• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 19
  • Tagged with
  • 19
  • 9
  • 8
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Premiepensionen : Hur ser privatpersoner på risk?

Bergstedt, Sandra, Kaze, Dauphine Daniella January 2012 (has links)
Det svenska pensionssystemet är uppbyggt av tre delar: ett eventuellt eget pensionssparande, en tjänstepension samt den allmänna pensionen som i sin tur består av en inkomstpensionsdel samt en premiepensionsdel. Varje individ kan själv bestämma över sin premiepension och det finns cirka 800 fonder att välja mellan. Fondrisk innebär hur mycket värdet på fonder varierar över tid. En fondportfölj bör vara uppbyggd av en blandning mellan räntefonder och aktiefonder för att hitta en bra balans. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur riskpreferenserna hos privatpersoner ser ut gällande placeringen av premiepensionen. Kön, ålder och utbildning var variabler som användes för att undersöka hur risknivån ser ut. En deduktiv ansats tillämpades eftersom en kvantitativ studie gjordes med statistik från Pensionsmyndigheten. Datan vi fick från Pensionsmyndigheten var insamlad inför deras årliga rapport Pensionsspararna och Pensionärerna 2011. Den data som behandlades handlade bara om de som hade gjort ett aktivt val. De teorier vi har använt oss av för att uppfylla vårt syfte har varit portföljteori, overconfidence, den rationella individen samt teorin om att män tar större risker än kvinnor. Vi har även valt att studera fyra tidigare forskningar för att kunna jämföra vår studie med deras. Vi valde dessutom att definiera premiepensionen, AP7 Såfa samt risk inom premiepensionen. Resultatet från studien blev att män tar en aning större risker än kvinnor, men skillnaderna var inte speciellt stora. De lägsta och högsta uppmätta värdena var samma för kvinnor och män och även medianvärdet var nästan samma. Räknat på medelvärdet så kunde vi dock upptäcka en del skillnader. Åldergruppen 36-45 år hade högst risknivå gällande ålder och de med eftergymnasial utbildning hade högst risknivå gällande utbildning. Vi kunde se ett signifikant samband från regressionsanalysen vid alla de undersökta variablerna.
2

Premiepensionssystemet : ett underpresterande system?

Johansson, Markus January 2019 (has links)
Syftet med denna rapport är att undersöka prestationen för det svenska pensionssystemet. Hur bra placerar sjunde Ap-fonden egentligen våra pensionsmedel och vilken risk tas med spararnas pengar? Vad som väckte intresse för undersökningen är den kritik som riktats mot premiepensionssystemet exempelvis PRO:s påstående om att premiepensionssystemet är misslyckat och underpresterar. Den valda undersökningsperioden 2010 – 2017 motsvarar perioden från och med att förvalsalternativet, sjunde Ap-fondens Såfa-fond omorganiserades och sju år därefter. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod då den baseras på historisk data. Av förenklingsskäl har vissa begränsningar gjorts i studien. Exempelvis tas ingen hänsyn till fondavgifter, förvaltningsavgifter eller ombalanseringskostnader. Studien utfördes genom att bland annat jämföra avkastningen för den statliga Såfa-fonden med avkastningen för tre aktivt förvaltningsfokuserade samt tre passivt förvaltningsfokuserade fondportföljer med olika nivå av risk. Dessutom jämfördes Såfa-fonden med utvecklingen av OMX och en simulerad OMX sharpeoptimerad portfölj. Vidare undersöktes sjunde Ap-fondens egna mål angående risk och hur Såfa-fonden presterat i jämförelse med dessa. Monte Carlo simulering användes för att undersöka prestationen för 1295 investeringsstrategier vilka därefter jämfördes med Såfa-fondens egen strategi. Bland de undersökta strategierna fanns det både strategier som levererade ett bättre resultat och de som levererade ett sämre resultat. Såfa-fondens strategi är dock bland de bästa för de simulerade 10 000 scenarierna. Undersökningen visar att aktiva placerare som valt att alokera kapitalenligt jämförelseportföljer istället för i Såfa-fonden erhållit en lägre avkastning för samtliga alternativ. Det är emellertid inte möjligt att utifrån detta resultat fastställa vilken placering av pensionsmedel som är bäst eller som kommer att vara bäst i framtiden. Men studien pekar på att förvalsalternativet Såfa-fonden inte ser ut att vara något dåligt alternativ, och också att Såfa-fonden inte kan sägas underprestera för den undersökta perioden. Studien visar emellertid att den riskjusterade avkastningen varit bättre i tre av jämförelseportföljerna. Beroende på investerarens preferenser kan det därför antas finnas ett värde i att aktivt investera pensionen. / The purpose of this report is to investigate the performance of the Swedish pension system. How well does the Seventh AP Fund really place our pension funds and what risk is taken with the money? What aroused interest for this investigation was the criticism directed at the premium pension system from organisations such as Pensionärernas riksorganisation and there claim that the premium pension system is unsuccessful and underperforms. The time period selected for this thesis (2010 - 2017) corresponds to the period from when the reorganization date of the seventh AP fund's preselection option (Såfa-fonden) and seven years forward. The survey was conducted with a quantitative method as it is based on historical data. For reasons of simplification, some limitations have been made in the study. For example, no consideration is given to fund fees, management fees or rebalancing costs. The study was carried out by comparing return and risk of the Government Såfa fund with those of three actively managed focused and three passively managed focused fund portfolios with differing risk levels. In addition, the Såfa fund was compared with the development of OMX and a simulated OMX sharpe optimized portfolio. Furthermore, the Seventh AP Fund's own goals regarding risk was also examined. Monte Carlo simulation was used to investigate the performance of 1295 investment strategies which were then compared to the Såfa fund's own strategy. Among the strategies studied, there were both strategies that delivered a better result and those that delivered a poorer result. However, the Såfa fund's strategy the result of the study implied it was among the best for the 10,000 simulated scenarios. The study shows that active investors who have chosen to allocate capital according to any of the comparison portfolios instead of the Såfa fund, would have received a lower return for all alternatives. However, it is not possible to determine on the basis of this result which placement of pension funds is the best or which will be the best in the future. But the study points out that the pre-selection option, the Såfa Fund, does not appear to be a bad alternative, and also that the Såfa fund at least cannot be said to underperform for the period examined. However, the study shows that the risk-adjusted return was better in three of the comparison portfolios. Depending on the investor's preferences, it can therefore be assumed that there is a value in actively investing the pension.
3

Är premiepensionen attraktiv? : En kvantitativ studie av pensionsspararnas aktivitet i premiepensionsvalet

Dzemidzic, Emina, Classon, Mats January 2013 (has links)
Nuförtiden har vi obegränsade valmöjligheter inom alla situationer i livet. Ständigt krävs det att vi gör aktiva val, såväl stora som små., vilka påverkar livet på olika sätt. Det kan handla om vilken bil man ska köpa, vilken mat man ska välja eller vilken Tv-kanal man ska titta på. Sedan introduktionen av ett nytt pensionssystem år 1999 ges möjligheten att göra ett aktivt val och på egen hand förvalta en del av den pensionsgrundande inkomsten – Premiepensionen! Till premiepensionen avsätts varje år 2,5 procent av bruttoarbetsinkomsten. Det finns flera alternativ för hur premiepensionen kan förvaltas. Antingen placeras på egen hand pengarna i egna valda fonder eller så anlitas ett rådgivningsföretag eller en bank att handha kapitalet. Om inget aktivt val förs hamnar premiepensionen i den statligt förvaltade fonden AP7 Såfa, Statens årskullsförvaltningsalternativ. Intresset för premiepensionen sjunker stadigt.  De senaste åren har så många som 98 procent av nyspararna låtit sin premiepension placeras i det statliga förvaltningsalternativet AP7 Såfa, Statens årskullsförvaltningsalternativ.  Således gjorde en stor majoritet inget aktivt val. Det kan jämföras med det fösta fondvalet år 2000 då så många som 67 procent fattade ett aktivt beslut. Cirka 44 procent av pensionsspararna som valde egen portfölj år 2000 hade kvar denna portfölj 2011. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför yrkesverksamma är aktiva respektive passiva i sitt premiepensionssparande. Vår frågeställning lyder: ” Hur påverkas aktiviteten kring premiepensionsvalet vad gäller faktorerna kön, ålder och utbildning?” För att uppfylla uppsatsens syfte och för att kunna svara på frågeställningen valde vi att genomföra en kvantitativ undersökning i form av en enkät- Totalt utdelades 500 enkäter till yrkesverksamma i Stor-Stockholm. Enkäterna fördelades lika mellan kvinnor och män i fem olika åldersgrupper. Av vår enkätundersökning framkom tre intressanta resultat. Dessa var Få yngre individer fattar ett aktivt investeringsbeslut Många individer anser sig ha bristande kunskap eller tidsbrist Män är både mindre benägna att fatta ett aktivt investeringsbeslut och mindre positiva till premiepensionen än kvinnor.
4

Premiepension : En kvalitativ studie om hur pensionssparare i Sverige beter sig vid placering av premiepensionen, bland de som har gjort ett aktivt val av fonder

Johansson, Linn, Rehn, Johanna January 2014 (has links)
Alla individer som har arbetat och bott i Sverige omfattas av premiepensionen. Det innebär att individer i Sverige som betalar skatt tvingas till ett ställningstagande på den finansiellamarknaden. Många individer saknar kunskap om finansiell planering för att kunna fatta genomtänkta ekonomiska beslut för premiepensionen. Många sparare är av den anledningen i behov av hjälp och stöd, samt individanpassad information om finansiell planering. Under de senaste åren har konkurrensen inom den finansiella tjänstesektorn varit ett omdebatterat ämne. På grund av att kritik har riktats mot finansiella tjänster i anknytning till premiepensionen, saknar individer förtroende för den finansiella tjänstesektorn. Bristen på förtroende och komplexiteten i tjänsterna bidrar till att individer som saknar finansiella kunskaper, har sämre förutsättningar att lyckas med sitt pensionssparande. Tidigare studier har undersökt konsumenters beteenden vid köp av finansiella tjänster, där deltagandet i den finansiella marknaden inte varit påtvingat. Vid beaktande av den problematik som finns inom premiepensionen finns ett behov av fortsatt forskning inom området. Studien bygger på en konsumentbeteendemodell som försöker klassificera beteenden vid köp av finansiella tjänster. I denna studie är avsikten att genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med sex respondenter, studera individers beteenden vid placering, bland de som har gjort ettaktivt val av fonder till sin premiepension. Således kan beteenden jämföras hos personer som tvingats till ett ställningstagande på den finansiella marknaden, gentemot de som frivilligt har valt att ta del av marknaden. Syftet med studien är att skapa förståelse för pensionsspararnas beteenden vid valet av fonder för placering av premiepensionen, genom att kategorisera dem utifrån modellen. Avsikten är att därigenom bidra med nya kunskaper och insikter som en språngbräda för vidare diskussion kring premiepensionen, och den problematik som råder kring premiepensionssystemet. Forskningsresultaten visar att två av respondenterna bör betraktas utifrån kategorin ”Rational-Active”, ytterligare två av respondenterna bör betraktas utifrån kategorin “Relational-Dependent”. Mer intressant att beakta är de övriga respondenterna, deras beteenden enligt modellen kan kategoriseras mellan ”Repeat-Passive” och ”Relational-Dependent”.
5

Avkastning, storlek och avgifter i premiepensionens fondutbud

Wallin, Fanny, Stenman, Helena January 2015 (has links)
Studien syftar till att ge en beskrivande bild av premiepensionens fondutbud, vad som skiljer de olika fondalternativen åt samt till att undersöka hur sambandet mellan riskjusterad avkastning, storlek och avgift är för premiepensionens fonder. Fonderna delas in i olika fondkategorier: aktiefonder, räntefonder, blandfonder och generationsfonder. Sedan studeras hur storlek, avgift och risk skiljer sig mellan de olika kategorierna. För att undersöka hur sambandet mellan riskjusterad avkastning, storlek och avgifter är görs en multipel regressionsanalys för varje fondkategori. Utifrån resultaten dras slutsatserna att avgift har ett negativt samband med riskjusterad avkastning, fondstorlek har ett positivt samband med riskjusterad avkastning för aktiefonder, räntefonder och blandfonder och ett negativt samband för generationsfonder.
6

PPM - Passivt Placerande för Många : En analytisk studie av premiepensionsspararnas avsaknad av strategier för fondval / PPM - Passive Placement for Many

Sparf, Henrik, Helin, Jenny January 2006 (has links)
<p>Introduction: In 1998, the pension system was changed and the so called PPM system was introduced. The PPM system is partly fund-based, partly distribution-based. There are approximately 700 different investment funds to choose between, at a maximum five for each individual. For persons who are not familiar with the financial market, the choice might be difficult. The lions’ part of the investors do not seem to have an active strategy. Are the reasons for that the complexity of the system or which factors do influence the choice between different fund strategies?</p><p>Problem area: The problem area of this thesis was to clarify the following questions: Why do not more peoples entitled to the Swedish PPM system make active investments and changes between different fund options? On the individual level, which factors influence how actively placements and changes are made within the PPM system?</p><p>Propose: Our mission was to investigate the reasons for the lack of activity of the individuals entitled to the benefits of the Swedish PPM system.</p><p>Methods: Our main approach was to quantitatively analyse the relations and to draw conclusion based on the questionnaire answers from a cohort of 100 respondents living in the city of Stockholm. The results were statistically analysed by using the computerised program SPSS.</p><p>Results: The lack of knowledge, experience and interest seem to be the factors most positively associated with the lack of initiative to actively make use of the possibilities offered by the PPM system.</p><p>Conclusions: The quantitative analysis performed indicates that a large majority of the Swedish population lack the qualities needed to manage the money obtainable within the Premium Pension System. It is evident that there are individual differences depending on educational level, income, age and risk attitude.</p> / <p>Inledning: 1998 reformerades det svenska pensionssystemet och det så kallade premiepensionssystemet infördes, som dels är fondbaserat, dels distributionsbaserat. I systemet finns omkring 700 olika fonder emellan spararen kan välja, maximalt fem. För en individ som inte är hemma på den finansiella marknaden kan valet av fonder vara ett svårt beslut. Är systemets komplexitet orsaken till att merparten av spararna inte har en aktiv strategi för sin premiepension eller vilka faktorer är det som styr detta?</p><p>Problemområde: De problemområden som avsågs klargöras genom denna studie var: Varför väljer inte fler svenska premiepensionssparare att aktivt placera och byta fonder? Vilka individuella faktorer styr hur aktiv individen är i sitt placerande av premiepensionsmedlen?</p><p>Syfte: Syftet var att undersöka orsakerna till varför merparten av de svenska premiepensionsspararna inte agerar aktivt i valet av fonder samt vilka individuella faktorer som är nav betydelse för graden av aktivitet i premiepensionssparandet.</p><p>Metodval: En kvantitativ ansats har huvudsakligen använts i denna uppsats då syftet var att uppdaga samband och dra slutsatser baserat på enkätsvar från en stor urvalsgrupp. Urvalet utgjordes av ett bekvämlighetsurval med 100 deltagande respondenter i stockholmsregionen. Det empiriska materialet bearbetades statistiskt i dataprogrammet SPSS.</p><p>Resultat: De faktorer författarna funnit haft störst inverkan för aktiviteten i premiepensionsvalet är kunskap, erfarenhet samt intresse. Avsaknaden av dessa antas vara vad som resulterar i många av de svenska premiepensionsspararnas passivitet i premiepensionsvalet.</p><p>Slutsatser: Den kvantitativa undersökning som genomförts indikerar att stora delar av den svenska befolkningen saknar de egenskaper som krävs för förvaltande av premiepensionen. Det framgår även att det föreligger skillnader beroende på bland annat individens utbildning, inkomst, ålder, kön samt åsikter kring risktagande.</p>
7

Det nya pensionssystemet - vem gynnas?

Holmberg, Kristina, Årnevall, Sandra January 2006 (has links)
<p>I uppsatsen undersöker vi vilken grupp av låg-, medel- och höginkomsttagare som kan tänkas gynnas mest av det nya pensionssystemet. Vi har gjort beräkningar för att få fram skattning av hur mycket respektive grupp kan tänkas få i pension i förhållande till sin slutlön beroende på hur man placerar sin premie- och tjänstepension. Utifrån dessa resultat har vi även undersökt vilken grupp som har störst nytta av att placera sin premie- och tjänstepension i låg- och högriskfonder. Undersökningen pekade på att ju lägre inkomst man har desto högre kompensationsgrad får man vid placering i högriskfonder. Däremot fick höginkomsttagarna störst nyttoökning av att placera sin pension i högriskfonder. Resultatet visar alltså på att det inte finns någon vinnare eller förlorare i det nya systemet. En viktig slutsats i undersökningen var dock att placeringar har stor betydelse för unga individers framtida pension.</p>
8

Det nya pensionssystemet - vem gynnas?

Holmberg, Kristina, Årnevall, Sandra January 2006 (has links)
I uppsatsen undersöker vi vilken grupp av låg-, medel- och höginkomsttagare som kan tänkas gynnas mest av det nya pensionssystemet. Vi har gjort beräkningar för att få fram skattning av hur mycket respektive grupp kan tänkas få i pension i förhållande till sin slutlön beroende på hur man placerar sin premie- och tjänstepension. Utifrån dessa resultat har vi även undersökt vilken grupp som har störst nytta av att placera sin premie- och tjänstepension i låg- och högriskfonder. Undersökningen pekade på att ju lägre inkomst man har desto högre kompensationsgrad får man vid placering i högriskfonder. Däremot fick höginkomsttagarna störst nyttoökning av att placera sin pension i högriskfonder. Resultatet visar alltså på att det inte finns någon vinnare eller förlorare i det nya systemet. En viktig slutsats i undersökningen var dock att placeringar har stor betydelse för unga individers framtida pension.
9

PPM - Passivt Placerande för Många : En analytisk studie av premiepensionsspararnas avsaknad av strategier för fondval / PPM - Passive Placement for Many

Sparf, Henrik, Helin, Jenny January 2006 (has links)
Introduction: In 1998, the pension system was changed and the so called PPM system was introduced. The PPM system is partly fund-based, partly distribution-based. There are approximately 700 different investment funds to choose between, at a maximum five for each individual. For persons who are not familiar with the financial market, the choice might be difficult. The lions’ part of the investors do not seem to have an active strategy. Are the reasons for that the complexity of the system or which factors do influence the choice between different fund strategies? Problem area: The problem area of this thesis was to clarify the following questions: Why do not more peoples entitled to the Swedish PPM system make active investments and changes between different fund options? On the individual level, which factors influence how actively placements and changes are made within the PPM system? Propose: Our mission was to investigate the reasons for the lack of activity of the individuals entitled to the benefits of the Swedish PPM system. Methods: Our main approach was to quantitatively analyse the relations and to draw conclusion based on the questionnaire answers from a cohort of 100 respondents living in the city of Stockholm. The results were statistically analysed by using the computerised program SPSS. Results: The lack of knowledge, experience and interest seem to be the factors most positively associated with the lack of initiative to actively make use of the possibilities offered by the PPM system. Conclusions: The quantitative analysis performed indicates that a large majority of the Swedish population lack the qualities needed to manage the money obtainable within the Premium Pension System. It is evident that there are individual differences depending on educational level, income, age and risk attitude. / Inledning: 1998 reformerades det svenska pensionssystemet och det så kallade premiepensionssystemet infördes, som dels är fondbaserat, dels distributionsbaserat. I systemet finns omkring 700 olika fonder emellan spararen kan välja, maximalt fem. För en individ som inte är hemma på den finansiella marknaden kan valet av fonder vara ett svårt beslut. Är systemets komplexitet orsaken till att merparten av spararna inte har en aktiv strategi för sin premiepension eller vilka faktorer är det som styr detta? Problemområde: De problemområden som avsågs klargöras genom denna studie var: Varför väljer inte fler svenska premiepensionssparare att aktivt placera och byta fonder? Vilka individuella faktorer styr hur aktiv individen är i sitt placerande av premiepensionsmedlen? Syfte: Syftet var att undersöka orsakerna till varför merparten av de svenska premiepensionsspararna inte agerar aktivt i valet av fonder samt vilka individuella faktorer som är nav betydelse för graden av aktivitet i premiepensionssparandet. Metodval: En kvantitativ ansats har huvudsakligen använts i denna uppsats då syftet var att uppdaga samband och dra slutsatser baserat på enkätsvar från en stor urvalsgrupp. Urvalet utgjordes av ett bekvämlighetsurval med 100 deltagande respondenter i stockholmsregionen. Det empiriska materialet bearbetades statistiskt i dataprogrammet SPSS. Resultat: De faktorer författarna funnit haft störst inverkan för aktiviteten i premiepensionsvalet är kunskap, erfarenhet samt intresse. Avsaknaden av dessa antas vara vad som resulterar i många av de svenska premiepensionsspararnas passivitet i premiepensionsvalet. Slutsatser: Den kvantitativa undersökning som genomförts indikerar att stora delar av den svenska befolkningen saknar de egenskaper som krävs för förvaltande av premiepensionen. Det framgår även att det föreligger skillnader beroende på bland annat individens utbildning, inkomst, ålder, kön samt åsikter kring risktagande.
10

Ska jag placera aktivt eller passivt? : En studie om premiepensionsvalet

Rundlöf, Niclas, Lovén, Jimmy January 2011 (has links)
Intention: The purpose of this thesis is to see if an active investment decision in the Swedish Premium Pension System would result in a higher return than a non-active investment decision. A non-active investment decision is equivalent to leaving the money in AP7 Premium Savings Fund. Method: This thesis is a statistical analysis and has a descriptive character in which the calculations are based on secondary data, thus the thesis has a quantitative character. Furthermore three active portfolios in different risk categories have been chosen. These portfolios are compared with the AP7 Premium Savings Fund’s returns. The thesis is deductive because it is using existing financial theories to do empirical examinations. Conclusion: Generally, higher risk is equal to higher returns. This thesis shows that an active investment of the premium pension should be done in portfolios with higher risk. Therefore the selected low-risk portfolio has lower returns than AP7 Premium Savings Fund. Further Research: The authors would find it interesting to redo this study in the future with the new AP7 Såfa as a benchmark. / Syfte: Studien avser att se om ett aktivt sparande och förvaltande av premiepensionen leder till en högre avkastning i jämförelse mot att låta pengarna ligga kvar i AP7 Premiesparfond Metod: Studien är en statistik analys och har en deskriptiv karaktär där sekundärdata ligger till grund för beräkningarna. Studien kan således ses som en kvantitativ studie. Vidare har tre stycken aktiva portföljval i tre olika riskkategorier tagits fram för att jämföras med AP7 Premiesparfonds avkastning. Studien är deduktiv då den empiriska prövningen sker med hjälp av redan befintliga finansiella teorier. Slutsats: Generellt sett ger högre risk en högre avkastning. Studien visar att om premiepensionen ska förvaltas aktivt bör detta göras i portföljer med högre risk. Då den valda lågriskportföljen gav lägre avkastning än AP7 Premiesparfond. Vidare forskning: Författarna anser det intressant att jämföra om AP7 Såfa skulle gynna icke aktiva sparare i högre grad än den gamla AP7 premiesparfonden. AP7 Såfa är en generationsfond där risken anpassas efter spararens ålder. Studien bör därför omprövas då det finns tioårig historik om AP7 Såfa.

Page generated in 0.0483 seconds