No description available.

Transparens på den finansiella marknaden finns för att marknadsaktörer ska ha möjlighet att se vilka finansiella instrument det handlas med, i vilken volym och till vilket pris. Transparensen bidrar till mer tillgänglig information och en effektivare marknad, där priset på instrumentet speglar dess faktiska värde. I den här uppsatsen behandlas EU-direktivet MiFID II och förordningen MiFIR. Syftet med MiFID II och MiFIR är att komplettera den tidigare transparensregleringen och dessutom verka för en enhetlig reglering på den europeiska finansiella marknaden. De flesta artiklarna angående transparens finns i MiFIR, vilka reglerar krav på transparens, men också undantag från transparens. Ett stort problem som finns på dagens finansiella marknad är att många transaktioner inte är föremål för transparens, utan görs i så kallade Dark Pools eller utanför handelsplatser. När handel sker i Dark Pools eller utanför en handelsplats är det svårt för marknadsaktörer att få tillgång till information om vilka och i vilken omfattning det handlas med instrumenten. Fördelen för de aktörer som handlar i Dark Pools och utanför en handelsplats är att de inte behöver exponera sina transaktioner och därmed inte heller dela med sig av eventuellt informationsövertag. Handel i Dark Pools och utanför handelsplatser är dessutom oftast billigare än handel på exempelvis börsen. Huvudsyftet med MiFID II och MiFIR är att, genom att begränsa handeln som sker i Dark Pools och utanför handelsplatser, öka transparensen på den finansiella marknaden. Trots detta visar lagstiftaren vikten av att väga andra intressen, som kan missgynnas av transparens, genom att införa flera olika undantag från transparenskraven. MiFID II och MiFIR träder i kraft först den 3 januari 2018, vilket gör det svårt att förutse regelverkets framtida följder. Det är först efter införandet av regelverket som vi kommer att se hur marknadsaktörerna reagerar på kraven och möjligheterna till undantagen. För att i uppsatsen kunna analysera en potentiell reaktion på den svenska finansiella marknaden, beaktas den svenska inställningen till tidigare transparensreglering. Vidare vägs fördelar med transparenskraven mot nackdelar och undantagens omfattning och utformning analyseras. Slutsatsen är att transparensreglerna kommer att öka transparensen på marknaden, i den mån att transparensen inte äventyrar den effektiva prisbildningen.

The ability of banks to implement regulations is important in several aspects. From the Finance Inspection ́s Point of view a successful implementation is important to protect the financial system and the consumers. For the banks it is important from a cost-benefit perspective, but also to keep customers satisfied and to maintain the right to continue banking. In spite of the advantages of successful implementation, the research in this area is limited. The aim of the study is therefore to explain how banks can implement new regulations. To fulfil the aim of the study we have adopted a qualitative view. Two case studies have been made in which empirics has been collected through eight semi-structured interviews. The respondents were bank employees who had been highly involved in the implementation of MiFID II and MiFIR. The empirics were thereafter analyzed with guidance from the theoretical frame of reference. The conclusion of the study is that the banks implementation of regulations is influenced by different factors: the cooperation between banks, the aim of the bank, the corporation culture, and the structure of the organization. The analyze has been used as a start point to create a model for how banks implement regulations. Implementation can be divided into interpretation and introduction. A major challenge is to translate the regulations and integrate them into the business activity. In order to make the employee practice the regulations, different steering mechanisms are used, for example education, information and monitoring. / Bankers förmåga att implementera regelverk kan utifrån flera perspektiv anses viktigt. Utifrån finansinspektionens perspektiv är en lyckad implementering viktigt för att skydda det finansiella systemet och konsumenterna. Medan det utifrån bankernas egna perspektiv är viktigt, dels ur ett kostnadsperspektiv och dels för att bibehålla nöjda kunder samt rätten att bedriva bankverksamhet. Trots fördelen med en lyckad implementering är tidigare forskning på området begränsad. Studiens syfte är därför att förklara hur banker implementerar nya regelverk. För att uppfylla studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångsätt tillämpats. I undersökningen har två fallstudier genomförts där empiri samlats genom åtta semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av bankanställda som varit högt uppsatta i implementeringen av MiFID II och MiFIR. Empirin har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Utifrån analysen har sedan en modell för hur banker implementerar regelverk skapats. Studiens slutsats är att bankers implementering av regelverk påverkas av samarbete mellan banker via branschorganisationer, bankernas målsättning, företagskulturen, regelverkets komplexitet och till viss del av organisationsstrukturen. Implementering kan delas upp i tolkning och införande där en stor del handlar om att översätta regelverket och integrera det i affärsverksamheten. För att sedan få anställda att tillämpa regelverket används olika former av styrmekanismer, så som utbildning, information och uppföljning.

Digitala hjälpmedel syns idag inom flera områden på den finansiella marknaden och ett av dessa hjälpmedel är den tjänst som flera banker och andra institut benämner som sparrobot. Syftet med funktionen är att förenkla tillvägagångssättet för konsumenter vid sparande i finansiella instrument. De sparrobotar som valts att belysas i denna uppsats hjälper konsumenten att välja ett investeringsalternativ utifrån svar på förprogrammerade frågor om risk och tidshorisont för placeringen samt den månatliga summa som konsumenten är beredd att avsätta till sparandet. För finansiell rådgivning till konsumenter gäller rådgivningslagen (2003:862) som exempelvis reglerar skadeståndsansvaret i de fall konsumenten råkat ut för vårdslös rådgivning avseende finansiella instrument. Lagen infördes år 2003 eftersom det då fanns ett behov av reglering av rådgivningen på den finansiella marknaden och att stärka konsumentskyddet. Bristen på reglering på den finansiella marknaden har även senare åtgärdats genom EU:s direktiv MiFID II avseende värdepappersmarknaden som införlivades i svensk rätt genom lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Gemensamt för all reglering på området är syftet att konsument- skyddet ska stärkas och transparensen på den finansiella marknaden ska öka. Det finns två typer av finansiell rådgivning, investerings- och placeringsrådgivning. Den största skillnaden är att investeringsrådgivning regleras i lagen om värdepappersmarknaden medan placeringsrådgivning är ett bredare begrepp, vilket rådgivningslagen reglerar. Beroende på vilken aktör som tillhandahåller tjänsten sparrobot kan rådgivningsslaget skilja sig, det kan till exempel röra sig om både investeringsrådgivning men också fondförvaltning enligt lag (2004:46) om värdepappersfonder. Beroende på vilken typ av rådgivning som ges gäller olika normer och skyldigheter, dock blir skadeståndsbestämmelserna i rådgivningslagen tillämpliga i samtliga fall. Trots att skadeståndsbestämmelserna borde kunna tillämpas på samma sätt vid rådgivning via en sparrobot som vid råd från en fysisk finansiell rådgivare problematiseras rådgivningsförhållandet vilket diskuteras i analysen.

Financial markets have been subjected to numerous regulations during the last two decades. MiFID2/MiFIR and MAD2/MAR are two extensive regulations that will apply on European level during 2016 - 2018. Both these regulations stress areas that are of relevance to trade surveillance. Trade surveillance systems are IT systems applied to the market for financial instruments to identify market abuse or other harmful patterns in participants’ trading activity. The purpose of this report is to map the market of trade surveillance technology in Stockholm, Sweden, and examine the impact on these actors in conjunction with the regulations. Since MiFID2/MiFIR and MAD2/MAR are extensive regulations, these were condensed to key points that were considered as relevant for surveillance.   This research is a qualitative study and data was gathered by interviews with market actors. A pre-study and a literature study were made. These were used as basis to construct an analytical framework for market dynamics, which was used as a descriptive concept to design interview questions, structure data and analyze results. The framework was named Market Dynamics Framework and considered the macro-environmental factors: Technology, Actors’ preferences, Market structure and Regulations.   The market was segmented in order to more accurately examine regulatory impact. Market actors were divided into four groups. The results were analyzed according to the framework and for each of the segmented market actor groups. Preference of surveillance solution was shown to be one distinct difference between every segment. A purchased surveillance system from a vendor was most common, and actors of smaller scale preferred to outsource.   The market is concluded to be prepared in terms of having systems and arrangement for monitoring trades in place. Expected impact is mostly related to new market structures and more detailed data of larger amounts. Increased capacity need for surveillance departments is expected in combination with a need for more advanced technologies; e.g. automatic screening of social media, efficient minimization of false positives, functionality coverage for a broader range of financial instruments.   This research introduces two concepts as descriptive frames, Market Dynamics Framework and a segmentation. These are proposed as methods when conducting a market analysis. A validation study for these methods is suggested as a possible topic for future studies.