Bakgrund: När personer med demenssjukdom vårdas inom akutsjukvård utgör de en särskilt utsatt patientgrupp. Olika kontextuella förutsättningar inom akutsjukvården så som korta vårdtider, högt tempo och fokus på den för vårdtillfället aktuella diagnosen kan tänkas försvåra för sjuksköterskan att ge bästa möjliga omvårdnad till dessa personer. Syfte: Syftet med denna studie var att utifrån sjuksköterskors upplevelser belysa faktorer som påverkar omvårdnad av personer med demenssjukdom inom akutsjukvård. Metod: Studien genomfördes som en systematisk deskriptiv litteraturstudie. Åtta kvalitativa artiklar som undersökt sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom inom akutsjukvård granskades. Resultatet från dessa studier analyserades och kategorier samt subkategorier bildades. Resultat: Två kategorier vilka i sin tur understöds av åtta subkategorier framträdde. Sjuksköterskors upplevelser antyder att omvårdnad av personer med demenssjukdom inom akutsjukvård påverkas av faktorer relaterade till strukturella förutsättningar och individuella förhållningsätt. Slutsats: Arbete med att förbättra omvårdnad av personer med demenssjukdom inom akutsjukvård bör utgå från studier av både strukturella förutsättningar och individuella förhållningsätt samt hur de påverkar varandra. Ett ökat inflytande för kunniga sjuksköterskor utgör också en viktig aspekt i förbättringsarbetet då detta både skulle kunna höja kvalitén på omvårdnaden och förbättra vårdpersonalens arbetsmiljö.

Bakgrund: I Sverige är det cirka 148 000 personer som lever med demenssjukdom. Sjukdomen yttrar sig på olika sätt och kan leda till känslor som av otillräcklighet och osjälvständighet med en rädsla för att vara en börda för andra. Redan år 1860 använde sig Florence Nightingale av musik som omvårdnadsåtgärd. Förmågan att påverkas av musik är något som utvecklas redan i fosterstadiet. Musik beskrivs kunna påverka minnet, sinnesstämningar, kommunikation samt även inge lugnande effekt.Syfte: Att belysa erfarenheter av musik vid demenssjukdom utifrån ett patient-, omvårdnadspersonal- och anhörigperspektiv.Metod: En litteraturstudie som inkluderat 10 kvalitativa vetenskapliga studier. Med hjälp av innehållsanalys har studiernas resultat granskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Musiken visade sig ha en emotionell påverkan då de både var en glädjefull upplevelse och gav en lugnande effekt. Musikterapi bidrog till ökad social interaktion och gemenskap med andra, även förmågan till kommunikation förbättrades. Ökad uppmärksamhet och närvaro var något som påvisades. Personer som deltog i musikterapi kunde uppleva reminiscens.  Konklusion: Musik som omvårdnadsåtgärd kan ge många positiva fördelar på välbefinnandet. Det är ett enkelt medel som går använda på olika sätt i omvårdnaden.

No description available.

Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas erfarenheter av att leva med yngre personer med demenssjukdom. När en yngre person drabbas av demenssjukdom påverkas hela familjen. Personen som drabbas blir helt beroende av sin familj och det begränsar livsutrymmet för de anhöriga. För att svara på syftet gjordes en litteraturöversikt med kvalitativ metod, baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet delades upp i två huvudkategorier med åtta underkategorier som beskriver olika erfarenheter som anhöriga har av att leva med en yngre person med demenssjukdom både före och efter diagnostisering. Kategorierna var: 1. Förändringar i livet med underkategorier: en annan person, osäkerhet före och efter diagnostisering, oro inför framtiden och sorg, behov av hjälp och stöd. 2. Ett liv med ökad belastning och har underkategorier: förlust och saknad, social isolering, försämrat välbefinnande, användning av olika copingstrategier. Resultatet kan öka sjuksköterskans kunskaper kring tidig debut av demenssjukdom, öppenhet och förbereda för att göra undersökningar för att stärka misstankar och inte dra förhastade slutsatser.

Bakgrund: Det finns en mängd olika demenssjukdomar och av världens befolkning är 47,7 miljoner människor drabbade. Kunskapsnivån om sjukdomen är låg hos sjuksköterskor och vårdpersonal, vilket kan leda till att personen med demenssjukdom upplever ett lidande. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt gjordes med kvalitativ design och induktiv analys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Livet är inte längre som det brukar vara, Det är viktigt att fortfarande vara behövd, Stödjande omgivning har stor betydelse samt Att kastas mellan hopp och förtvivlan. Resultatet visade att personer med demenssjukdom genomgår många förändringar i samband med sjukdomen, och att de är i behov av en stödjande omgivning för att deras välbefinnande ska bevaras.   Slutsats: Personer som lever med demenssjukdom upplever att deras självbild förändras, förluster av olika slag och att värdigheten är svår att bevara. Vårdpersonalens kunskap om demenssjukdomar är låg och kunskapsnivån påverkar bemötandet med personerna. Ett bättre bemötande stärker personerna med demenssjukdom och kan öka deras välbefinnande.

<p> </p><p>Idag beräknas ca 150 000 personer lida av demens i Sverige. I ett system påverkar den ena individen den andra, därför blir även de närstående drabbade vid en demenssjukdom vilket kan leda till ett lidande för de närstående. Det är viktigt med stöd till de närstående från vårdpersonal redan i tidigt stadium av sjukdomen. Vårdpersonalen kan se de närståendes uttryckta upplevelser som en resurs i möten med de närstående, och kan bidra till ett minskat lidande för närstående till personer med demenssjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser av att vara närstående till personer med demenssjukdom. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl och kvalitetsgranskningen resulterade i att tio artiklar inkluderades i studien. Artiklarna analyserades och teman och kategorier framkom och presenterades i resultatet. De teman som framkom var Känslor, Upplevda stressfaktorer, Upplevda konsekvenser och Förändringar. Det mest framträdande i studiens resultat var att det i alla artiklar var de närstående som primärt vårdade personen med demenssjukdom. Författarnas slutsats var att en utökad förståelse hos vårdpersonalen för vad de närstående till personer med demenssjukdom kan uppleva, är viktig i möten med de närstående, och kan underlätta för vårdpersonalen att lindra ett lidande för de närstående.</p><p> </p>

Between 1999 and 2009, I followed three of my grandparents, all of whom suffered from dementia. Numerous times, when I visited them in their nursing homes, I was met by residents of the ward who were very unhappy. Through conversations at home with my family, I understood more and more that this was a commonly occurring problem at nursing homes. All too often it was solved with heavy medication, which made the residents tired and they slept more often. During my undergraduate education at Konstfack, I have reflected on whether I, as an interior designer and furniture designer, can have an influence on spaces and furniture so that dementia patients can experience greater calm and security. The idea is if that I perceive the environment as calm and secure, I will also be calm and secure. In my degree project, I want to study how interior design and furniture design can contribute to decreased agitation in people with dementia in nursing homes.

Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i stora delar av världen. Svåra kognitiva symtom komplicerar relationen mellan vårdpersonal och de personer som vårdas med demenssjukdom vilket ofta leder till etiska frågor och dilemman. För att utveckla omvårdnaden av personer med demenssjukdom är det viktigt att kartlägga sjuksköterskans etiska perspektiv. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans etiska perspektiv i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att etiska perspektiv uppstod i olika situationer. De situationer som ofta återkom var: ställningstagande utifrån artificiell närings- och vätsketillförsel, svårigheter att tillgodose säkerheten för personer med demenssjukdom om detta går emot de drabbades önskan, att balansera mellan att bevara personer med demenssjukdoms integritet och autonomi i situationer då den vårdbehövande och sjuksköterskans uppfattning om behov av omvårdnadsåtgärder skiljer sig åt samt etiska utmaningar i interaktionen med personer med demenssjukdom, med närstående och med kolleger. I artiklarna återkom kommunikationssvårigheter och oförmåga att uttrycka sina behov hos personer med demenssjukdom som ett etiskt problem. Ökad kunskap om etiska frågor i omvårdnaden av personer med demenssjukdom och hur dessa frågor kan kommuniceras är ett komplext område och det finns behov av fortsatt forskning.

No description available.

No description available.