Bakgrund: Överbeläggningar och förlängda vistelsetider på akutmottagningar beskrivs globalt som en av de mest akuta utmaningarna inom den moderna hälso- och sjukvården. Ett ökat patientflöde leder till ökad dödlighet men kan också leda till sårbarhet i mötet med den enskilda patienten. Mindre tid med varje patient kan leda till en försämrad vårdrelation mellan sjuksköterska och patient. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhet i omvårdnad på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Artikelsökningar utfördes med databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Två kategorier och fyra underkategorier identifierades. Kategorierna var omvårdnadsmiljöns betydelse för patientsäkerheten och professionens utmaningar i relation till patientsäkerhet. Omvårdnadsmiljöns betydelse för patientsäkerheten innefattade att möta barriärer i omvårdnadsarbetet och att känna tidsbrist. Professionens utmaningar i relation till patientsäkerhet innefattade att ha goda praktiska kunskaper samt att känna sig otillräcklig. Slutsats: Att utforma akutmottagningen på ett sätt som främjar god omvårdnad, det vårdande mötet och god handledning är av stor vikt enligt sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna menade också att otillräcklig personalstyrka leder till sämre omvårdnad och hotar patientsäkerheten. Ytterligare forskning om akutmottagningsmiljön rekommenderas för att förbättra patientsäkerheten i omvårdnaden på akutmottagningen. / Background: Overcrowding and prolonged stays in the ED is globally described as one of the most acute challenges of modern healthcare. An increased patient flow leads to increased mortality but can also cause vulnerability in the caring encounter for each individual. Less time with patients can lead to a compromised nurse-patient-relationship.  Purpose: Purpose of this study was to describe nurses' experience of patient safety in nursing in ED. Method: This study used a literature review with a qualitative approach. Articles were searched using CINAHL and PubMed. Results: Two categories and four subcategories were identified. Categories were importance of nursing environment for patient safety and challenges of the profession in relation to patient safety. Importance of nursing environment for patient safety included facing barriers in nursing work and lack of time. Challenges of the profession in relation to patient safety included having good practical knowledge and feeling inadequate. Conclusion: Designing the ED to promote good nursing, the caring meeting and good supervision is of immense importance, according to nurses. The nurses also believed that insufficient staffing leads to poorer care and threatens patient safety. Further research into the ED environment is recommended to improve patient safety in nursing care in ED.

Bakgrund: Våld och hot har länge varit ett växande problem inom svenskt arbetsliv, med sjukvårdspersonal som en överrepresenterad yrkeskategori gällande anmälningar till Arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren har en skyldighet enligt arbetsmiljölagen att förebygga olycksfall och ohälsa, samt arbeta för en god arbetsmiljö. Akutavdelningar är ofta förknippade med oro och ängslighet vilket tros vara en anledning till ökad risk för konflikt i denna miljö. Att utsättas för hot och våld är en kraftig stressor för de flesta individer och både hot och våld på arbetet har relaterats till utbrändhet. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ha blivit utsatta för hot och våld inom akutvården. Metod: En litteraturstudie innehållande 13 artiklar med kvalitativ ansats, som inhämtades efter databassökningar i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Analys gjordes i enlighet med Forsberg & Wengströms innehållsanalys och genererade fyra övergripande teman: ”Våldets former”, ”Bidragande faktorer vid våld”, ”Upplevelser av organisationsproblem” och ”Konsekvenser av hot och våld”. Resultat: Att ha utsatts för hot och våld förknippades med oro och sorg men även skam över ett professionellt misslyckande. Stöd söktes ofta hos kollegor men effektiva copingstrategier fanns inte alltid till hands. Misstro mot ledning fanns i många fall och detta kunde avspeglas i valet att inte rapportera händelser. Konklusion: Att ha utsatts för våld och hot var något som ofta gav långvariga effekter så som konstant oro och förlust av kärlek till jobbet. / Background: Violence and threats have for a long time been a growing problem within Swedish work environment, with healthcare personnel being an overrepresented category regarding reports to the Swedish work environment authority. The employer has an obligation per Swedish law to prevent accidents and illness, as well as attaining a good work environment. Emergency departments are often associated with worry and anxiousness which is believed to be a reason for the increased risk of conflict in this environment. To be exposed to threat and violence is a substantial stressor for many individuals and both threat and violence have been related to burnout. Aim: To enlighten nurses’ experience of having been subjected to violence and threat in emergency care. Method: A literature review containing 13 articles with a qualitative approach, which were obtained from database searches in CINAHL, PubMed and PsycINFO. The analysis was made in accordance with Forsberg & Wengström’s content analysis and generated four overall themes: “The manifestation of violence”, “Contributing factors in violence”, “Experiences of organizational problems” and “Consequences of threats and violence”. Result: Being exposed to both threat and violence was associated with anxiety and grief but also a sense of shame over a professional failure. Support was often sought from colleagues but effective coping strategies were not always at hand. Distrust towards management was present in many cases and this could be reflected by the choice not to report incidents. Conclusion: Being subjected to violence and threat was something that gave long-lasting effects such as constant unease and a loss of love for the work.

Våld i nära relation (VINR) är ett progressivt globalt samhällsproblem. Sjuksköterskor möter således våldsutsatta kvinnor (VUK) i allt större utsträckning. VINR kan vara psykisk, fysisk och sexuellt våld. Eftersom sjuksköterskan oftast är den första som möter VUK inom akutsjukvård  är hens roll viktig vid identifiering av VINR. Sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar där omvårdnaden ska individanpassas och hela patientien inkulderas. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att inom akutsjukvård möta våldsutsatta kvinnor i nära relation. En litteraturöversikt genomfördes baserad på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes med inspiration från Fribergs (2017) och Friberg (2022) analysmetod. Resultatet genererade i fyra huvudkategorier: Emotionella reaktioner, Betydelsen av kunskap och erfarenhet, Betydelsen av rutiner och riktlinjer samt Sjuksköterskans egna värderingar. Sjuksköterskor upplevde känslomässiga påfrestningar som föranledde känslor av maktlöshet, frustration, skam och rädsla. Många faktorer såsom tid, rutiner, kunskap och erfarenhet saknades vilket resulterade i att identifiering av VINR uteblev. Sjuksköterskor som däremot hade erfarenhet i att möta VUK upplevde trygghet och självsäkerhet i bemötande av dessa kvinnor. Ytterligare belystes sjuksköterskans egna värderingar och antaganden som influerade bemötande av VUK. Litteraturöversikten visar att sjuksköterskor upplevde motgångar och problem i mötet med VUK. De flesta utmaningarna grundades i bristande kunskap, tid, erfarenhet och egna antagande vilket hindrade ett meningsfullt bemötande. Konsekvenserna av emotionella påfrestningar påverkade sjuksköterskan avsevärt vilket bidrog till att identifiering av VINR undveks. Sjuksköterskor är därför i stort behov av mer kunskap och utbildning i ämnet VINR samt tydliga rutiner och riktlinjer på arbetsplatsen. Detta för att öka känslan av trygghet i mötet med kvinnan vilket också ger VUK en god omvårdnad.

Bakgrund: Den ökande invandringen i Sverige har bidragit till ökad mångfald i landet med människor som kommer från olika bakgrunder och talar olika språk. Språk är en avgörande faktor för effektiv kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten, vilket utgör förutsättningar för personcentrerad vård och delaktighet. I akutvårdsmiljön råder det oftast tidspress och språkbarriärer kan vara ett hinder som påverkar vårdkvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i akuta situationer när verbala språkbarriärer föreligger. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats, baserad på 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Resultat: Efter analys av samtliga artiklar identifierades fyra kategorier utifrån artiklarnas resultat: Erfarenheter av att använda kommunikationsfrämjande metoder, Erfarenheter av språkbarriärers påverkan på vårdkvalitet, Erfarenheter av språkbarriärer som utmaning för sjuksköterskan och Erfarenheter av anpassningar och förändringar i sjuksköterskans roll. Konklusion: I akuta situationer upplevde sjuksköterskor utmaningar med att effektivtkommunicera med patienter när språkbarriärer förekom. Trots dessa utmaningar försökte sjuksköterskorna anpassa sig genom olika kommunikationsmetoder. Stress och tidspress påverkade vårdkvaliteten och patient-sjuksköterska relationen negativt. Det ansågs vara viktigt att anpassa sig till patienternas unika behov för att övervinna språkbarriärer. / Background: The increasing immigration in Sweden has contributed to diversity in the country, with people coming from different backgrounds and speaking different languages. Language is crucial for effective nurse-patient communication that forms the basis for person-centered care and participation. In acute care, there is often time pressure, and language barriers can be an obstacle affecting care quality. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for patients in acute situations when verbal language barriers are present. Method: A general literature review with an inductive approach, based on 12 articles retrieving from PubMed, CINAHL and PsycInfo databases. Results: Four categories were identified from the analysis of the articles’ findings: Experiences of communication-promotion methods, Experiences of language barriers’ impacts on quality of care, Experiences of language barriers as challenges for the nurse and Experiences of adaptations and changes in nursing role. Conclusion: Nurses working in acute situations experienced challenges in communicating effectively with patients when language barriers were present. Despite the challenges, nurses tried to adapt through various communication methods. Stress and time pressure negatively affected the quality of care and the patient-nurse relationship. It was considered important to adapt to every patient’s unique needs to overcome language barriers.

In this paper the authors are focusing on people that work in psychiatric acute care. How do they identify the individual that is in most need of acute care? How do they judge in this kind of cases?    The foundation in this study is in the qualitative method. The material to this study has been collected by doing qualitative interviews with six people in different professions and positions in psychiatric acute care.    The material that we collected from these six qualitative interviews has been analysed with help from Sherif’s and Hovland’s (1961) Social judgement theory. The theory describes people’s judgement based on certain criterions and how it affects them.     It has been noticed that the individuals who asses first acute care are usually the ones that has a suicidal behavior. The resources are decreasing while the need for psychiatric acute care is increasing. The personell have to make decisions about which individual that are in most need of acute care. Their judgments are very important for the indiviuals in need of immediate care. This judgement can be depending on which individual who is doing the judgemet. This paper has given us comprehension for the immortance of good individual properties for doing judgements, and that they are made in several positions.

<p>In this paper the authors are focusing on people that work in psychiatric acute care. How do they identify the individual that is in most need of acute care? How do they judge in this kind of cases? <strong></strong></p><p>   The foundation in this study is in the qualitative method. The material to this study has been collected by doing qualitative interviews with six people in different professions and positions in psychiatric acute care.</p><p>   The material that we collected from these six qualitative interviews has been analysed with help from Sherif’s and Hovland’s (1961) Social judgement theory. The theory describes people’s judgement based on certain criterions and how it affects them. </p><p>   It has been noticed that the individuals who asses first acute care are usually the ones that has a suicidal behavior. The resources are decreasing while the need for psychiatric acute care is increasing. The personell have to make decisions about which individual that are in most need of acute care<strong>. </strong>Their judgments are very important for the indiviuals in need of immediate care. This judgement can be depending on which individual who is doing the judgemet. This paper has given us comprehension for the immortance of good individual properties for doing judgements, and that they are made in several positions.</p>

Bakgrund: Andelen personer med psykisk ohälsa ökar bland hela jordens befolkning. På en akutmottagning möter sjuksköterskor dagligen många patienter med olika sjukdomar, kravet på kompetensen är därför hög. Fokus ligger oftast på akuta somatiska sjukdomar vilket gör att patienter med psykisk ohälsa hamnar i skymundan. Patienter som söker sig till en akutmottagning upplever brister i vården vad gäller bemötande och kunskap hos sjuksköterskor och övrig personal. Syfte: Arbetets syfte är att sammanställa sjuksköterskors erfarenhet av att ge patienter med psykisk ohälsa omvårdnad på en akutmottagning. Metod: Litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar framtagna i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet grundar sig på 15 artiklar från olika delar av världen. Artiklarna är kvalitetsgranskade och etiskt godkända. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskors erfarenhet främst handlar om att de upplever en stressig arbetsmiljö, brister i den fysiska arbetsmiljön, att attityder och fördomar finns gentemot patienten, samt en bristande kunskap. Tillsammans gör detta att sjuksköterskors erfarenhet av att möta dessa patienter med psykisk ohälsa inte upplevs som tillräcklig, samt att de ofta känner att de inte gjorde ett bra arbete i mötet med patienten. Slutsats: Sammanfattningsvis är sjuksköterskors erfarenhet av att möta patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning bristfällig. En bättre arbetsmiljö och mer kunskap behövs inom detta område. Genom att förbättra arbetsmiljön och kunskapen skulle omvårdnaden av patienter förbättras och sjuksköterskor skulle uppleva att de kunde utföra ett bättre arbete. / Background:  The proportion of people with mental illness is increasing among the entire population of the earth. At an emergency room nurses meets many patients daily with different diseases, the requirement for expertise is therefore high. The focus is usually on acute somatic diseases, which means that patients with mental ill health end up in the cloud. Patients who apply for an emergency room experience shortcoming in care in terms of care and knowledge of nurses and other staff. Aim: The aim of the work is to compile nurse's experiences of providing patients with mental illness care at an emergency department. Method: Literature review of scientific articles developed in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The result is based on 15 articles from different parts of the world. The articles are quality checked and ethically approved. Results: The literature review results show that nurses' experiences is that they experience a stressful work environment, deficiencies in the physical work environment, that attitudes and prejudices exist towards the patient and lack of knowledge. This means that nurses' experiences of meeting these patients with mental illness is not perceived as adequate, they often felt that they did not do a good job in meeting the patient. Conclusion: In summary, the nurse's experiences of meeting patients with mental illness at the emergency room is inadequate. A better working environment and more knowledge are needed in this area. By improving the working environment and knowledge, the care of patients would be improved and nurses would feel that they could do a better job.

Bakgrund Demens är ett samlingsnamn för flera kognitiva sjukdomar. Det är en obotlig sjukdom som blir allt vanligare ​i hela världen. Vårdandet består främst av olika omvårdnadsåtgärder som bör anpassas efter individens behov. Ett vanligt problem är att personen med demenssjukdomen blir allt mer begränsad i det senare sjukdomsförloppet. I samband med sjukdomsprogressionen är det vanligt att deras autonomi begränsas till följd av bristande kommunikation. Personer med demenssjukdomar trivs som bäst inom hemmiljön. Vård inom akutsjukvården är även vanligt förekommande, trots att den sällan är anpassad för patientgruppens behov. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdomar inom akutsjukvård. Metod ​​En litteraturöversikt utformades utifrån information hämtat från kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Dataanalysen utfördes enligt Fribergs fyra steg.​ Resultat Författarna fann fyra teman i​ resultatet; en otrygg vårdmiljö, kommunikation mellan patient och sjuksköterska, ett gott bemötande samt organisationens påverkan. Ur dessa teman framkom det att miljön inom akutsjukvården inte var anpassad för personer med demenssjukdomar. Utöver det beskrev deltagarna vikten av att kunna föra god kommunikation och att bemöta patienten med respekt och förståelse. Slutsats Vårdmiljön inom akutsjukvården ansågs vara svåranpassad. Bristfällig kommunikation mellan sjuksköterska och patient kunde leda till att patientens autonomi begränsades. Ett gott bemötande genomsyrades av ett personcentrerat förhållningsätt. Slutligen framkom det att samarbetet inom arbetsteamet ansågs vara bristande och att adekvat kunskap saknades.​ / Background Dementia is the collective name of several cognitive disorders. Dementia is an incurable disease that is becomming increasingly more common throughout the world. Care mainly consists of various nursing measures adapted to the needs of the individual. A common issue is that the person with the disease becomes increasingly limited in the later stages of the disease. With the progression of the disease, their autonomy is commonly limited as a result of a lack of communication. People with dementia feel the best in a homelike environment, care within an acute care setting is also common, despite the fact that it is seldom a care setting adapted to the patient groups needs. Aim The aim of this study was to describe nurses experiences of caring for people with dementia in an acute care setting. Method A literary review was designed based upon information from qualitative and quantitative articles from the databases Cinahl Complete and PubMed. The data analysis was performed according to Friberg's four steps. Results The authors found four themes in the results; an unsafe care environment, communication between the patient and nurse, good treatment, organizational impact. From these themes it was concluded that the environment within a emergency healthcare setting was not adapted for people with dementia. In addition, the study participants described the importance of being able to communicate with and to treat the patient with respect and understanding. Conclusions The emergency care environment was considered difficult to adapt. Poor communication between nurses and patients could lead to restrictions of the patients autonomy. Good treatment was characterised by a person-centred approach. Lastly, it was considered to be inadequate co-operation within the workforce and that there was a lack of adequate knowledge.

Designingenjörsstudenterna, Aldin Sumic och Andrea Slaattelia Larsson på Högskolan i Skövde har i samarbete med företaget, AB Germa, arbetat med ett produktutvecklingsprojekt under våren 2014. Syftet med uppdraget var att hitta lösningar till en eventuell konceptuell “vakuum-skop” genom att använda Germas befintliga vakuumteknik för att immobilisera en patient med misstänkt spinalskada och integrera den i den befintliga skopbåren med dess funktion att “skopa upp” en patient från olycksplatsen. Syftet med uppdraget var också att reducera antalet patientförflyttningar samt att öka säkerheten och kvaliteten i räddningsarbetet. En av Germas strategier för att konkurrera på marknaden är att lansera två nya produkter årligen. I och med detta var det under uppdraget mer önskvärt att få fram många idéer, gärna innovativa, än att få en fullt fungerande lösning i slutändan och därför genomfördes uppdraget enligt produktutvecklingsmetodiken set based concurrent engineering. Ett arbete med metodiken innebar att lösningarna undersöktes och utvecklades parallellt och eliminerades efter hand om de av någon anledning påvisar brister. Detta för att besvara Germas önskan om fler sånär färdiga lösningar. Uppdraget inleds med en förstudie och empiriinsamling där bland annat litteraturstudie, intervjuer och studiebesök genomfördes för att få djupare kunskap inom ämnet. Med hjälp av detta samt funktionsanalyser och standarden EN-1865 specificerades arbetet och en kravspecifikation togs fram som låg nära till hands under hela arbetet. Därefter påbörjades idégenereringen med hjälp av diverse kreativitetsmetoder och komplement. Förslagen från idégenereringen var av olika karaktär och kvalitet. I en urvalssession användes en mängd metoder för att se vilka lösningar som inte höll måttet för att således vidareutveckla dessa. Detta ledde till att lösningar valdes bort eller grupperades med avseende på likhet eller kombineringsmöjlighet. Slutligen återstod tre fungerande koncept och författarna valde att gå ifrån produktutvecklingsmetodiken för att, ur presentationssyfte, vidareutveckla och detaljdesigna ett koncept – konceptet som kom att kallas vakuumskop. / During the spring of 2014, Aldin Sumic and Andrea Slaattelia Larsson, two product design engineer students at University of Skövde carried out a product development project in cooperation with the company AB Germa. The aim of the project was to develop solutions to a conceptual "vacuum-scoop" by using Germas existing vacuum technology that is used to immobilize a patient with suspected spinal injury and integrate it into the existing scoop stretcher with its function to "scoop" a patient from the accident site. The aim of the project was also to reduce the number of patient transfers and to improve safety and quality in the rescue. One of Germas strategies, to compete on the market, is to launch two new products annually. Therefore, it was more desirable that, during the mission, bring out many ideas, gladly innovative ones, than get a fully functional solution in the end. The mission was carried out according to the product development methodology set based concurrent engineering to achieve this. Working with the methodology resulted that solutions were investigated and developed in parallel and were eliminated gradually if they, for some reason established deficiencies. The mission begins with a preliminary study and empirical data gathering, which included literature review, interviews and site visits to gain deeper knowledge of the subject. Using this, the functional analyzes and the standard EN-1865 the work was detailed and a set of requirements were made. Then an idea generation session started using various creative methods and complement. The drafts from the idea generation were of different character and quality. A selection session was used on a variety of ideas for distinguishing concepts which resulted in that the concept was excluded, grouped in terms of similarity or combine. Finally, there remained three working concept. The authors chose ignore the product development methodology to develop and detail design one of the three concepts for the final presentation - the concept that became known as the vacuumskop (vakuum scoop).

Trauma care is the treatment of patients with injuries caused by external forces, for instance car crashes, assaults or fall accidents. These urgent patients typically arrive at the hospital’s Emergency Department, where they are treated by an interdisciplinary team of physicians and nurses, who collaborate to identify and address life-threatening injuries. In this thesis, the urgent phase of trauma care has been explored through observations of trauma calls and interviews with trauma care professionals, with the purpose of mapping the workflow and providing a basis for a discussion of IT systems within trauma radiology. The professionals, procedures and tools involved are collectively described as the initial trauma care system. There has been a focus on interaction between the units of this system, as well as on how decisions regarding treatment are made, often with the help of medical imaging. The initial trauma care system functions under significant time pressure, striving towards the well-defined objective of saving the life of the patient. To a great extent the system relies on standardized procedures, aiming for screening life-threatening injuries. The trauma team features a clear hierarchy and distinct roles, where the team leader role is considered vital for the team’s performance. Experience is valued and important for everyone, especially since the team often makes decisions, that may affect the future of the patient, based on incomplete information about the situation. Therefore, CT (computed tomography) images offer valuable decision-making support. The respondents are fairly satisfied with the current tools for viewing and manipulating radiological images. Little support for the need of improved or novel IT systems in trauma radiology is found, as is the use for 3D visualization of radiological images in this domain. Informants recognize communication failures and lacking teamwork as the major problems in trauma care. Difficulties like this may be decreased by education and training regarding these issues.