Bakgrund Alkoholkonsumtionen har ökat i Sverige sedan början av 1990-talet vilket får följder för vår folkhälsa. Vården har uppmärksammats som en viktig arena för det alkoholförebyggande arbetet. Som sjuksköterskor har vi till uppgift att stödja människor som vill förändra livsstil genom hälsofrämjande val. Tidigare forskning har visat motstridiga resultat gällande användning av motiverande samtal som ett verktyg för olika livsstilsförändringar. Syftet med litteraturstudien var därför att undersöka om motiverande samtal kan vara en effektiv metod för att minska skadlig alkoholkonsumtion. Resultatet visade att motiverande samtal är effektivt för att reducera alkoholkonsumtion. En konsekvens för hälso- och sjukvården skulle kunna vara att utveckla mer interaktiva verktyg för att initiera egenvård som skulle ha som syfte att minska alkoholintag. Aktuella områden för framtida forskning är bland annat hur modern teknik och Internet kan användas för att fler ska kunna erbjudas stöd vid livsstilsförändring.

Synen på hög alkoholkonsumtion respektive narkotikabruk skiljer sig mellan olika samhällen, och i Sverige har vi en tradition av att problematisera dessa beteenden i högre grad än i många andra länder. Dessutom ses narkotikabruk som en mer klandervärd handling än hög alkoholkonsumtion. Med dessa socialt konstruerade skillnader i åtanke fokuserar uppsatsen på vad om ligger bakom dessa beteenden och om liknande faktorer kan förklara dem. Uppsatsens syfte är med andra ord att undersöka huruvida liknande bakgrundsvariabler kan förklara hög alkoholkonsumtion och narkotikabruk bland individer i Sverige. För att förstå varför olika sociala regler och normer råder i olika samhällen används Howard Beckers klassiska stämplingsteori. Tidigare forskning visar att i synnerhet kön och ålder är viktiga variabler för att förklara skillnader i alkoholkonsumtion och narkotikabruk, men även inkomst och familjekonstellation tycks spela en roll. För narkotikabruk verkar även sysselsättning och möjligen också utbildning ha betydelse. Studien är kvantitativ och bygger på ett datamaterial bestående av 5 469 respondenter. Analyserna genomfördes med logistisk regressionsanalys. Resultaten visade att det endast finns signifikanta samband mellan hög alkoholkonsumtion och variablerna kön och ålder, då män och yngre i högre grad riskerar att vara högkonsumenter av alkohol. För narkotikabruk var de signifikanta sambanden fler, förutom kön och ålder hade även sysselsättning, inkomst och huruvida man bor med en partner eller inte en signifikant effekt för förklaringen av vilka som brukar narkotika. Starkast var dock, även här, sambanden för kön och ålder som hade samma riktning som för hög alkoholkonsumtion. Detta skulle kunna tyda på att män och yngre personer inte fördöms lika hårt som övriga grupper när de högkonsumerar alkohol respektive brukar narkotika. Då narkotikabruk visade sig vara mycket ovanligt skulle studien gynnas av ett större datamaterial då säkrare slutsatser skulle kunna dras.

It is important to identify the consequences of alcohol consumption among university students since over-consumption can lead to health problems and poorer academic performance. The following personality factors, neuroticism, conscientiousness and extraversion, have in previous studies shown to be related to alcohol consumption  and shown to be associated with the university students' alcohol use and living arrangements. This study examines the following question; Is there a link between university students' alcohol consumption, and;1) the personality factors neuroticism, conscientiousness, extraversion?2) their living situation?3) personality factors and living situation together? Participating in this survey was one hundred university students with a mean age of 23.4 years (SD = 2.6). To examine participants' personality, alcohol consumption and living arrangements, the NEO Five-Factor Inventory (Costa, McCrae, 2003) questionnaire was used and the questionnaire also contained self-constructed questions about drinking habits, living arrangements and demographic questions. This study's results indicate that neuroticism, conscientiousness, living situation and extraversion predicts alcohol consumption (R2 = .354, p <.001). Thus, students who have these personality traits and circumstances one by one or together have a increased risk for alcohol over-consumption.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förändringar de vill se i samhället.

Bakgrund Av Sveriges befolkning konsumerar 87 procent alkohol. Sju procent av kvinnorna och 12 procent av männen har ett alkoholberoende eller alkoholmissbruk, vilket kan orsaka fysiska, psykiska och sociala problem. Det finns farmakologiska och psykosociala behandlingsmetoder. Motiverande samtal och rådgivande samtal är psykosociala behandlingar som genom ett medvetet förhållningssätt uppmuntrar patienten till beteendeförändring.   Syfte Syftet var att beskriva effekten av motiverande samtal och effekten av rådgivande samtal på alkoholberoende och alkoholmissbruk.   Metod För att skapa en översikt av det aktuella kunskapsläget valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Utvalda artiklar granskades och kvalitetsbedömdes utifrån ett bedömningsunderlag samt analyserades för att sedan föras in i en matris. Matrisen utgjorde underlag vid sammanställandet av resultatet.   Resultat Resultatet antydde att motiverande samtal samt rådgivande samtal hade effekt på alkoholkonsumtion samt alkoholrelaterade problem. Dock hade samtalen inte mer effekt än andra behandlingar. Enligt resultatet var det även viktigt med en bra utbildning i motiverande- samt rådgivande samtal för att samtalen skulle utföras korrekt och på så sätt få en bättre utgång.   Slutsats Motiverande samtal, korta motiverande samtal och rådgivande samtal var enligt resultatet effektiva behandlingsmetoder för att minska alkoholkonsumtion, alkoholrelaterade problem samt avhållsamhet hos alkoholberoende och alkoholmissbrukare. Studierna hade motsägelsefulla resultat, huruvida motiverande samtal, korta motiverande samtal och rådgivande samtal gav en signifikant effekt i jämförelse med andra behandlingar. Resultatet visade även att förändringsprat och patientens attityd var betydelsefullt för patientens förändring av alkoholvanor.

Denna studie ämnar undersöka eventuella samband mellan alkoholkonsumtion och livstillfredställelse samt sambandet mellan att vara närstående till en person med alkoholproblematik och livstillfredställelse. Det undersöks även om dessa samband skiljer sig mellan könen man och kvinna. Studiens hypoteser utgår från tre olika teorier om livstillfredställelse som på olika sätt förklarar vad som påverkar livskvaliteten. Studiens hypoteser utgår även från normaliseringsteorin, avvikelseteorin samt tidigare forskning om alkoholkonsumtionens effekter. Datamaterialet som ligger till grund för studiens analyser är den nationella SOM-undersökningen år 2016. Urvalet bestod av boende i Sverige år 2016 i åldrarna 16 till 85 år. Analyserna genomfördes med logistisk regressionsanalys och samtliga analyser kontrollerades för ålder. Resultaten visar ett positivt samband mellan högre alkoholkonsumtion och livstillfredställelse. Detta samband påverkas inte av kön. Resultaten visar ett negativt samband mellan att ha en närstående med alkoholproblem och livstillfredställelse. Detta samband påverkas inte heller av kön.

<p><strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors alkoholkonsumtion före och under graviditeten samt undersöka prevalensen, informationen som gravida kvinnor får av vårdpersonalen och problemhanteringen på mödravården. <strong>Metoden</strong> var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar från åren 1997-2008. <strong>Resultatet </strong>visade att prevalensen av alkoholkonsumtion nådde siffror över 50 % före respektive 20 % under graviditeten. I studierna observerades hög konsumtion under både perikonceptional perioden och första trimestern. Speciellt vanligt var det med berusningsdrickande tidigt i graviditeten. Kvinnor som drack under graviditeten visade sig vara äldre, väl utbildade, rökare och alkoholkonsumenter redan innan graviditeten. Mödravården identifierade inte alla gravida kvinnor som använde alkohol. Screeningsinstrument var nödvändiga för att identifiera och då kunna erbjuda hjälp till denna grupp.</p><p><strong>Konklusion</strong>: I Sverige observerades en positiv tendens med minskat drickande under graviditeten men andelen gravida kvinnor som nyttjade alkohol var fortfarande stor. Problemet var dock fortfarande stort i många andra länder.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>alkoholkonsumtion, graviditet, mödravård, screeningstest.</p>

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors alkoholkonsumtion före och under graviditeten samt undersöka prevalensen, informationen som gravida kvinnor får av vårdpersonalen och problemhanteringen på mödravården. Metoden var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar från åren 1997-2008. Resultatet visade att prevalensen av alkoholkonsumtion nådde siffror över 50 % före respektive 20 % under graviditeten. I studierna observerades hög konsumtion under både perikonceptional perioden och första trimestern. Speciellt vanligt var det med berusningsdrickande tidigt i graviditeten. Kvinnor som drack under graviditeten visade sig vara äldre, väl utbildade, rökare och alkoholkonsumenter redan innan graviditeten. Mödravården identifierade inte alla gravida kvinnor som använde alkohol. Screeningsinstrument var nödvändiga för att identifiera och då kunna erbjuda hjälp till denna grupp. Konklusion: I Sverige observerades en positiv tendens med minskat drickande under graviditeten men andelen gravida kvinnor som nyttjade alkohol var fortfarande stor. Problemet var dock fortfarande stort i många andra länder. Nyckelord: alkoholkonsumtion, graviditet, mödravård, screeningstest.

Syftet med studien är att undersöka om individer med en liberal hållning i alkoholfrågan löper en större risk att råka ut för olika alkoholrelaterade sociala problem än individer med en restriktiv hållning. Då tidigare forskning om relationen mellan hållning i alkoholfrågan och sociala problem är svårhittad, fokuseras resultaten av tidigare forskning på de enskilda variablerna. Resultaten kopplas sedan ihop för att härleda uppsatsens hypoteser. Tidigare forskning pekar också på att kön, ålder, inkomst och konsumtionsnivå är variabler som kan ha direkt inverkan på alkoholrelaterade problem. Datamaterialet som används är sekundärdata från Monitorstudien 2009 som bearbetades med hjälp av binär logistisk regressionsanalys. Resultatet bekräftar hypotesen att individer med en liberal attityd löper större risk för att råka ut för de flesta av de undersökta problemen. Det framgår också att kön, ålder och inkomst är relevanta men att konsumtionsnivå är den variabeln som har störst förklaringsvärde. För att få en modell med större förklaringsvärde föreslås att utöka den befintliga med fler relevanta variabler. Dessutom rekommenderas det att titta närmare på enskilda sociala problem och att undersöka flera dimensioner av inställningen till alkohol.

Syftet med vår studie var att undersöka hur mycket av alkoholkonsumtionen hos stu-denter som kan prediceras genom biologiska (BMI, ålder och kön), psykologiska (Lo-cus of Control och The Big Five Personality Theory) samt sociala (alkoholvanor i familjen och anledningar till alkoholkonsumtion) faktorer. Vi har valt att undersöka varje individs alkoholkonsumtion i förhållande till BMI och därefter se hur mycket av variansen som kan prediceras av de variabler vi undersökt. Vårt urval bestod av gym-nasieelever och universitetsstudenter i Växjö. Sammanlagt ingick 201 personer i un-dersökningen, 107 män och 94 kvinnor. Vi använde oss av en enkät för insamling av vår data. Vi gjorde en multipel regressions analys som visade att alkoholkonsumtion kan prediceras till 34,3% av de prediktorer vi använt oss av. De biologiska faktorerna predicerade enskild sammanlagt 13,1% av konsumtionen, de psykologiska faktorerna 13,3% och de sociala faktorerna 7,9% av alkoholkonsumtionen i vårt urval. Studiens syfte ämnar belysa en del av de faktorer som påverkar en individs alkoholkonsumtion, för att skapa en djupare förståelse av alkoholmönster hos studenter. / The purpose of this study was to investigate to what extent alcohol consumption among students is predicted by biological (BMI, age and gender), psychological (Lo-cus of Control and The Big Five Theory) and social (drinking habits within the family and reasons for alcohol consumption) factors. We have chosen to investigate each respondent’s alcohol consumption in relation to BMI and then see to what extent the variance can be predicted by the variables we have investigated. Our selection con-sists of upper secondary school students and university students in Växjö. A total of 201 persons participated in the inquiry, of whom 107 were men and 94 were women. The data was collected by means of a questionnaire. We conducted a multiple regres-sion analysis which showed alcohol consumption can be predicted to 34.3% by the variables in this study. In our selection the biological factors alone predicted 13.1% of the alcohol consumption, the psychological factors 13.3% and the social factors 7.9%. This study seeks to highlight some of the factors that affect an individual’s consump-tion of alcohol, this in order to create a deeper understanding concerning alcohol pat-terns among students.