Bakgrund och Problematisering: I dagens samhälle har hållbarhetsfrågor fått ett allt större fokus och många företag upprättar hållbarhetsredovisningar för att beskriva hur de jobbar med hållbarhet. Företags hållbarhetsarbete har även blivit mer harmoniserat runt om i världen vilket eventuellt innebär att det har vuxit fram hållbarhetslogiker inom vissa branscher. Samtidigt har bankernas hållbarhetsarbete fått en större uppmärksamhet i medier där bland annat negativa händelser såsom Panamaskandalen och Finanskrisen 2007-2008 har belysts, vilket har lett till att folk tappat förtroendet för banker. Syfte: På grund av den ökade uppmärksamheten och förändringar i hållbarhetsarbetet är syftet att analysera om det går att se en viss hållbarhetslogik inom de fyra svenska storbankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt hur den i så fall har utvecklats över tid. Metod: För att se om det finns en hållbarhetslogik inom de fyra bankerna är uppsatsen uppbyggd på en kvalitativ innehållsanalys av bankernas hållbarhetsredovisningar och av deras årsredovisningar i de fall då separata hållbarhetsredovisningar inte finns. Kodning av redovisningar har skett i dataprogrammet Nvivo för kvalitativa innehållsanalyser. Redovisningarna har kodats utifrån fyra kategorier: anställda, etik, miljö och samhälle. Resultat: Det finns en hållbarhetslogik inom bankerna som delvis kan förklaras av att de ingår i samma organisationsfält då de alla verkar på samma marknad, erbjuder liknande produkter och tjänster, har liknande intressenter och följer samma lagar. I hållbarhetsredovisningarna syns det framförallt en tydlig utveckling gällande hur bankerna har tagit större ansvar med åren när det gäller miljö och etik. Denna utveckling kan kopplas till hur de anpassat sig till förändrade normer, lagar och värderingar i samhället. Till en viss del har även påtvingad isomorfism bidragit till att en hållbarhetslogik vuxit fram eftersom bankerna har varit tvungna att anpassa sig efter skärpta regelkrav såsom högre kapitalbuffertar och finansiering av terrorism. / Background and Problematization: In today’s society the knowledge about sustainability has increased, therefore many companies have decided to publish a sustainability report where they explain how they conduct their operation in a sustainable manner. Companies sustainability efforts have also become more harmonized around the world which might indicate that a certain sustainability logic has developed. Media have recently especially paid attention to issues of banks and have enlightened negative occurrences such as the tax evasion in Panama and the financial crisis of 2007-2008 that have led to people losing their confidence in banks. Purpose: Due to the increased attention and changes in sustainability work, the purpose of this study is to analyse if there exists a sustainability logic within the four major banks in Sweden, Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank and how the logic has developed over time. Methodology: In order to see if there exists a sustainability logic within the four banks we decided to conduct a qualitative content analysis of the banks’ sustainability reports. The reports have been coded in a software program called Nvivo. The reports have been coded based on four categories: employees, ethics, environment and society. Result: There exists a sustainability logic within the banks which partially can be explained by the fact that they are a part of the same business field. They all operate in the same market, offer similar products and services, have similar stakeholders and follow the same laws and regulations. In the sustainability reports we can see a clear development regarding the level of responsibility banks have taken when it comes to their impact on environmental and ethical questions within their investments and customers. This development can be explained by how they have adapted to changed norms, laws and values in the community. We can also see how a coercive isomorphism has contributed to a harmonization of their sustainability work through changed laws regarding both capital demands and financing of terrorism.