. Digitalization is expected to result in fewer personal meetings between lenders and borrowers, which will affect the gathering of the soft information. There is a research gap regarding how relations and transaction-oriented credit lending and banks credit assessment are affected by increased digitalization. A qualitative survey based on interviews with creditors at different banks has been conducted to answer the research question: How does the current digitization affect banks credit assessment and what consequences does it have for relations and transaction-oriented credit granting? The purpose of this study is to describe and understand how banks' credit assessment is affected by increased digitalization within the banking sector, based on transaction and relationship-oriented credit granting. The study also aims to developing a theoretical model of how credit assessment of companies is affected by digitization. The study is based on an deductive methodology with a qualitative approach. The study's primary data have been collected through interviews with respondents from Nordea, Handelsbanken, SEB, Swedbank and Sparbanken Skåne. The result of the study shows that the relationship between lenders and borrowers remains important. Digitalization is not expected to affect the amount of personal meetings to a greater extent than they currently do. Credit to companies is more complex than credit to private individuals. Credit lending will therefore not be fully digitalized, the human factor will still be needed. The possibility of digitizing certain steps in the lending process and digitizing small business loans is expected to be implemented in the future. The study has also resulted in theoretical and practical implications. The study has contributed to previous research on credit lending explaining how digitalization affects relationship- and transaction-oriented credit lending and how banks' credit assessment is affected by digitization. The study also has practical relevance to banks, giving banks knowledge of how digitalization affects the credit lending, which can be taken into account in further development of digital systems.

Revisionsplikten för mindre företag i Sverige avskaffades år 2010 och efter reformen har mindre företag möjlighet att välja själva om de ska anlita revisor eller inte. När företag väljer bort revision påverkas dess intressenter genom att tillförlitligheten i den finansiella informationen minskar. Genom ett kvalitativt angreppssätt syftar denna studie till att undersöka hur bankers och leverantörers kreditbedömningar har påverkats när företag väljer bort revisorn. I studien har vi intervjuat tre mindre banker och två större banker inom Värmland för att få en djupare förståelse för vad de anser om revisionspliktens avskaffande och hur deras kreditbedömningar har påverkats. I urvalet finns också leverantörer och upplysningscentraler som har kontaktats via telefon eller mejl. Resultatet tyder på att det finns en marginell påverkan på bankernas kreditbedömningar av företag som har valt bort revisorn genom mer kontroll och analys, men överlag så är respondenterna positiva till avskaffandet. Leverantörerna nämner att de använder sig av upplysningscentraler vid kreditbedömningar och i upplysningscentralernas upplysningar finns det angivet om företagen har revisor eller inte, men det verkar som att det är upp till leverantörerna själva att avgöra betydelsen av detta. / The mandatory audit for smaller enterprises in Sweden was abolished in year 2010 and after the transition to voluntary audit, smaller enterprises now have the opportunity to choose whether to utilize an auditor or not. When enterprises choose to opt out of audit their stakeholders get affected by that the reliability of the financial information decreases. Through a qualitative approach, the intention of this study is to examine how banks’ and suppliers’ credit assessments have been affected when enterprises opt out of audit. In this study, we have interviewed three smaller banks and two bigger banks in Värmland to gain a deeper understanding of what they think of the abolition of mandatory audit and how their credit assessments have been affected. In the sample, we have also contacted suppliers and credit bureaus by telephone or mail. The results show that there is a marginal effect on the banks’ credit assessments on enterprises that have opted out of audit by more control and analysis, but in overall the respondents are positive to the abolition. The suppliers mention that they use credit bureaus for their credit assessments and in the credit bureaus’ information it’s specified if the enterprises are audited or not but it seems like it’s up to the suppliers to choose the significance of the information.

Användningen av sociala medier ökar allt mer i dagens samhälle och banker använder sig i dagsläget av sociala medier till kundservice samt i marknadsföringssyfte. Banker är den vanligaste finansieringskällan av externt kapital för små företag i Sverige och för att undvika kreditförluster gör banker en kreditbedömning av det kreditsökande företaget. I en anställningsprocess som kan likna personbedömning vid kreditgivning används sociala medier, detta väckte författarnas intresse att undersöka möjligheten att även använda sociala medier vid kreditgivning. Användning av sociala medier vid kreditgivning har tidigare inte studerats och syftet med denna studie är därför att skapa förståelse för hur och varför sociala medier beaktas i bankers kreditgivning till företag samt beskriva i vilka delar av kreditgivningsprocessen banker använder sig av sociala medier. Genom tolv kvalitativa intervjuer med kreditgivare och ansvariga för sociala medier har studiens problem- formulering besvarats. Hur och varför används sociala medier i bankers kreditgivning till företag? Resultatet av denna studie visar att kreditgivare använder sig av samt kan tänka sig att använda sociala medier vid kreditgivning till företag. I dagsläget är användningen begränsad men sociala medier används till viss del för att skapa ett första intryck och känsla för kredittagaren innan första mötet. Detta leder till både teoretiska och praktiska implikationer beträffande sociala mediers användning vid kreditgivning. Sociala medier inverkar i olika utsträckning i kreditgivningsprocessen med störst påverkan i det första steget, kreditansökan, men även vid kredituppföljning som varningssignaler och indirekt vid kreditbedömning och när kreditbeslutet tas. Sociala medier kan dessutom utgöra ytterligare ett nätverk för kreditgivaren och leda till att en bättre personbedömning görs, banken kan därmed undvika kreditförluster. Studien har även bidragit till att utveckla en modell som förenklar kreditgivarnas förståelse för hur de kan beakta sociala medier vid kreditgivning. / The use of social media is increasing in today's society, and in the current situation, banks use social media for customer service and for marketing purposes. For small businesses in Sweden, banks are the most common source of financing of external capital, and to avoid credit losses, banks makes a credit assessment of the credit applicant. In the recruitment process, that could resemble the personal assessment when granting loans, social media is used; this has brought the authors interest in exploring the possibility of also using social media in the lending process. Since the use of social media in lending previously never have been studied, the purpose of this study is to understand how and why social media are taken into account in banks lending to companies, and also to describe in what parts of the lending process banks use social media. Twelve qualitative interviews with lenders and managers of social media have been done to answer the problem statement. How and why do banks use social media in lending to businesses? The results of this study show that creditors use and are willing to use social media in credit granting for companies. In the current situation, the use of social media is limited but is to some extent used to create a first impression and feeling of the borrower before the first meeting. This leads to both theoretical and practical implications regarding the use of social media in lending. Social media affects the credit granting process in varying degrees with the greatest impact at the first stage, the credit application. It also affects the follow-up of the credit as warning signals, and indirectly the credit assessment and credit decision. Social media can also form an additional network for the creditor and lead to a better assessment of the applicant, through this; the bank can avoid credit losses. The study has also developed a model that facilitates lenders understanding of how to incorporate social media in credit granting.