<p>Introduction: In 1998, the pension system was changed and the so called PPM system was introduced. The PPM system is partly fund-based, partly distribution-based. There are approximately 700 different investment funds to choose between, at a maximum five for each individual. For persons who are not familiar with the financial market, the choice might be difficult. The lions’ part of the investors do not seem to have an active strategy. Are the reasons for that the complexity of the system or which factors do influence the choice between different fund strategies?</p><p>Problem area: The problem area of this thesis was to clarify the following questions: Why do not more peoples entitled to the Swedish PPM system make active investments and changes between different fund options? On the individual level, which factors influence how actively placements and changes are made within the PPM system?</p><p>Propose: Our mission was to investigate the reasons for the lack of activity of the individuals entitled to the benefits of the Swedish PPM system.</p><p>Methods: Our main approach was to quantitatively analyse the relations and to draw conclusion based on the questionnaire answers from a cohort of 100 respondents living in the city of Stockholm. The results were statistically analysed by using the computerised program SPSS.</p><p>Results: The lack of knowledge, experience and interest seem to be the factors most positively associated with the lack of initiative to actively make use of the possibilities offered by the PPM system.</p><p>Conclusions: The quantitative analysis performed indicates that a large majority of the Swedish population lack the qualities needed to manage the money obtainable within the Premium Pension System. It is evident that there are individual differences depending on educational level, income, age and risk attitude.</p> / <p>Inledning: 1998 reformerades det svenska pensionssystemet och det så kallade premiepensionssystemet infördes, som dels är fondbaserat, dels distributionsbaserat. I systemet finns omkring 700 olika fonder emellan spararen kan välja, maximalt fem. För en individ som inte är hemma på den finansiella marknaden kan valet av fonder vara ett svårt beslut. Är systemets komplexitet orsaken till att merparten av spararna inte har en aktiv strategi för sin premiepension eller vilka faktorer är det som styr detta?</p><p>Problemområde: De problemområden som avsågs klargöras genom denna studie var: Varför väljer inte fler svenska premiepensionssparare att aktivt placera och byta fonder? Vilka individuella faktorer styr hur aktiv individen är i sitt placerande av premiepensionsmedlen?</p><p>Syfte: Syftet var att undersöka orsakerna till varför merparten av de svenska premiepensionsspararna inte agerar aktivt i valet av fonder samt vilka individuella faktorer som är nav betydelse för graden av aktivitet i premiepensionssparandet.</p><p>Metodval: En kvantitativ ansats har huvudsakligen använts i denna uppsats då syftet var att uppdaga samband och dra slutsatser baserat på enkätsvar från en stor urvalsgrupp. Urvalet utgjordes av ett bekvämlighetsurval med 100 deltagande respondenter i stockholmsregionen. Det empiriska materialet bearbetades statistiskt i dataprogrammet SPSS.</p><p>Resultat: De faktorer författarna funnit haft störst inverkan för aktiviteten i premiepensionsvalet är kunskap, erfarenhet samt intresse. Avsaknaden av dessa antas vara vad som resulterar i många av de svenska premiepensionsspararnas passivitet i premiepensionsvalet.</p><p>Slutsatser: Den kvantitativa undersökning som genomförts indikerar att stora delar av den svenska befolkningen saknar de egenskaper som krävs för förvaltande av premiepensionen. Det framgår även att det föreligger skillnader beroende på bland annat individens utbildning, inkomst, ålder, kön samt åsikter kring risktagande.</p>

Introduction: In 1998, the pension system was changed and the so called PPM system was introduced. The PPM system is partly fund-based, partly distribution-based. There are approximately 700 different investment funds to choose between, at a maximum five for each individual. For persons who are not familiar with the financial market, the choice might be difficult. The lions’ part of the investors do not seem to have an active strategy. Are the reasons for that the complexity of the system or which factors do influence the choice between different fund strategies? Problem area: The problem area of this thesis was to clarify the following questions: Why do not more peoples entitled to the Swedish PPM system make active investments and changes between different fund options? On the individual level, which factors influence how actively placements and changes are made within the PPM system? Propose: Our mission was to investigate the reasons for the lack of activity of the individuals entitled to the benefits of the Swedish PPM system. Methods: Our main approach was to quantitatively analyse the relations and to draw conclusion based on the questionnaire answers from a cohort of 100 respondents living in the city of Stockholm. The results were statistically analysed by using the computerised program SPSS. Results: The lack of knowledge, experience and interest seem to be the factors most positively associated with the lack of initiative to actively make use of the possibilities offered by the PPM system. Conclusions: The quantitative analysis performed indicates that a large majority of the Swedish population lack the qualities needed to manage the money obtainable within the Premium Pension System. It is evident that there are individual differences depending on educational level, income, age and risk attitude. / Inledning: 1998 reformerades det svenska pensionssystemet och det så kallade premiepensionssystemet infördes, som dels är fondbaserat, dels distributionsbaserat. I systemet finns omkring 700 olika fonder emellan spararen kan välja, maximalt fem. För en individ som inte är hemma på den finansiella marknaden kan valet av fonder vara ett svårt beslut. Är systemets komplexitet orsaken till att merparten av spararna inte har en aktiv strategi för sin premiepension eller vilka faktorer är det som styr detta? Problemområde: De problemområden som avsågs klargöras genom denna studie var: Varför väljer inte fler svenska premiepensionssparare att aktivt placera och byta fonder? Vilka individuella faktorer styr hur aktiv individen är i sitt placerande av premiepensionsmedlen? Syfte: Syftet var att undersöka orsakerna till varför merparten av de svenska premiepensionsspararna inte agerar aktivt i valet av fonder samt vilka individuella faktorer som är nav betydelse för graden av aktivitet i premiepensionssparandet. Metodval: En kvantitativ ansats har huvudsakligen använts i denna uppsats då syftet var att uppdaga samband och dra slutsatser baserat på enkätsvar från en stor urvalsgrupp. Urvalet utgjordes av ett bekvämlighetsurval med 100 deltagande respondenter i stockholmsregionen. Det empiriska materialet bearbetades statistiskt i dataprogrammet SPSS. Resultat: De faktorer författarna funnit haft störst inverkan för aktiviteten i premiepensionsvalet är kunskap, erfarenhet samt intresse. Avsaknaden av dessa antas vara vad som resulterar i många av de svenska premiepensionsspararnas passivitet i premiepensionsvalet. Slutsatser: Den kvantitativa undersökning som genomförts indikerar att stora delar av den svenska befolkningen saknar de egenskaper som krävs för förvaltande av premiepensionen. Det framgår även att det föreligger skillnader beroende på bland annat individens utbildning, inkomst, ålder, kön samt åsikter kring risktagande.

No description available.

No description available.

<p><p><p>Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar & Lepper 2000)  </p><p> </p><p>Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder. </p><p> </p><p>Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar & Lepper (2000) samt Iyengar & Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att </p><p>välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har </p><p>mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val. </p><p> </p><p>Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där </p><p>den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en </p><p>rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS. </p><p> </p><p>Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.  </p><p> </p><p>Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning </p><p>vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload. </p><p>Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet. </p></p></p>

Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar &amp; Lepper 2000)     Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder.    Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar &amp; Lepper (2000) samt Iyengar &amp; Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att  välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har  mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val.    Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där  den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en  rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS.    Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.     Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning  vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload.  Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet.