Lic.-avh. Uppsala : Univ.

Licentiat-uppsats Uppsala : Univ., 2002.

<p>Kandidatuppsatsen ”Kort om kort- en lokal banks affinitetsmarknadsföring” undersöker Sala Sparbanks planerade kreditkorts chanser att lyckas på en alltmer mättad marknad. Banken funderar på att koppla ett förmånssystem till det nya kreditkortet och författarna syftar till att ta reda på Sala Sparbanks kunders attityder till ett sådant kreditkort som kallas affinitetskort. Avsikten är att diskutera kortets möjlighet till att öka försäljning och användande samt att styra handeln och skapa växtkraft i bygden.</p><p>Undersökningsmetoden är kvantitativ, telefonintervju genomfördes med bankens kunder och tillika invånare i Sala – och Heby kommuner. Intervjuobjekten graderade påståenden, baserade på Fock et al´ s (2005) modell, om två olika typer av förmåner, affektiv lojalitet till banken, affektiv lojalitet till affinitetsgruppen och prestige i affiniteten. Teori om affinitetsmarknadsföring och typ av affinitetsgrupp berättar om hur kortegenskaper och affinitetspartner påverkar kundens attityd till affinitetskortet och i förlängningen användandet av detsamma. Kunderna uttryckte en stark affektiv lojalitet till både banken och affinitetspartnern ”bygden” samt en stolthet över att bo i verksamhetsområdet Sala – och Heby kommuner, men värderar dock förmånerna lägre. På grund av, denna låga förmånsvärdering samt en invägning av affinitetsgruppens karaktär, ifrågasätts affinitetskortets möjlighet att uppnå tillfredsställande resultat. Den ena typen av förmån anser författarna vara bättre än den andra men rekommendationen till banken är svag då den sammanlagda attityden inte anses vara tillräckligt positiv.</p>

Kandidatuppsatsen ”Kort om kort- en lokal banks affinitetsmarknadsföring” undersöker Sala Sparbanks planerade kreditkorts chanser att lyckas på en alltmer mättad marknad. Banken funderar på att koppla ett förmånssystem till det nya kreditkortet och författarna syftar till att ta reda på Sala Sparbanks kunders attityder till ett sådant kreditkort som kallas affinitetskort. Avsikten är att diskutera kortets möjlighet till att öka försäljning och användande samt att styra handeln och skapa växtkraft i bygden. Undersökningsmetoden är kvantitativ, telefonintervju genomfördes med bankens kunder och tillika invånare i Sala – och Heby kommuner. Intervjuobjekten graderade påståenden, baserade på Fock et al´ s (2005) modell, om två olika typer av förmåner, affektiv lojalitet till banken, affektiv lojalitet till affinitetsgruppen och prestige i affiniteten. Teori om affinitetsmarknadsföring och typ av affinitetsgrupp berättar om hur kortegenskaper och affinitetspartner påverkar kundens attityd till affinitetskortet och i förlängningen användandet av detsamma. Kunderna uttryckte en stark affektiv lojalitet till både banken och affinitetspartnern ”bygden” samt en stolthet över att bo i verksamhetsområdet Sala – och Heby kommuner, men värderar dock förmånerna lägre. På grund av, denna låga förmånsvärdering samt en invägning av affinitetsgruppens karaktär, ifrågasätts affinitetskortets möjlighet att uppnå tillfredsställande resultat. Den ena typen av förmån anser författarna vara bättre än den andra men rekommendationen till banken är svag då den sammanlagda attityden inte anses vara tillräckligt positiv.

De fristående sparbankerna går en oviss framtid till mötes. Omvärldens krav ökar ständigt vilket leder till sammanslagningar sparbanker emellan. Mitt syfte med uppsatsen var därför att undersöka vilka faktorer som främst påverkar sparbankernas framtid. Med ett induktivt förhållningssätt har jag genomfört intervjuer med personer som är väl förtrogna med sparbanksbranschen, fått berättat för mig deras åsikter samt läst in mig på teori och därmed dragit vissa slutsatser om framtidens sparbanker. Jag har kommit fram till att sparbankerna i framtiden kommer att få arbeta allt hårdare med regelverk, vilket kommer att krävas av samtliga intressenter inklusive kunder. Storleken på framtidens sparbanker kommer med säkerhet att vara helt annorlunda än idag. De små bankerna får ge vika för större enheter vilket främst kommer att ske via sammanslagningar. Sparbankernas personal kommer det i framtiden också att ställas högre krav på då högre kompetens och kvalifikationer hela tiden krävs. De allra minsta sparbankskontoren på landsbygden sjunger även de på sista versen då säkerheten inte anses tillfredställande och framtidens kunder inte kommer att kräva dess fysiska existens i samma utsträckning som idag. Branschglidning och internet är andra starka motorer som i framtiden kommer att påverka sparbankernas tjänste- och produktutbud, verksamhetsområden och servicekanaler. Sparbankerna måste bara se till att vara väl förberedda för dessa framtidsfaktorer så att deras goda namn och existens i framtiden fortfarande är berättigad.

<p>De fristående sparbankerna går en oviss framtid till mötes. Omvärldens krav ökar ständigt vilket leder till sammanslagningar sparbanker emellan. Mitt syfte med uppsatsen var därför att undersöka vilka faktorer som främst påverkar sparbankernas framtid. Med ett induktivt förhållningssätt har jag genomfört intervjuer med personer som är väl förtrogna med sparbanksbranschen, fått berättat för mig deras åsikter samt läst in mig på teori och därmed dragit vissa slutsatser om framtidens sparbanker. Jag har kommit fram till att sparbankerna i framtiden kommer att få arbeta allt hårdare med regelverk, vilket kommer att krävas av samtliga intressenter inklusive kunder. Storleken på framtidens sparbanker kommer med säkerhet att vara helt annorlunda än idag. De små bankerna får ge vika för större enheter vilket främst kommer att ske via sammanslagningar. Sparbankernas personal kommer det i framtiden också att ställas högre krav på då högre kompetens och kvalifikationer hela tiden krävs. De allra minsta sparbankskontoren på landsbygden sjunger även de på sista versen då säkerheten inte anses tillfredställande och framtidens kunder inte kommer att kräva dess fysiska existens i samma utsträckning som idag. Branschglidning och internet är andra starka motorer som i framtiden kommer att påverka sparbankernas tjänste- och produktutbud, verksamhetsområden och servicekanaler. Sparbankerna måste bara se till att vara väl förberedda för dessa framtidsfaktorer så att deras goda namn och existens i framtiden fortfarande är berättigad.</p>

Titel:                        Missnöjeshantering i banker - En fallstudie av Sala Sparbank Seminariedatum:    19 januari, 2012 Institution:              Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, Mälardalens  Högskola Nivå:                        Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare:              Odhiambo Opee och Charlotte Skinnar Handledare:            Carl G Thunman Nyckelord:              Klagomål, banker, missnöje, Word-of-Mouth, Sala Sparbank Syfte:                       Syftet med denna uppsats är att beskriva missnöjeshantering hos Sala Sparbank. Uppsatsen undersöker hur studieobjektets missnöjeshantering överensstämmer med en egenutvecklad modell för missnöjeshantering. Resultatet av uppsatsen förväntas utmynna i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Sala Sparbank kan förbättra sin missnöjeshantering. Metod:                     En egen modell utvecklades utifrån den teori som samlats genom litteratursökning i artiklar, böcker och olika internetsidor. Modellen och teorin låg sedan till grund för de tre fokusgruppintervjuer som genomfördes. Resultatet bearbetades genom ”klipp och klistra” metoden och analyserades sedan utifrån modellen. Med hjälp av resultatet från undersökningen kunde en reviderad modell utformas och även ge förbättringsförslag till Sala Sparbank. Slutsats:                   Sala Sparbank har en bra klagomålshantering. Det som skulle kunna utvecklas är ett enkelt rapportsystem för att få mer statistik över kundernas missnöjen, detta underlag kan sedan användas för att underlätta uppföljning och utbildning av anställda. De behöver även tydligare kommunikation om villkor, räntor och internetbanken. Dessutom bör klagomålsansvarige bli mer insatt i den information som insamlas på Facebook-sidan och den funktion som söker klagomål på internet. Då Sala Sparbank är en mindre bank behöver modellens ”frontline” även inkludera andra personer i banken än enbart de som möter kunder dagligen, exempelvis VD. / Title:                        Dissatisfaction Management in Banks- A case study of Sala Sparbank Seminar date:         January 19TH 2012 Institution:              School of Sustainable development of society and technology, Mälardalen University Level:                       Master thesis in business, 15 ECTS Authors:                  Odhiambo Opee and Charlotte Skinnar Tutor:                      Carl G Thunman    Keywords:              Complaints, banks, dissatisfaction, Word-of-Mouth, Sala Sparbank Purpose:                  The purpose with this thesis is to describe the dissatisfaction handling process in Sala Sparbank. The thesis examines how the object of the study managing dissatisfaction in accordance with a proprietary model for handling dissatisfaction. The result of the thesis is expected to culminate in a revised model for handling dissatisfaction and also to investigate if Sala Sparbank can improve its dissatisfaction management. Method:                   A proprietary model was developed based on the theory gathered through a literature search of articles, books and various internet sites. The model and the theory formed the basis of the three focus group interviews conducted. The results were processed through the “copy paste” method and then analyzed by the model. Using the results of the survey a revised model were developed and also suggestions on improvement for Sala Sparbank. Conclusion:             Sala Sparbank has a good dissatisfaction management. They could develop a simple reporting system to get more statistics on customers’ dissatisfaction, this data can then be used to facilitate monitoring and employee training. They also need clearer communication about terms, rates and online banking. Furthermore, the complaints manager needs to more familiar with the information collected on the Facebook page and the function the searches complaints on the internet. Since Sala Sparbank is a smaller bank, the model’s “frontline” also include other persons in the bank rather than only those that meet customers daily, including the CEO.

<p>Problem - Den 1 januari 2007 kom det nya</p><p>kapitaltäckningsregler, Basel II, som påverkade alla</p><p>banker. Utifrån detta har frågeställningarna utformats.</p><p>Hur har Sala Sparbank påverkats av implementeringen</p><p>av Basel II?</p><p>När och hur har implementeringen skett?</p><p>Syfte - Syftet med denna studie är att beskriva hur Basel II har</p><p>påverkat Sala Sparbank.</p><p>Metod - Studiens författare bestämde sig för att studera Basel II</p><p>och började med att samla in relevant sekundärdata. Då</p><p>referensramen var färdig utformades intervjumallen</p><p>som ligger till grund för studiens primärdata. Studien</p><p>grundar sig på en kvalitativ metod då stora delar av</p><p>den insamlade data är primärdata. Semistrukturerade</p><p>intervjuer genomfördes då författarna ville undvika</p><p>ledande frågor i största möjlighet. En analys av</p><p>referensramen samt empirin genomfördes, vilket ledde</p><p>fram till studiens slutsats.</p><p>Resultat - Sala Sparbank har haft stor nytta av det nya regelverket</p><p>då de har kunnat uppdatera och omorganisera hela sin</p><p>verksamhet. Detta har gjort att banken i dagsläget är</p><p>redo för att möta framtiden på ett konkurrenskraftigt</p><p>sätt.</p>

<p>I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla små och medelstora aktiebolag, detta för att främja det svenska företagandet. Revisionen innebär sedan länge en kvalitetsstämpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebära ändrade förutsättningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden består till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers inställning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs därför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utländska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och två personliga intervjuer med fristående sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping.</p><p> </p><p>Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen därmed skulle påverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero på storleken på de företag som utgör bankernas kundkrets. I de fristående sparbankerna som arbetar med mindre företag visade det sig att revisionen används mycket vid kreditgivningen. Om revision inte fanns att tillgå i dessa banker skulle kreditgivningsprocessen skilja sig mycket från hur den ser ut idag. Högre krav skulle ställas på personlig borgen och kreditgivningen till aktiebolag skulle likna arbetet med kreditgivningen till handelsbolag.</p><p> </p><p>De Sverigefilialer som arbetar med dotterbolag till stora utländska företag skulle enligt undersökningen inte behöva förändra kreditgivningen i särskilt stor utsträckning om revisionen inte fanns att tillgå, eftersom moderbolagen står bakom sina dotterbolag. Om revisionen inte fanns att tillgå vid kreditgivningen till de större företagen skulle inte kreditgivningsprocessen påverkas nämnvärt eftersom de större företagen har väl utvecklade ekonomifunktioner och redan är så granskade av sina ägare. I Upplandsbanken som arbetar med både mindre och större företag skulle kreditgivningsprocessen förändras olika beroende på företagets storlek.</p><p> </p><p>I praktiken skulle ett avskaffande av revisionsplikten inte få några drastiska konsekvenser för kreditgivningsprocessen eftersom någon form av kvalitetsstämpel även i framtiden kommer att krävas in vid kreditgivning till aktiebolag.</p>

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla små och medelstora aktiebolag, detta för att främja det svenska företagandet. Revisionen innebär sedan länge en kvalitetsstämpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebära ändrade förutsättningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden består till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers inställning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs därför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utländska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och två personliga intervjuer med fristående sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping.   Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen därmed skulle påverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero på storleken på de företag som utgör bankernas kundkrets. I de fristående sparbankerna som arbetar med mindre företag visade det sig att revisionen används mycket vid kreditgivningen. Om revision inte fanns att tillgå i dessa banker skulle kreditgivningsprocessen skilja sig mycket från hur den ser ut idag. Högre krav skulle ställas på personlig borgen och kreditgivningen till aktiebolag skulle likna arbetet med kreditgivningen till handelsbolag.   De Sverigefilialer som arbetar med dotterbolag till stora utländska företag skulle enligt undersökningen inte behöva förändra kreditgivningen i särskilt stor utsträckning om revisionen inte fanns att tillgå, eftersom moderbolagen står bakom sina dotterbolag. Om revisionen inte fanns att tillgå vid kreditgivningen till de större företagen skulle inte kreditgivningsprocessen påverkas nämnvärt eftersom de större företagen har väl utvecklade ekonomifunktioner och redan är så granskade av sina ägare. I Upplandsbanken som arbetar med både mindre och större företag skulle kreditgivningsprocessen förändras olika beroende på företagets storlek.   I praktiken skulle ett avskaffande av revisionsplikten inte få några drastiska konsekvenser för kreditgivningsprocessen eftersom någon form av kvalitetsstämpel även i framtiden kommer att krävas in vid kreditgivning till aktiebolag.