<p>Avregleringen av finansmarknaden 1992 möjligtgjorde för andra finansiella aktörer än bankerna att etablerar sig på den svenska marknaden. Stora banker gick samman med andra finansiella institut och bildade konglomerat, som inte sällan sträcker sig över landets gränser. Små banker inriktade mot specifika verksamheter ökade också sina kundunderlag och har börjat ta marknadsandelar i sina segment från storbankerna. Studien går ut på att se om det finns någon tendens till att nischbankerna skulle vara på väg att konkurrera ut storbankerna. I uppsatsen studerar jag utvecklingens bakomliggande drivkrafter. I den empiriska delen studeras bankernas utveckling på in- och utlåningsmarknaden. Resultatet av jämförelsen mellan storbankernas och nischbankernas in- och utlåning visar att nischbankerna har ökat sina marknadsandelar inom de segment de är verksamma i, medan storbankerna sin totala omslutning. Och slutsatsen är att nischbankerna knappast utgör något allvarligt hot mot storbankerna.</p>

Avregleringen av finansmarknaden 1992 möjligtgjorde för andra finansiella aktörer än bankerna att etablerar sig på den svenska marknaden. Stora banker gick samman med andra finansiella institut och bildade konglomerat, som inte sällan sträcker sig över landets gränser. Små banker inriktade mot specifika verksamheter ökade också sina kundunderlag och har börjat ta marknadsandelar i sina segment från storbankerna. Studien går ut på att se om det finns någon tendens till att nischbankerna skulle vara på väg att konkurrera ut storbankerna. I uppsatsen studerar jag utvecklingens bakomliggande drivkrafter. I den empiriska delen studeras bankernas utveckling på in- och utlåningsmarknaden. Resultatet av jämförelsen mellan storbankernas och nischbankernas in- och utlåning visar att nischbankerna har ökat sina marknadsandelar inom de segment de är verksamma i, medan storbankerna sin totala omslutning. Och slutsatsen är att nischbankerna knappast utgör något allvarligt hot mot storbankerna.

Purpose: The purpose of this study is to show how the small banks financial stability was affected by the financial crisis 2008. Method: The study is based on a quantitative methodology where the banks financial reports have been collected for the years 2004-2014. The selection in the study includes 7 banks. Results: The study’s result shows that the financial crisis had a small impact on the banks financial stability. The result also shows that the banks credit loss ratio was slightly affected. Conclusion: In conclusion, it can be noted that the financial crisis has a minimal impact on the niche banks financial stability and credit losses. / Syfte: Syftet med studien är att studera på vilket sätt svenska nischbankernas finansiella stabilitet har påverkats av finanskrisen 2008. Metod: Studien baseras på en kvantitativ metod där sekundärdata har samlats in från utvalda nischbankers årsredovisningar för år 2004-2014. Urvalet i studien granskar 7 nischbanker. Resultat: Studiens resultat tyder på att nischbankernas finansiella stabilitet påverkades i liten grad av finanskrisen 2008. Resultatet visar även att bankernas kreditförlustnivå påverkades i liten utsträckning. Slutsats: Sammanfattningsvis kan det konstateras att nischbankernas finansiella stabilitet samt kreditförluster hade en minimal påverkan av finanskrisen.

Background: Sustainable development is a phenomenon that has become increasingly important as a result of the shift in values of today’s society. Because of this increase in awareness of sustainability, organizations have parallelly increased their reporting in this area in order to enable investors, customers and other stakeholders to make decisions. From a global perspective, the sustainability reporting in different countries has become harmonized to an increasing extent. This harmonization process occurs not only in a global context, but also within the same industry. Purpose: The purpose of this study is to investigate how organizations operating in the same industry are framing and developing their sustainability reporting over time. Methods: In order to answer the research questions, a comparative study was conducted. The entirety of the empirical material has been collected using a qualitative content analysis, consisting of nine organizations' annual and sustainability reports during the years 2014-2019. The content of the reports has been analyzed in context of three main aspects: environmental, social and governance. Conclusions: The results of this study show that there are a number of similarities and common patterns in the sustainability reporting of organizations operating in the same industry. The results show that organizations operating in the same industry are becoming more and more harmonized in terms of the content of sustainability reporting. / Bakgrund: I takt med förändrade samhällsvärderingar och ett ökat intresse gentemot miljöfrågor, har begreppet hållbar utveckling kommit att spela en allt större roll. Efterfrågan på information gällande hållbarhet har ökat i takt med ett flertal olika händelser i form av dels företagsskandaler och börsfall, dels påtryckningar från investerare och politiker. Detta har resulterat i att företag har utvecklat sin rapportering gällande hållbarhet för att investerare, kunder, lagstiftare och andra intressenter ska kunna fatta relevanta beslut. Rapporteringen av företagens hållbarhetsarbete har till följd av detta fått en allt större roll där det har blivit alltmer vanligt förekommande att större företag presenterar detta i en så kallad hållbarhetsrapport. Sett ur ett globalt perspektiv, har olika länders hållbarhetsarbete harmoniserats i allt större utsträckning. Denna harmoniseringsprocess går inte endast att utläsa ur ett globalt perspektiv, utan även inom samma bransch. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur hållbarhetsrapporteringen hos organisationer verksamma inom samma bransch utformar sig och hur detta har utvecklats över tid. Metod: Studien följer en komparativ design och har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys bestående av nio organisationers års- och hållbarhetsredovisningar mellan åren 2014–2019. Innehållet i års- och hållbarhetsredovisningar har analyserats utifrån tre teman: miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Slutsatser: Studien visar att det föreligger ett flertal likheter och gemensamma mönster i hållbarhetsrapporteringen hos organisationer verksamma inom samma bransch. Studiens resultat visar på att organisationer verksamma inom samma bransch blir alltmer harmoniserade sett till innehållet i hållbarhetsrapporteringen.

Den pågående digitaliseringen kan ses som en av de mest väsentliga omvandlingarna av det moderna samhället, vilket har påverkat stora delar av näringslivet och människors vardag. Digitaliseringen har bidragit till omfattande förändringar i hur organisationer bedriver sin verksamhet och en av de främsta utmaningarna anses vara relaterade till utformningen av affärsmodeller. En bransch som formats av digitaliseringen är banksektorn, där utvecklingen har accelererat de tio senaste åren. Den svenska banksektorn har genomgått en omvandling som kännetecknats av en övergång från hierarkiska och byråkratiska strukturer till att följa principer om öppenhet och flexibilitet. De fyra storbankerna har länge dominerat den svenska banksektorn men utmanas av digitala aktörer i allt större utsträckning. Föreliggande studie syftade till att beskriva och analysera svenska stor- och nischbankers syn på förhållandet mellan digitaliseringen och affärsmodeller, vilket även innefattade att identifiera drivkrafter till förändringar av bankernas affärsmodeller. Tidsramen för studien avgränsades till de tio senaste åren, det vill säga, mellan år 2009 och 2018. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudie genomfördes. Studieobjekten utgjordes av storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank samt de digitala nischbankerna Avanza och Nordnet. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en metodtriangulering, vilket inkluderade elva semistrukturerade intervjuer och årsredovisningar. Vidare genomfördes analysen tematiskt med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade överlag på att samtliga banker hade genomgått stora förändringar i sina affärsmodeller, där det förekom både likheter och skillnader mellan stor- och nischbankerna. Drivkrafterna för ändring av bankernas affärsmodeller till följd av digitaliseringen var emellertid samma oavsett stor- eller nischbank. Bankernas affärsmodeller hade förändrats med avseende på kundinteraktioner, resurser, integration med externa partners samt intäktsströmmar och kostnadsstruktur. Avslutningsvis identifierades teknologisk utveckling, företagsstrategier och imitation, förändrade kundbeteenden, förändrade regelverk och nya aktörer som centrala drivkrafter för ändring av bankernas affärsmodeller till följd av digitaliseringen. / Digitalization has been one of the most transformative changes to our modern society. This shift has affected almost all aspects of daily life and extensively shaped how organizations operate. One of the most challenging aspects within digitalization is related to business models. The banking sector is a key example of an industry that has been continually shaped by digitalization. In the past decade, this development has rapidly accelerated and as a result, there is a need for banks to review their business models. The Swedish banking sector has been characterized by hierarchical and bureaucratic structures to follow principles of openness and flexibility. Four big banks have long dominated the Swedish banking sector; however, they are increasingly being challenged by digital players. This study aimed to describe and analyze how Swedish banks perceived the relationship between digitalization and business models, which includes identifying the driving forces behind the changes within banking business models. The study's timeframe was delimited to the last ten years, that is, from 2009 through 2018. A qualitative research strategy was applied in which a case study was conducted including four Swedish big banks (Handelsbanken, Nordea, SEB, and Swedbank) and two digital niche banks (Avanza and Nordnet). Data collection was carried out using a method triangulation, which included eleven semi-structured interviews combined with annual reports. The study was analyzed through a thematic qualitative content analysis. Overall, the study's results showed that digitalization has changed the business models of big and niche banks, both similarly and differently. Although, the driving forces behind the changes within the banking business models were similar regardless type of bank. Changes in the business models were primarily based on customer interaction, resources, integration of external partners, revenue streams and cost structure. Lastly, technological development, corporate strategy and imitation, changed customer behaviour, changed regulations and new market participants were identified as keydrivers for changing the banks’ business models as a result of digitalization.