För sex år sedan infördes för första gången en negativ reporänta i Sverige. Vi undersöker sambandet mellan reporänta och hushållens skuldkvot, det vill säga låneskulder dividerat med disponibel inkomst. Frågan som ställs är huruvida sambandet mellan reporänta och skuldkvot skiljer sig i period av negativ reporänta jämfört med period av positiv reporänta. Laggade värden av reporäntan regresseras mot skuldkvoten och sambandet skattas med Ordinary Least Squares. Dessutom undersöks hur resultaten förändras när fastighetsprisindex och policyåtgärder inkluderas i modellen. Vi finner indikationer på att sambandet mellan reporänta och skuldkvot är starkare i perioder av negativ ränta. Resultatet tycks vara kopplat till fastighetsprisindex. Det verkar därför som att kreditkanalen är betydelsefull när det gäller reporänta och skuldkvot.

För att få bukt med lågkonjunkturen efter finanskrisen 2008 förde Sverige en expansiv penningpolitik. Även om Sverige tog sig ur krisen relativt smärtfritt följdes det av en period med deflation. Det ledde till att reporäntan 2015 för första gången sänktes under nollgränsen, och därmed tog den svenska penningpolitiken ett historiskt steg för att nå inflationsmålet. De låga räntorna har lett till att priserna på bostadsmarknaden har skenat iväg och de svenska hushållens skulder har ökat avsevärt där den genomsnittliga skuldkvoten är uppe i 343 procent. Från de penningpolitiska protokollen uttrycker Riksbanken en stor oro för denna utveckling och föreslår riktade åtgärder i bostads-, och skattepolitiken. Syftet med denna uppsats är att undersöka effekterna av penningpolitiska åtgärder samt utvecklingen av bostadspriserna har haft på de svenska hushållen skulder. Genom en VAR-modell, Granger-orsakssamband, Impulse-response test och stresstester har denna studie kunnat påvisa och kartlägga vad som händer med de svenska hushållens skulder vid en eventuell räntehöjning. Resultaten visar att en räntechock mellan 3–5 procent minskar framtida skuldsättning, och ekonomin anpassar sig till jämvikt efter 5–8 perioder vilket representerar 15–24 månader. Den ger därmed ett starkt stöd för penningpolitikens kausalitet. Resultaten visar dessutom att det finns hushåll med låg disponibel inkomst som lever under existensminimum idag, och vid en räntehöjning överstiger några hushåll sitt existensminimum med nästan 50 procent. Studiens teoretiska del ger en förklaring om penningpolitikens jobb och dess flöde till hushåll och företag. Den tar även upp tidigare forskning som har undersökt marknadsbeteende hos hushåll.

No description available.

Bakgrund: I november 2014 beslutade Riksbanken att ta steget mot en nollränta och i februari 2015 gick Riksbanken ut med ytterligare en sänkning till -0,10 procent. På så vis fick Sverige för första gången en negativ reporänta. Enligt makroekonomisk teori ska en sänkning av reporäntan stimulera konsumtion och investeringar i ekonomin. Huruvida reporäntan och dess räntesänkningar skapar förutsättningar för företag att investera är ett aktuellt och viktigt forskningsområde. Forskningen i ämnet är tunn på den svenska marknaden och således är forskningsbidraget från denna studie av betydelse.Syfte: Syftet med studien är att undersöka och analysera hur förändringar i reporänta, makro-ekonomiska faktorer samt finansiella indikatorer påverkar investeringar hos svenska företag.Genomförande: Studien bygger på en kvantitativ metod. En Vector Autoregressive model har skapats för att redogöra hur reporäntan, de makroekonomiska faktorerna och de finansiella indikatorerna påverkar företagens investeringar. För att möjliggöra en analys av dessa effekter har impulse response functions skattats i modellen. På så vis undersöks det hur en isolerad enhetsökning i de valda variablerna påverkar företagens investeringar över flera tidsperioder. För att genomföra en mer omfattande analys skattas tre modeller där den första tar hänsyn till både makroekonomiska faktorer och finansiella indikatorer. Den andra modellen exkluderar de finansiella indikatorerna och den tredje modellen speglar reporäntans utveckling i två olika tidsperioder.Resultat: Företagens investeringar påverkas av flertalet faktorer. En enhetsökning av utlåningsräntan, växelkursen och företagens inflationsförväntningar uppvisar ett signifikant negativt samband. En enhetsökning av BNP-tillväxten visar däremot ett signifikant positivt samband. Reporäntan visar ingen direkt effekt på investeringar i de första två modellerna. Däremot uppvisar reporäntan skillnader i den tredje modellen, där ett negativt samband förekommer i den första av de två observerade tidsperioderna. / Background: The central bank of Sweden decided in November 2014 to set the repo rate close to zero. Further they decided to lower the repo rate to -0,10 percent in February 2015. In regard to this, Sweden had a negative repo rate for the first time. According to macroeconomic theory a decrease in the repo rate is performed to stimulate an economy’s investments and consumptions. Whether or not a decrease in interest rates gives greater incentives for firms to invest is a topical subject and an important field of research. In addition to this, the existing research on the Swedish market is insufficient within this field, which gives us further motives to conduct this study.Aim: The purpose of this study is to examine and analyse how changes in the repo rate, macroeconomic factors and financial indicators affects investments of Swedish firms.Completion: The study is conducted with a quantitative approach. A Vector Autoregressive model is created in order to examine the impact of changes in the repo rate, the macroeconomic factors and the financial indicators on firms’ investments. Impulse response functions are estimated to allow a further analysis of these effects. Hence, it is conceivable to examine how one isolated unit-increase in a specific variable affects firms’ investment through several time periods. Furthermore, we estimate three models, one which includes both macroeconomic variables and financial indicators and another which excludes the financial indicators. The last model reflects the repo rate’s impact on investments in two separate time periods.Result: Investments of firms are affected by numerous of factors. One unit-increase of the lending rate, the exchange rate and firms’ expectations of inflation exhibit a negative relation to investments. Furthermore, one unit-increase in GDP-growth tends to increase investments. However, the repo rate has no impact on investments in the first two models. In spite of this, evidence from the third model indicates that the repo rate has a negative impact on investments during the first period.

Studien syftar till att undersöka hur den penningpolitiska transmissionsmekanismen, särskilt hur förändringar i styrräntan, påverkar hushållens konsumtion. Huvudsyftet som undersöks är huruvida effekten av konsumtion-förmögenhetskanalen existerar vid förändringar i styrräntan. Genom att estimera en SVAR- modell och använda impuls respons funktioner (IRF) kan vi besvara våra syften och analysera hur en chock med en standardavvikelse på styrräntan kommer att påverka hushållens konsumtionsbeteende. Vidare inaktiveras konsumtion- förmögenhetskanalen för att kunna göra en jämförelse med studiens tidigare estimat och påträffa en eventuell existens. Resultaten från studien visar att det inte finns några signifikanta indikationer på en konsumtion-förmögenhetskanal i samband med penningpolitiska åtgärder under tidsperioden från första kvartalet 1996 till fjärde kvartalet 2022. Slutsatsen av studien indikerar således att en konsumtion-förmögenhetskanal inte är den dominerande transmissionsmekanismen för att påverka hushållens konsumtion vid penningpolitiska åtgärder. / The study aims to examine how the monetary policy transmission mechanism, specifically changes in the policy interest rate, affect household consumption. The main objective investigated is whether the effect of the consumption-wealth channel exists during changes in the policy interest rate. By estimating a Structural Vector Autoregressive (SVAR) model and utilizing impulse response functions (IRFs), we can address our objectives and analyze how a shock of one standard deviation in the policy interest rate will impact household consumption behaviour. Furthermore, the consumption-wealth channel is deactivated to enable a comparison with the study's previous estimates and identify any potential existence. The results of the study indicate no significant evidence of a consumption-wealth channel associated with monetary policy measures during the period from the first quarter of 1996 to the fourth quarter of 2022. Thus, the study's conclusion suggests that the consumption-wealth channel is not the dominant transmission mechanism for influencing household consumption during monetary policy measures.