Bakgrund och Problematisering: I dagens samhälle har hållbarhetsfrågor fått ett allt större fokus och många företag upprättar hållbarhetsredovisningar för att beskriva hur de jobbar med hållbarhet. Företags hållbarhetsarbete har även blivit mer harmoniserat runt om i världen vilket eventuellt innebär att det har vuxit fram hållbarhetslogiker inom vissa branscher. Samtidigt har bankernas hållbarhetsarbete fått en större uppmärksamhet i medier där bland annat negativa händelser såsom Panamaskandalen och Finanskrisen 2007-2008 har belysts, vilket har lett till att folk tappat förtroendet för banker. Syfte: På grund av den ökade uppmärksamheten och förändringar i hållbarhetsarbetet är syftet att analysera om det går att se en viss hållbarhetslogik inom de fyra svenska storbankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt hur den i så fall har utvecklats över tid. Metod: För att se om det finns en hållbarhetslogik inom de fyra bankerna är uppsatsen uppbyggd på en kvalitativ innehållsanalys av bankernas hållbarhetsredovisningar och av deras årsredovisningar i de fall då separata hållbarhetsredovisningar inte finns. Kodning av redovisningar har skett i dataprogrammet Nvivo för kvalitativa innehållsanalyser. Redovisningarna har kodats utifrån fyra kategorier: anställda, etik, miljö och samhälle. Resultat: Det finns en hållbarhetslogik inom bankerna som delvis kan förklaras av att de ingår i samma organisationsfält då de alla verkar på samma marknad, erbjuder liknande produkter och tjänster, har liknande intressenter och följer samma lagar. I hållbarhetsredovisningarna syns det framförallt en tydlig utveckling gällande hur bankerna har tagit större ansvar med åren när det gäller miljö och etik. Denna utveckling kan kopplas till hur de anpassat sig till förändrade normer, lagar och värderingar i samhället. Till en viss del har även påtvingad isomorfism bidragit till att en hållbarhetslogik vuxit fram eftersom bankerna har varit tvungna att anpassa sig efter skärpta regelkrav såsom högre kapitalbuffertar och finansiering av terrorism. / Background and Problematization: In today’s society the knowledge about sustainability has increased, therefore many companies have decided to publish a sustainability report where they explain how they conduct their operation in a sustainable manner. Companies sustainability efforts have also become more harmonized around the world which might indicate that a certain sustainability logic has developed. Media have recently especially paid attention to issues of banks and have enlightened negative occurrences such as the tax evasion in Panama and the financial crisis of 2007-2008 that have led to people losing their confidence in banks. Purpose: Due to the increased attention and changes in sustainability work, the purpose of this study is to analyse if there exists a sustainability logic within the four major banks in Sweden, Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank and how the logic has developed over time. Methodology: In order to see if there exists a sustainability logic within the four banks we decided to conduct a qualitative content analysis of the banks’ sustainability reports. The reports have been coded in a software program called Nvivo. The reports have been coded based on four categories: employees, ethics, environment and society. Result: There exists a sustainability logic within the banks which partially can be explained by the fact that they are a part of the same business field. They all operate in the same market, offer similar products and services, have similar stakeholders and follow the same laws and regulations. In the sustainability reports we can see a clear development regarding the level of responsibility banks have taken when it comes to their impact on environmental and ethical questions within their investments and customers. This development can be explained by how they have adapted to changed norms, laws and values in the community. We can also see how a coercive isomorphism has contributed to a harmonization of their sustainability work through changed laws regarding both capital demands and financing of terrorism.

Kreditbedömning är ett viktigt verktyg för de svenska storbankerna i rollen som kapitalförmedlare för företag. Den kan baseras på de 5 C’na och genomföras på flera olika beslutsinstanser. Det finns ett praktiskt och ett teoretiskt problem i hur bankerna skall organisera kreditbedömningen då tidigare forskning är oense om prioriteringen i kreditbedömningen på olika beslutsinstanser och vad som förklarar det. Studiens huvudsyfte är då vad beslutsinstanserna i de svenska storbankerna prioriterar i kreditbedömning av företag, inom ramen för de 5 C’na, och vilka faktorer som förklarar det. Med en kvalitativ metod har vi intervjuat chefer och företagsansvariga som representerar högsta och lägsta beslutsinstans på lokal nivå medan sekundärdata i form av bankernas riskrapporter har representerat central nivå och högsta beslutsinstans. Resultatet är att central nivå och cheferna prioriterar kapaciteten och de företagsansvariga karaktären. Faktorer som förklarar det är lagar och kreditpolicy som central nivå respektive cheferna uppger som mer styrande kring att prioritera kapaciteten. Vidare består ratingen av såväl finansiella nyckeltal som subjektiva bedömningar. Annan faktor är storleken på företaget där företagsansvariga hanterar mindre företag vilka lämpligast bedöms med utgångspunkt i karaktären. / Credit assessment is an important tool for the Swedish major banks in the role as capital intermediaries for companies. It can be based on the 5 C’s and used on several different decision levels. There is a practical and a theoretical problem in how the banks should organize the credit assessment since earlier research disagree regarding the prioritising in the credit assessment on different decision levels and what explains it. The main purpose of the study is then what the decision levels in the Swedish major banks prioritize in the credit assessment of companies, within the frame of the 5 C’s and which factors that explains that. With a qualitative method we have conducted interviews with managers and business advisors who represent the highest and the lowest decision levels on the local level, whilst secondary data in terms of the banks risk management reports have represented central level and the highest decision level. The result is that central level and the managers prioritize the capacity and the business advisors prioritize the character. Explaining factors is laws and credit policies which central level and managers sees as more controlling regarding prioritizing the capacity. Further on the rating consists of both financial ratios as well as subjective judgements. Another factor is the size on the company where business advisors handle smaller companies, which are easiest judged with base in the character.

Bakgrund: I Sverige finns det ett stort intresse för privat fondsparande. De svenska storbankerna erbjuder ett flertal fonder och utgör den huvudsakliga andelen av den svenska fondmarknaden. Fondförvaltares mål med en aktiv fond är att generera en högre avkastning jämfört med dess jämförelseindex, men tidigare forskning har visat att de svenska storbankernas aktiva fonder sällan presterar bättre än jämförelseindex. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka varför privatpersoner behåller fondinnehav i de svenska storbankernas aktiva fonder trots att tidigare studier visar att dessa fonder ofta har högre avgifter, men inte bättre avkastning jämfört med exempelvis indexfonder. Metod: Hypotesprövning har tillämpats med en kvantitativ ansats deriverad utifrån befintlig teori. Empiriska primärdata har samlats in med en fysisk enkätundersökning som 174 studenter vid Linköpings universitet har besvarat. I denna studie har ett icke-sannolikhetsurval med ett bekvämlighetsurval tillämpats. Bivariat och multivariat analys av studiens empiriska data har genomförts med logistisk regressionsanalys. Resultat: Nollhypotesen förkastas för den oberoende variabeln byteskostnader (p <0,1). För de oberoende variablerna finansiell kunskap och familjär-bias förkastas nollhypotesen tills vidare (p <0,1). Resultatet av beta-koefficientens riktning är negativ för byteskostnader avseende avgifter och andra finansiella kostnader, men positiv för relationskostnader, finansiell subjektiv och objektiv kunskap samt familjär-bias. Slutsats: De oberoende variabler som kan förklara varför privatpersoner i studiens urval behåller fondinnehav i de svenska storbankernas aktiva fonder är byteskostnader, finansiell kunskap och familjär-bias. Studiens resultat genererar ett kunskapsbidrag som kan öka kundrörligheten på fondmarknaden. / Background: In Sweden, there is a great interest in private fund savings. The major banks in Sweden offer several funds and constitute the majority of the Swedish fund market. Fund managers' goal with an active fund is to generate a higher return compared to its benchmark index, but previous research has shown that active funds rarely outperform the benchmark index. Purpose: The purpose of this study is to investigate why individuals retain fund holdings in the Swedish major banks’ active funds, although previous studies show that these funds often have higher fees, but not better returns than for example index funds. Methodology: Hypothesis testing has been applied with a quantitative approach derived from existing theory. Empirical primary data has been collected with a physical survey answered by 174 students at Linköping University. In this study, a non-probability sample with a convenience sample has been used. Bivariate and multivariate analysis of the study's empirical data was conducted with logistic regression analysis. Results: The null hypothesis is rejected for the independent variable switching costs (p <0.1). For the independent variables financial knowledge and familiarity bias, the null hypothesis is rejected for the time being (p <0.1). The result of the beta coefficient's direction is negative for switching costs regarding fees and other financial costs, but positive for relationship costs, financial subjective and objective knowledge, and familiarity bias. Conclusions: The independent variables, which might explain why private individuals in this study's sample retain fund holdings in the Swedish major banks' active funds, are switching costs, financial knowledge, and familiarity bias. The results of this study generate a knowledge contribution which might increase customer mobility in the fund market.