Problem - Den 1 januari 2007 kom det nya kapitaltäckningsregler, Basel II, som påverkade alla banker. Utifrån detta har frågeställningarna utformats. Hur har Sala Sparbank påverkats av implementeringen av Basel II? När och hur har implementeringen skett? Syfte - Syftet med denna studie är att beskriva hur Basel II har påverkat Sala Sparbank. Metod - Studiens författare bestämde sig för att studera Basel II och började med att samla in relevant sekundärdata. Då referensramen var färdig utformades intervjumallen som ligger till grund för studiens primärdata. Studien grundar sig på en kvalitativ metod då stora delar av den insamlade data är primärdata. Semistrukturerade intervjuer genomfördes då författarna ville undvika ledande frågor i största möjlighet. En analys av referensramen samt empirin genomfördes, vilket ledde fram till studiens slutsats. Resultat - Sala Sparbank har haft stor nytta av det nya regelverket då de har kunnat uppdatera och omorganisera hela sin verksamhet. Detta har gjort att banken i dagsläget är redo för att möta framtiden på ett konkurrenskraftigt sätt.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

<p>Westra Wermlands Sparbank är en fristående Sparbank som är verksam i västra Värmland med huvudkontor i Arvika. Bankens affärsidé bygger på att vara lokala, finnas nära till hands för sina kunder och verka för bygden.</p><p>För att kunna bedriva denna typ av enskild bankverksamhet behövs ändå en omfattande infrastruktur och produktsortiment. Att utveckla egna IT-system och exempelvis fonder är inte tänkbart då detta skulle bli alldeles för dyrt. Genom ett samarbete med storbanken Swedbank löses tidigare nämnda problem, men samarbetet genererar i ett annat problem, nämligen att Swedbank inverkar på Westra Wermlands Sparbanks varumärke och identitet.<strong></strong></p><p>Syftet med denna uppsats är därför att få en djupare förståelse för varumärkeshanteringen hos Westra Wermlands Sparbank och att undersöka de effekter som uppkommer internt och externt vid ett företagssamarbete, som exempelvis det med Swedbank.</p><p> </p><p>För att få förståelse och kunskap inom ämnet har vi fördjupat oss i teorier kring varumärkets funktioner, brand equity, brand identity – brand image samt kommunikation. Denna teori användes växelvis med metoden då ett abduktivt angreppssätt valdes. Studien är uppbyggd på kvalitativ data utifrån en personlig intervju och tre stycken fokusgrupper.</p><p>Kontentan i uppsatsen är att Westra Wermlands Sparbank huvudsakligen jobbar teoretiskt rätt internt med uppgiften att hantera sitt varumärke. Vi ifrågasätter dock den något knapphändiga hanteringen av feedback från kampanjer och kundrespons. Den uppfattning som konsumenterna har av varumärket skiljer sig markant från person till person, samtidigt finns det en synbar okunskap hos merparten av respondenterna om banken och dess verksamhet. Externa faktorer såsom samarbetet med Swedbank, referensgrupper m.m. har en betydande roll för den generella uppfattningen, men vi kan likväl inte utesluta att banken själv alltid agerar helt korrekt utåt i sin marknadsföring.</p>

Westra Wermlands Sparbank är en fristående Sparbank som är verksam i västra Värmland med huvudkontor i Arvika. Bankens affärsidé bygger på att vara lokala, finnas nära till hands för sina kunder och verka för bygden. För att kunna bedriva denna typ av enskild bankverksamhet behövs ändå en omfattande infrastruktur och produktsortiment. Att utveckla egna IT-system och exempelvis fonder är inte tänkbart då detta skulle bli alldeles för dyrt. Genom ett samarbete med storbanken Swedbank löses tidigare nämnda problem, men samarbetet genererar i ett annat problem, nämligen att Swedbank inverkar på Westra Wermlands Sparbanks varumärke och identitet. Syftet med denna uppsats är därför att få en djupare förståelse för varumärkeshanteringen hos Westra Wermlands Sparbank och att undersöka de effekter som uppkommer internt och externt vid ett företagssamarbete, som exempelvis det med Swedbank.   För att få förståelse och kunskap inom ämnet har vi fördjupat oss i teorier kring varumärkets funktioner, brand equity, brand identity – brand image samt kommunikation. Denna teori användes växelvis med metoden då ett abduktivt angreppssätt valdes. Studien är uppbyggd på kvalitativ data utifrån en personlig intervju och tre stycken fokusgrupper. Kontentan i uppsatsen är att Westra Wermlands Sparbank huvudsakligen jobbar teoretiskt rätt internt med uppgiften att hantera sitt varumärke. Vi ifrågasätter dock den något knapphändiga hanteringen av feedback från kampanjer och kundrespons. Den uppfattning som konsumenterna har av varumärket skiljer sig markant från person till person, samtidigt finns det en synbar okunskap hos merparten av respondenterna om banken och dess verksamhet. Externa faktorer såsom samarbetet med Swedbank, referensgrupper m.m. har en betydande roll för den generella uppfattningen, men vi kan likväl inte utesluta att banken själv alltid agerar helt korrekt utåt i sin marknadsföring.

<p><p><p>Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar & Lepper 2000)  </p><p> </p><p>Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder. </p><p> </p><p>Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar & Lepper (2000) samt Iyengar & Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att </p><p>välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har </p><p>mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val. </p><p> </p><p>Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där </p><p>den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en </p><p>rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS. </p><p> </p><p>Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.  </p><p> </p><p>Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning </p><p>vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload. </p><p>Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet. </p></p></p>

Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar &amp; Lepper 2000)     Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder.    Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar &amp; Lepper (2000) samt Iyengar &amp; Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att  välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har  mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val.    Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där  den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en  rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS.    Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.     Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning  vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload.  Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet.