<p>Den svenska bankmarknaden har förändrats radikalt sedan avregleringen i mitten av 1980-talet. Konkurrensen har blivit allt hårdare då nya aktörer har etablerat sig på den svenska marknaden och de redan etablerade finansiella företagen har utvidgat sin verksamhet. Den välutvecklade tekniken och den ökade konkurrensen har medfört att privatpersoner på ett enkelt sätt byta bank eller skaffa en till bank. Men då allt fler aktörer befinner sig på marknaden har valet av bank även blivit ett allt mer komplext val. Därmed ska privatpersoners bankvanor, nöjdhet och relation till banken kartläggas. Uppsatsen som har gjorts med hjälp av enkätundersökning visar på att nöjdheten bland bankkunder är hög men också att nöjdheten tenderar att avta ju fler bankkontakter en kund har. Den främsta informationssökning som bankkunder använder är rekommendationer från familj/bekanta och genom bankbesök.</p>

Den svenska bankmarknaden har förändrats radikalt sedan avregleringen i mitten av 1980-talet. Konkurrensen har blivit allt hårdare då nya aktörer har etablerat sig på den svenska marknaden och de redan etablerade finansiella företagen har utvidgat sin verksamhet. Den välutvecklade tekniken och den ökade konkurrensen har medfört att privatpersoner på ett enkelt sätt byta bank eller skaffa en till bank. Men då allt fler aktörer befinner sig på marknaden har valet av bank även blivit ett allt mer komplext val. Därmed ska privatpersoners bankvanor, nöjdhet och relation till banken kartläggas. Uppsatsen som har gjorts med hjälp av enkätundersökning visar på att nöjdheten bland bankkunder är hög men också att nöjdheten tenderar att avta ju fler bankkontakter en kund har. Den främsta informationssökning som bankkunder använder är rekommendationer från familj/bekanta och genom bankbesök.

The banking industry is constantly changing, resulting in more flexible payment methods and user-friendly services. Today's digital society attracts young people where new attitudes and behaviours are attributed. Thus, mobile banking applications are considered to be a technological development and streamlining of the bank. With this development, operational risks such as security risks may also arise. Trust is therefore of great importance for the relationship between bank customers and the bank in order to maintain customer satisfaction and customer loyalty. Previous research shows that young bank customers' confidence in mobile banking applications is influenced and connected by a number of factors. The purpose of the study is to describe and analyse the relationship between young bank customers' trust in mobile banking applications and perceived security risks. A quantitative research method is applied for this study. The method has been based on a deductive and positivistic approach based on theoretical frameworks that tests the study's six hypotheses. The empirical data that the study has applied was collected through a survey that was answered by 183 respondents. It was processed by using a univariate and bivariate analysis as well as a multiple regression analysis. The study's theoretical frame of reference introduces a number of theories with the purpose of investigating the study's background and problem discussion. An independent variable and five control variables have been developed as influential factors for young bank customers' trust in mobile banking applications. The independent variable is perception of security risks. The five control variables consist of gender, age, level of education, position and savings, all of which are related to the dependent variable trust. The results showed that there is no statistically significant relationship between young bank customers' trust in mobile banking applications in relation to gender, level of education and position. However, it was also discovered that there is a statistically significant connection between young bank customers' trust in mobile banking applications with respect to perception of security risks, age and savings. Beyond that it was also established that the older the bank customer is, the lower the customer's trust is in the mobile banking applications. / Bankbranschen förändras ständigt där allt fler flexibla betalningsmetoder och användarvänliga tjänster uppkommer. Dagens digitaliserade samhälle lockar till sig unga människor där nya attityder och beteenden attribueras. Således anses mobila bankapplikationer vara en teknologisk utveckling och effektivisering av banken. Med denna utveckling kan även operativa risker såsom säkerhetsrisker tillkomma. Förtroendet är följaktligen av stor betydelse för förhållandet mellan bankkunder och banken för att bevara kundnöjdheten och kundlojaliteten. Tidigare forskning visar att unga bankkunders förtroende för mobila bankapplikationer influeras av och uppvisar samband mellan ett flertal faktorer. Syftet med studien är att beskriva och analysera sambandet mellan unga bankkunders förtroende för mobila bankapplikationer och upplevda säkerhetsrisker. Studien tillämpar en kvantitativ forskningsmetod. Metoden baseras på en deduktiv och positivistisk ansats med utgångspunkt i teoretiska ramverk som prövar studiens sex hypoteser. Den empiriska datan har samlats in genom en enkätundersökning, som vidare besvarades av 183 respondenter. Därefter bearbetades data med hjälp av en univariat och bivariat analys samt en multipel regressionsanalys. Studiens teoretiska referensram introducerar ett flertal teorier med ändamål att utreda studiens bakgrund och problemdiskussion. En oberoende variabel och fem kontrollvariabler har framtagits som inflytelserika faktorer för unga bankkunders förtroende för mobila bankapplikationer. Den oberoende variabeln består av perception av säkerhetsrisker och de fem kontrollvariablerna utgörs av kön, ålder, utbildningsnivå, befattning och sparande, vilka alla står i relation till den beroende variabeln förtroende. Resultatet påvisar att det inte finns ett statistiskt säkerställt samband mellan unga bankkunders förtroende för mobila bankapplikationer i relation till kön, utbildningsnivå och befattning. Däremot tyder resultatet på ett statistiskt säkerställt samband mellan unga bankkunders förtroende för mobila bankapplikationer i förhållande till perception av säkerhetsrisker, ålder och sparande. Studiens resultat fastslog även att ju äldre den unga bankkunden är desto lägre förtroende erhåller kunden för de mobila bankapplikationerna.

<p><p><p>Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar & Lepper 2000)  </p><p> </p><p>Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder. </p><p> </p><p>Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar & Lepper (2000) samt Iyengar & Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att </p><p>välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har </p><p>mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val. </p><p> </p><p>Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där </p><p>den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en </p><p>rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS. </p><p> </p><p>Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.  </p><p> </p><p>Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning </p><p>vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload. </p><p>Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet. </p></p></p>

Allmänhetens uppfattning är att desto fler valmöjligheter det finns desto bättre är det. Men är det verkligen så i alla olika valsituationer vi ställs inför? (Iyengar &amp; Lepper 2000)     Utifrån tidigare forskning testar vår uppsats om människors valmöjligheter, ett experiment där vi ser hur människor gör sina val på den svenska fondmarknaden. De fick välja mellan ett mindre (limited) urval eller ett större (extensive) urval av fonder.    Utgångspunkten i uppsatsen är två olika forskningsartiklar från Iyengar &amp; Lepper (2000) samt Iyengar &amp; Jiang (2003) där de testar hur människor gör sina val när de får olika stora utbud att  välja bland. I deras forskning kommer de fram till att även om människor tycker att det är roligare att ha många valmöjligheter så blir det oftare val gjorda eller saker köpta om de har  mindre saker att välja bland. Detta fenomen kallas choice overload och innebär alltså att det finns en valtrötthet för människor när de ska göra sina val.    Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att testa om fenomenet choice overload kan tillämpas på den svenska fondmarknaden och därmed se om beslutet att själv välja fonder påverkas av fondutbudets storlek. Experimentet skedde genom en enkätundersökning på två stycken bankkontor där slumpvis utvalda kunder fick svara på enkäterna. Vi hade två olika enkäter där  den ena bestod av en fråga där de skulle välja bland ett mindre urval fonder (10st) och den andra bland ett större urval fonder (60st). Varje respondent fick bara en enkät och var därmed helt ovetande om att den andra existerade. Istället för att välja själva kunde de även få låta en  rådgivare välja åt dem, detta för att få ett alternativ till att välja själv. När vi samlat in alla enkäterna (98st) så jämförde vi resultaten mot varandra i statistikprogrammet SPSS.    Delsyftet som kompletterar huvudsyftet i uppsatsen är att vi rensar för demografiska skillnader som t.ex. kön, utbildning och ålder, så att de inte har någon inverkan på beslutet att välja fonder.     Genom experimentet vi gjorde så visade det sig att människor valde fonder själva i större utsträckning när de fick enkäten med det mindre fondutbudet på (limited) än när de fick den enkäten med det större fondutbudet (extensive). Denna slutsats är förenlig med den forskning  vi hade som utgångspunkt till uppsatsen. Alltså att människor hellre gör sina val när de har ett mindre utbud att välja bland. Även om människor gillar att ha många valmöjligheter så kan det leda till att det blir så komplext att hantera att det leder till fenomenet choice overload.  Vårt experiment med enkäter visar även att de demografiska skillnaderna inte spelar någon signifikant roll för resultatet.