Modern-day society demands a high-level of responsibility from all of its participants when it comes to the sustainable development. The civic duty is an important part of corporate culture which is why many corporations today are positioning their priorities towards CSR, Corporate Social Responsibility. CSR is a concept which depicts how companies are supporting the sustainable development. The increased level of consumer awareness relating to this concept is the reason why more companies are applying CSR in order to achieve the competitive advantages, such as good reputation, trust, and a positive company image. A paradox manifests from the use of CSR, however, since it contributes to a greater scrutiny and skepticism towards how companies are utilizing CSR as a public relations tool, which people generally feel is neither genuine nor based on public interest. Therefore, while communicating their CSR strategies, companies must be careful since it can either strengthen or weaken the consumer trust, depending how the communication is perceived by the general public. The consumer trust is extremely important during high risk- and involvement decisions. This concept is particularly important within the bank industry. When it comes to applying CSR, studies indicate that the different banks in Sweden are not performing as well compared to international banks. Another study suggests that one out of four consumers is unaware of whether their bank is utilizing sustainable efforts or not. This study aims to map and identify what strategies of CSR communication that the Swedish bank sector use, and which of these that can build consumer trust. The research methodology is based on a triangulation which conducts both a qualitative and quantitative method. Three semi structured interviews with three different banks have been applied to identify and acquire a deeper understanding of the communication by the Swedish bank sector and their CSR efforts. Afterwards, data from consumers has been collected throughout a survey to understand how the consumers perceive the communication of the CSR effort by the Swedish bank sector. Based on collected empirical data and analysis, the study has been able to identify two CSR communication strategies that the Swedish bank sector employs which build consumer trust. The swedish bank sector communicates their CSR effort by interacting and engaging in an open discourse which increases the consumer trust. The swedish bank sector communicates their CSR effort by a high degree of communication, which indirectly increases the consumer trust.○ A high degree of communication of CSR effort reduce the consumer skepticism, which increases the consumer trust. / Dagens samhälle förutsätter att alla aktörer skall ta ett ansvar för att bidra till den hållbara utvecklingen. Ett extra stort ansvar åligger företagen, vilket har lett fram till att företag idag prioriterar i all högre grad att applicera CSR, Corporate Social Responsibility. CSR är ett tillvägagångssätt som visar hur företag tar ett samhällsansvar. En ökad grad av medvetenhet hos konsumenterna har föranlett till att allt fler företag tillämpar CSR för att i sin tur ta del av konkurrensfördelar såsom ett gott rykte, högt förtroende samt positiv image. Det har däremot visat sig uppstå en paradox vid tillämpning av CSR, då komplexiteten innefattar samhällets ökade skepticism till att företags kommunicering av ansvarstagande inte är genuint och enbart grundar sig i ett egenintresse. Kommunikationen av CSR måste hanteras varsamt, då beroende på hur kommunikationen av CSR-initiativet uppfattas av konsumenten kan det likväl stärka som att försvaga företagets förtroende. Konsumenternas förtroende är särskilt viktigt vid höga risk- och involveringsbeslut, därav är det betydelsefullt att specifikt banker förmedlar trovärdighet. Tidigare undersökningar har visat att svenska banker omfattar en lägre grad CSRinitiativ till skillnad från internationella banker, samt att en av fyra svenska kunder inte kan svara på om deras bank arbetar med hållbara frågor. Studien syftar därför till att kartlägga och identifiera vilka strategier av CSR-kommunikation som innefattas i den svenska banksektorn, som fortsättningsvis kan skapa förtroende hos konsumenter. Studien har applicerat en triangulering som innefattar både en kvalitativ och en kvantitativ ansats. För att få en fördjupad förståelse samt identifiera den svenska banksektorns strategier av CSR-kommunikation har tre semistrukturerade intervjuer med bankerna Swedbank, Handelsbanken och SEB genomförts. För att undersöka konsumenternas uppfattning och förtroende till de svenska bankernas kommunikation av CSR har 1170 enkäter skickats ut, varav 221 respondenter svarade. Utifrån insamlad empiri och genomförd analys har studien kunnat kartlägga två strategier av CSR- kommunikation som den svenska banksektorn använder sig av samt skapar förtroende hos konsumenten. Sveriges banksektor kommunicerar sitt CSR-arbete genom att interagera och involvera i en öppen diskurs som ökar konsumenternas förtroende till banken. Sveriges banksektor kommunicerar sitt CSR-arbete genom att kommunicera i hög grad till konsumenter vilket indirekt leder till ett ökat förtroende hos konsumenter. ○ En hög grad CSR-kommunikation leder till minskad skepticism hos konsumenter, och en minskad skepticism hos konsumenter leder till ett ökat förtroende hos konsumenter.

A more complex and turbulent world market puts pressure on flexibility and the ability to adjust its business to the market changes. The rapid and unpredictable change is hade to analyze and forecast which demands more short-term forecasting. The issue for this dissertation is based upon the demand of more flexible ways of doing business in the bank sector in Sweden, which is a turbulent and unpredictable market. Handelsbanken is a company that uses the so called Beyond budgeting concept and the dissertation is about this company’s ability to solve the economic governance without the traditional budgeting process. The purpose of the study is to compare this organisation with another bank, Swedbank, who also operates on the Swedish market. The study aims to point at differences and similarities between the bank with the Beyond budgeting concept and the other who still is holding on to the traditional budgeting process. Important concepts within the study are; rolling forecasts, KPI and benchmarking. The data was gathered through telephone interviews and secondary data. The authors have been in contact with one regional control in each of the banks to get an understanding about the economic governance in the banks. The findings are that both of the banks are widely decentralised even though Swedbank still holds on to the fact that the traditional budgeting process is important for the company. Both of the companies are using a similar company structure, where local decision power is emphasised and the internal competition is crucial to be able to create motivated employees to be competitive on the market. The banks are also both very interested in not just the financial results but the non-financial, such as customers. / I en allt mer komplicerad och turbulent värld, ställs nya krav på företags flexibilitet och förmåga att ändra sig efter marknaden. Eftersom marknaden ändrar sig väldigt snabbt och ofta, är det svårt att förutse vad som kommer hända i framtiden, och därför behövs mer kortsiktiga framtidsprognoser. Uppsatsens problemformulering grundar sig i kravet på allt mer flexibla styrinstrument i denna globaliserade värld. Handelsbanken är ett företag som använder sig av så kallad budgetlös styrning och uppsatsens problematisering berör bankens sätt att lösa den ekonomiska styrningen med avsaknad av budget. Syftet med studien är att jämföra Handelsbankens ekonomistyrning med Swedbanks, en bank som fortfarande använder sig av traditionell budgetering. I studien beskrivs skillnaderna mellan en bank som har budgetlös styrning och en som är mer budgetstyrd, vad som behövs för att skapa en fungerande budgetlös styrning och vilka fördelar respektive nackdelar det finns med dessa styrningar. Viktiga begrepp inom budgetlös styrning är rullande prognoser, nyckeltal och benchmarking. Insamling av data har skett genom telefonintervjuer och insamling av sekundär data. Man har vart i kontakt med en controller på regionnivå i respektive bank för att få en förståelse för hur det ekonomiska arbetet fungerar i bankerna. Vad som är framgår i studien är att båda företagen är decentraliserade men Swedbank använder en traditionell budget för hela företag dock främst fokuserad till kostnadssidan. Båda företagen har liknande struktur, med en decentraliserad organisation och där de lokala kontoren har stor beslutskraft dessutom använder båda bankerna intern konkurrens för att motivera sina anställda och för att kunna övervaka resultatet. De förlitar sig inte bara på finansiella resultat utan de icke-finansiella resultaten har en väldigt viktigt roll i båda företagen.

Författarna finner att dagens teori saknar tydliga riktlinjer för hur praktiker i den svenska banksektorn bör använda sig av intern marknadsföring. Bristen av en klar definition av begreppet medför svårigheter att applicera teorin på strategiarbetet och använda de verktyg som finns att tillgå i befintlig forskning. Nuvarande forskning visar på vikten av intern marknadsföring i alla organisationer, och då främst inom servicesektorn. Studierna som har gjorts är emellertid baserade på sektorer utomlands, vilket innebär svårigheter för svenska banker att tillämpa resultatet inom sin egen organisation, menar författarna. Författarna ämnar därför undersöka intern marknadsföring och dess effekt på uppfattade konkurrensfördelar på den svenska banksektorn och författarna har valt att fokusera på svenska fullsortimentsbanker. Det genomförs genom en teoretisk bakgrund kring de begrepp och modeller som finns idag samt genom en kvalitativ undersökning av två aktörer inom den svenska banksektorn. Både ledning och medarbetare på de bägge bankerna har deltagit i undersökningen för att kunna återge en nyanserad bild av problematiken. Studien visar att det råder vissa likheter mellan forskningen och de undersökta fallen, men inom bägge fallstudierna råder det även vissa skillnader i hur den interna marknadsföringen används och vilka konkurrensfördelar den skapar för fullsortimentsbanker. Undersökningen bidrar med rekommendationer för praktiker som kan ge en tydligare bild för hur fullsortimentsbanker inom den svenska banksektorn kan agera för att skapa ytterligare konkurrensfördelar genom den interna marknadsföringen. / This paper examines the theoretical area about internal marketing and what competitive advantages it results in. Earlier research shows that internal marketing is vital for successful companies, especially in the service sector. However, there have been no published studies of the Swedish banking sector. That is why the authors have used two case studies within the Swedish bank sector to try to create guidelines that they can use to increase their competitive advantages by using internal marketing in their strategy planning.The theoretical part shows that most of the researchers agree that by using some effective tools and factors in the internal marketing a better and more adaptive organisation will be developed. Even though there are some vital tools, all the tools must be considered and implemented in the organisations. The case studies have been researched using qualitative methods, interviewing both leaders and employees, trying to give a nuanced description of the internal marketing. The result shows that there need to be an open dialogue between the employees and the leaders and that the dialogue will be better by effective use of tools within the internal marketing. The discussion shows that the Swedish banking sector can develop their internal marketing to gain even more competitive advantages.

Despite that the Swedish banking sector consists of many different actors, which provides more options for consumers in their choice of bank, the four major banks, Nordea, Swedbank, Handelsbanken and SEB, have a superior position in the banking sector. Although previous research shows that consumers lose confidence in the four major banks, there is still low consumer mobility in the banking sector. A change of bank is often described as a complicated process that takes a lot of time, which discourages consumers from implementing the change. This is a qualitative study of how bank customers experienced the change of bank. The purpose of this study is to gain a further understanding of how bank customers experience a bank change and what switching costs they experienced. The study is conducted with a deductive approach where previous research forms the basis for the interview questions used to collect data. A compilation of three well-known and widely used references about switching costs has formed the basis for the interviews questions. Ten semi-structured interviews were conducted with respondents who have changed banks in the past year. After the interviews have been presented, these are analyzed and the results of the study show that the respondents have experienced the change of bank as smoothly. The study concludes with a discussion about how customer mobility in the Swedish banking sector may increase. / Trots att den svenska banksektorn består av många olika aktörer vilket ger flera alternativ för konsumenterna i deras val av bank har de fyra storbankerna, Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB, en överlägsen position inom banksektorn. Fastän undersökningar visar att konsumenterna tappar förtroende för storbankerna är det fortsatt låg bytesintensitet inom banksektorn. Ett byte av bank beskrivs ofta som en krånglig process som tar lång tid vilket avskräcker konsumenterna att genomföra bytet. Detta är en kvalitativ studie om hur bankkunder som genomfört ett bankbyte upplevt det. Syftet med denna studie är att få en mer djupgående förståelse för hur svenska bankkunder upplever ett bankbyte och vilka byteskostnader som upplevts vid bytet av bank. Studien utförs med ett deduktivt tillvägagångssätt där tidigare forskning utgör grunden för intervjufrågorna som används för att samla in data. En sammanställning av tre välkända och allmänt använda referenser om byteskostnader har utgjort grunden för intervjufrågorna. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter som har bytt bank under det senaste året. Efter att intervjuerna presenteras analyseras empirin och studiens resultat visar att bankkunderna har upplevt bankbytet som smidigt. Studien avslutas med en diskussion angående hur kundrörligheten inom banksektorn kan tänkas öka.

Den pågående digitaliseringen kan ses som en av de mest väsentliga omvandlingarna av det moderna samhället, vilket har påverkat stora delar av näringslivet och människors vardag. Digitaliseringen har bidragit till omfattande förändringar i hur organisationer bedriver sin verksamhet och en av de främsta utmaningarna anses vara relaterade till utformningen av affärsmodeller. En bransch som formats av digitaliseringen är banksektorn, där utvecklingen har accelererat de tio senaste åren. Den svenska banksektorn har genomgått en omvandling som kännetecknats av en övergång från hierarkiska och byråkratiska strukturer till att följa principer om öppenhet och flexibilitet. De fyra storbankerna har länge dominerat den svenska banksektorn men utmanas av digitala aktörer i allt större utsträckning. Föreliggande studie syftade till att beskriva och analysera svenska stor- och nischbankers syn på förhållandet mellan digitaliseringen och affärsmodeller, vilket även innefattade att identifiera drivkrafter till förändringar av bankernas affärsmodeller. Tidsramen för studien avgränsades till de tio senaste åren, det vill säga, mellan år 2009 och 2018. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudie genomfördes. Studieobjekten utgjordes av storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank samt de digitala nischbankerna Avanza och Nordnet. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en metodtriangulering, vilket inkluderade elva semistrukturerade intervjuer och årsredovisningar. Vidare genomfördes analysen tematiskt med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade överlag på att samtliga banker hade genomgått stora förändringar i sina affärsmodeller, där det förekom både likheter och skillnader mellan stor- och nischbankerna. Drivkrafterna för ändring av bankernas affärsmodeller till följd av digitaliseringen var emellertid samma oavsett stor- eller nischbank. Bankernas affärsmodeller hade förändrats med avseende på kundinteraktioner, resurser, integration med externa partners samt intäktsströmmar och kostnadsstruktur. Avslutningsvis identifierades teknologisk utveckling, företagsstrategier och imitation, förändrade kundbeteenden, förändrade regelverk och nya aktörer som centrala drivkrafter för ändring av bankernas affärsmodeller till följd av digitaliseringen. / Digitalization has been one of the most transformative changes to our modern society. This shift has affected almost all aspects of daily life and extensively shaped how organizations operate. One of the most challenging aspects within digitalization is related to business models. The banking sector is a key example of an industry that has been continually shaped by digitalization. In the past decade, this development has rapidly accelerated and as a result, there is a need for banks to review their business models. The Swedish banking sector has been characterized by hierarchical and bureaucratic structures to follow principles of openness and flexibility. Four big banks have long dominated the Swedish banking sector; however, they are increasingly being challenged by digital players. This study aimed to describe and analyze how Swedish banks perceived the relationship between digitalization and business models, which includes identifying the driving forces behind the changes within banking business models. The study's timeframe was delimited to the last ten years, that is, from 2009 through 2018. A qualitative research strategy was applied in which a case study was conducted including four Swedish big banks (Handelsbanken, Nordea, SEB, and Swedbank) and two digital niche banks (Avanza and Nordnet). Data collection was carried out using a method triangulation, which included eleven semi-structured interviews combined with annual reports. The study was analyzed through a thematic qualitative content analysis. Overall, the study's results showed that digitalization has changed the business models of big and niche banks, both similarly and differently. Although, the driving forces behind the changes within the banking business models were similar regardless type of bank. Changes in the business models were primarily based on customer interaction, resources, integration of external partners, revenue streams and cost structure. Lastly, technological development, corporate strategy and imitation, changed customer behaviour, changed regulations and new market participants were identified as keydrivers for changing the banks’ business models as a result of digitalization.

Ever since its conception, Intellectual Capital has undergone substantial transformation both in terms of its general definition and its prevalence in external reports. Although consistently focusing on intangibles, over time, intellectual capital has become an area focused on intangibles in accordance with the basic principles of the Resource-Based View regarding how assets can be used to acquire sustainable superior performance. Proponents of intellectual capital adhere to its framework and classification of different intangibles, claiming that it offers increased understanding as to how value is derived from intangible assets. The understanding of the measurement and subsequent reporting of intellectual capital being value creating is, however, a disputed claim. The field of intellectual capital has also been stated to be suffering from a lack of empirical studies focused on specific sectors. Although organisations from among the banking sector have been included in empirical studies within the realm of intellectual capital, there are few such studies which include Swedish banks, let alone studies focused on the Swedish bank sector. The question of whether organisations among the Swedish banking sector are dedicating themselves towards measuring intangible assets included in the intellectual capital framework has so far not been closely studied. Neither has a study focused on exploring the underlying motivations as to why organisations within this sector would choose to dedicate themselves to such work been made. By means of a qualitative research method focused on interviews with respondents from three banks belonging to the Swedish banking sector, this study demonstrates that although intellectual capital is virtually unknown within the sector, examples of the organisations’ measuring practises of intangibles included in the intellectual capital framework are numerous. By implementing resourced-based view and legitimacy theory, the primary motivation behind organisations implementing such measurements is suggested to primarily be to better understand and utilise the resource. The findings of this study also suggest that disclosure of intellectual capital is not viewed as legitimising, despite similarities between organisations in the sector leading to expressed wishes of certain intangibles being disclosed for differentiation purposes. / Intellektuellt Kapital har gått igenom en omfattande förvandling både vad gäller dess generella definition och sin utbredning i externa rapporter sedan begreppet först myntades. Även om begreppet konsekvent har fokuserat på immateriella tillgångar har intellektuellt kapital, över tid, blivit ett område där immateriella tillgångar behandlas i enhet med de grundläggande antaganden hos Resursbaserad Teori i fråga om hur tillgångar kan användas för att uppnå varaktiga konkurrensfördelar. Förespråkare av intellektuellt kapital ansluter sig till dess ramverk och klassificering av olika immateriella tillgångar och påstår att det erbjuder en ökad förståelse gällande hur värde härleds från dessa tillgångar. Huruvida mätningen och följaktiga rapportering av intellektuellt kapital är värdeskapande är däremot ett omtvistat område. Intellektuellt kapital har även hävdats lida av en brist av empiriska studier fokuserade på specifika sektorer. Även fast organisationer från banksektorn har varit inkluderade i empiriska studier inom området intellektuellt kapital så finns det få sådana studier som inkluderar svenska banker, för att inte tala om studier som fokuserar på den svenska banksektorn. Frågan om huruvida organisationer från den svenska banksektorn aktivt mäter immateriella tillgångar som inkluderas i ramverket av intellektuellt kapital har hittills inte studerats grundligt. Inte heller har en studie gjorts som fokuserar på att utforska de underliggande motivationerna varför organisationer inom denna sektor skulle ägna sig åt sådant arbete. Genom en kvalitativ studie baserad på intervjuer med respondenter från tre banker från den svenska banksektorn demonstrerar denna studie att trots att intellektuellt kapital är praktiskt taget okänt inom sektorn så återfinns ett flertal exempel av mätning av immateriella tillgångar som inkluderas i ramverket hos intellektuellt kapital bland dessa organisationer. Genom implementering av resursbaserad teori och legitimitetsteorin så framgår att den huvudsakliga orsaken till att organisationer implementerar sådan mätning är att få ökad förståelse för resursen och bättre kan utnyttja den. Resultaten visar även på att redovisning av intellektuellt kapital inte ses som legitimerande, trots att likheter mellan organisationer i den svenska banksektorn tycks leda till att vissa immateriella tillgångar redovisas för att organisationen ska kunna differentiera sig från sina konkurrenter.