<p>Det finns ett fåtal försäkringsbolag som dominerar försäkringsmarknaden. För konsumenter råder det byteskostnader av att byta försäkringsbolag. Dessa byteskostnader uppstår i form av kostnader som möter konsumenten då den vill byta till en annan leverantör av en likvärdig produkt. Förväntningarna var att det råder höga byteskostnader på försäkringsmarknaden eftersom försäkringsbolagen låser in konsumenter med hjälp av bland annat premier. En enkel metod för att mäta byteskostnader har använts, som fokuserar på att beräkna byteskostnader med hjälp av endast försäkringsbolagens marknadsandelar och priser. Resultaten har visat att det råder en stor skillnad i byteskostnaden mellan försäkringsbolaget med den största marknadsandelen och de andra försäkringsbolagen.</p>

Det finns ett fåtal försäkringsbolag som dominerar försäkringsmarknaden. För konsumenter råder det byteskostnader av att byta försäkringsbolag. Dessa byteskostnader uppstår i form av kostnader som möter konsumenten då den vill byta till en annan leverantör av en likvärdig produkt. Förväntningarna var att det råder höga byteskostnader på försäkringsmarknaden eftersom försäkringsbolagen låser in konsumenter med hjälp av bland annat premier. En enkel metod för att mäta byteskostnader har använts, som fokuserar på att beräkna byteskostnader med hjälp av endast försäkringsbolagens marknadsandelar och priser. Resultaten har visat att det råder en stor skillnad i byteskostnaden mellan försäkringsbolaget med den största marknadsandelen och de andra försäkringsbolagen.

No description available.

Under de senaste decennierna har sponsring gentemot idrott blivit allt mer populärt då det genererar fördelar. För att sponsring ska generera fördelar krävs en god relation mellan företaget och idrottsföreningen. Tidigare studier menar att relationer ligger till grund för en framgångsrik sponsring och att målet bör vara att skapa en långsiktig relation, dock menar tidigare studier att sponsorrelationer är komplexa och svåra att förstå sig på. Det leder oss till denna studies syfte. Studien syftar till att beskriva hur företag och idrottsföreningar arbetar i en långvarig sponsorrelation, genom att undersöka hur ett förtroende och engagemang skapas. För att uppfylla studiens syfte har författaren studerat hur parterna i en sponsorrelation arbetar med beståndsdelarna byteskostnader, relationsfördelar, delade värderingar, kommunikation och opportunistiskt beteende. Resultatet av studien är att samtliga beståndsdelar tillämpas för att skapa ett förtroende och engagemang i sponsorrelationer. Studien visar även att båda parterna i en sponsorrelation bär ett ansvar men idrottsföreningen har ett större ansvar i arbetet av att skapa långsiktiga sponsorrelationer.

Syftet med studien är att undersöka hur kundernas förväntningar på användarvänlighet på bankers produktutbud och förväntningar på byteskostnader har påverkats av ett bankbyte eller komplettering av en bank till. Det är av vikt för banker att förstå kunders förväntningar då kundrörligheten har ökat de senaste åren, därav är det fler kunder som genomgår bankbyte eller kompletterar med en bank till. Därmed har det blivit alltmer viktigt för bankerna att differentiera sig med sitt produktutbud och den aspekt som tas upp i studien vilket är användarvänlighet. Vidare associerar många kunder ett bankbyte med byteskostnader vilket gör att det är av intresse att förstå om de ändras efter ett bankbyte jämfört med ett tidigare bankbyte.   Studien stadgat sig på tidigare forskning som har utgjort grunden för undersökningen, däremot uppmärksammades det ingen modell som mäter förväntningar på det sätt som studien avser att göra. Det har gjort att studien har utgått från uppfattad användarvänligheten i Teknologi acceptans modellen och Byteskostnader för att besvara studiens frågeställningar. Då studien har försökt dra generella slutsatser har det använts en kvantitativ enkät som utgjorde grunden för statistiska tester. Däremot är det viktigt att påpeka studiens generaliserbarhet då studien inte lyckades uppnå ett urval som kan representera alla svenska bankkunder. De resultat som studien fick fram visar att kunders förväntningar på användarvänlighet på bankers produktutbud inte har realiserats efter bankbytet eller kompletteringen. Det kunde inte heller påvisa någon skillnad på hur kunders förväntningar på byteskostnader har ändrats efter bankbytet eller kompletteringen. / The purpose of this study is examined how customer expectations on perceived ease of use of the supply of banks products and the expectations on switch cost is affected by a switch or to complement with one bank more. It´s important for banks to understand the customer´s expectations due to the overall increase in customer mobility, where more customers undergo a switch or to complement with one bank more. Therefor it is importance for banks to differentiate their perceived ease of use of the supply of products with is the aspect with is addressed in this study. Furthermore, many customers associate a bank switch with switching costs and therefore it´s a subject that that is important to understand if the expectation have changed after they undergo a switch. This study foundation is based on previous research however it´s have not been found a model how to the measure the expectations in the manner that this study attempt to do. Instead this study has used perceived ease of use from the Technology acceptance model and the theories of switching cost to answer these study questions. Because this study has tried to draw general assumptions from the result, it has been used a quantitative survey as a base for statistical tests. Therefor it´s important to acknowledge the generalizability in the study have failed to generate a sample with can represent the Swedish bank customers. However, the resultant in the study indicates that customers’ expectations regarding customer perceived ease of use of the supply of products have not been fulfilled after a switch of bank or to complement with one bank more. It could neither detect any difference in expectations of switching cost after a switch or to complement with one bank more.

Despite that the Swedish banking sector consists of many different actors, which provides more options for consumers in their choice of bank, the four major banks, Nordea, Swedbank, Handelsbanken and SEB, have a superior position in the banking sector. Although previous research shows that consumers lose confidence in the four major banks, there is still low consumer mobility in the banking sector. A change of bank is often described as a complicated process that takes a lot of time, which discourages consumers from implementing the change. This is a qualitative study of how bank customers experienced the change of bank. The purpose of this study is to gain a further understanding of how bank customers experience a bank change and what switching costs they experienced. The study is conducted with a deductive approach where previous research forms the basis for the interview questions used to collect data. A compilation of three well-known and widely used references about switching costs has formed the basis for the interviews questions. Ten semi-structured interviews were conducted with respondents who have changed banks in the past year. After the interviews have been presented, these are analyzed and the results of the study show that the respondents have experienced the change of bank as smoothly. The study concludes with a discussion about how customer mobility in the Swedish banking sector may increase. / Trots att den svenska banksektorn består av många olika aktörer vilket ger flera alternativ för konsumenterna i deras val av bank har de fyra storbankerna, Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB, en överlägsen position inom banksektorn. Fastän undersökningar visar att konsumenterna tappar förtroende för storbankerna är det fortsatt låg bytesintensitet inom banksektorn. Ett byte av bank beskrivs ofta som en krånglig process som tar lång tid vilket avskräcker konsumenterna att genomföra bytet. Detta är en kvalitativ studie om hur bankkunder som genomfört ett bankbyte upplevt det. Syftet med denna studie är att få en mer djupgående förståelse för hur svenska bankkunder upplever ett bankbyte och vilka byteskostnader som upplevts vid bytet av bank. Studien utförs med ett deduktivt tillvägagångssätt där tidigare forskning utgör grunden för intervjufrågorna som används för att samla in data. En sammanställning av tre välkända och allmänt använda referenser om byteskostnader har utgjort grunden för intervjufrågorna. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter som har bytt bank under det senaste året. Efter att intervjuerna presenteras analyseras empirin och studiens resultat visar att bankkunderna har upplevt bankbytet som smidigt. Studien avslutas med en diskussion angående hur kundrörligheten inom banksektorn kan tänkas öka.

Bakgrund: I Sverige finns det ett stort intresse för privat fondsparande. De svenska storbankerna erbjuder ett flertal fonder och utgör den huvudsakliga andelen av den svenska fondmarknaden. Fondförvaltares mål med en aktiv fond är att generera en högre avkastning jämfört med dess jämförelseindex, men tidigare forskning har visat att de svenska storbankernas aktiva fonder sällan presterar bättre än jämförelseindex. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka varför privatpersoner behåller fondinnehav i de svenska storbankernas aktiva fonder trots att tidigare studier visar att dessa fonder ofta har högre avgifter, men inte bättre avkastning jämfört med exempelvis indexfonder. Metod: Hypotesprövning har tillämpats med en kvantitativ ansats deriverad utifrån befintlig teori. Empiriska primärdata har samlats in med en fysisk enkätundersökning som 174 studenter vid Linköpings universitet har besvarat. I denna studie har ett icke-sannolikhetsurval med ett bekvämlighetsurval tillämpats. Bivariat och multivariat analys av studiens empiriska data har genomförts med logistisk regressionsanalys. Resultat: Nollhypotesen förkastas för den oberoende variabeln byteskostnader (p &lt;0,1). För de oberoende variablerna finansiell kunskap och familjär-bias förkastas nollhypotesen tills vidare (p &lt;0,1). Resultatet av beta-koefficientens riktning är negativ för byteskostnader avseende avgifter och andra finansiella kostnader, men positiv för relationskostnader, finansiell subjektiv och objektiv kunskap samt familjär-bias. Slutsats: De oberoende variabler som kan förklara varför privatpersoner i studiens urval behåller fondinnehav i de svenska storbankernas aktiva fonder är byteskostnader, finansiell kunskap och familjär-bias. Studiens resultat genererar ett kunskapsbidrag som kan öka kundrörligheten på fondmarknaden. / Background: In Sweden, there is a great interest in private fund savings. The major banks in Sweden offer several funds and constitute the majority of the Swedish fund market. Fund managers' goal with an active fund is to generate a higher return compared to its benchmark index, but previous research has shown that active funds rarely outperform the benchmark index. Purpose: The purpose of this study is to investigate why individuals retain fund holdings in the Swedish major banks’ active funds, although previous studies show that these funds often have higher fees, but not better returns than for example index funds. Methodology: Hypothesis testing has been applied with a quantitative approach derived from existing theory. Empirical primary data has been collected with a physical survey answered by 174 students at Linköping University. In this study, a non-probability sample with a convenience sample has been used. Bivariate and multivariate analysis of the study's empirical data was conducted with logistic regression analysis. Results: The null hypothesis is rejected for the independent variable switching costs (p &lt;0.1). For the independent variables financial knowledge and familiarity bias, the null hypothesis is rejected for the time being (p &lt;0.1). The result of the beta coefficient's direction is negative for switching costs regarding fees and other financial costs, but positive for relationship costs, financial subjective and objective knowledge, and familiarity bias. Conclusions: The independent variables, which might explain why private individuals in this study's sample retain fund holdings in the Swedish major banks' active funds, are switching costs, financial knowledge, and familiarity bias. The results of this study generate a knowledge contribution which might increase customer mobility in the fund market.