<p>Syftet med vår studie var att undersöka hur mycket av alkoholkonsumtionen hos stu-denter som kan prediceras genom biologiska (BMI, ålder och kön), psykologiska (Lo-cus of Control och The Big Five Personality Theory) samt sociala (alkoholvanor i familjen och anledningar till alkoholkonsumtion) faktorer. Vi har valt att undersöka varje individs alkoholkonsumtion i förhållande till BMI och därefter se hur mycket av variansen som kan prediceras av de variabler vi undersökt. Vårt urval bestod av gym-nasieelever och universitetsstudenter i Växjö. Sammanlagt ingick 201 personer i un-dersökningen, 107 män och 94 kvinnor. Vi använde oss av en enkät för insamling av vår data. Vi gjorde en multipel regressions analys som visade att alkoholkonsumtion kan prediceras till 34,3% av de prediktorer vi använt oss av. De biologiska faktorerna predicerade enskild sammanlagt 13,1% av konsumtionen, de psykologiska faktorerna 13,3% och de sociala faktorerna 7,9% av alkoholkonsumtionen i vårt urval. Studiens syfte ämnar belysa en del av de faktorer som påverkar en individs alkoholkonsumtion, för att skapa en djupare förståelse av alkoholmönster hos studenter.</p> / <p>The purpose of this study was to investigate to what extent alcohol consumption among students is predicted by biological (BMI, age and gender), psychological (Lo-cus of Control and The Big Five Theory) and social (drinking habits within the family and reasons for alcohol consumption) factors. We have chosen to investigate each respondent’s alcohol consumption in relation to BMI and then see to what extent the variance can be predicted by the variables we have investigated. Our selection con-sists of upper secondary school students and university students in Växjö. A total of 201 persons participated in the inquiry, of whom 107 were men and 94 were women. The data was collected by means of a questionnaire. We conducted a multiple regres-sion analysis which showed alcohol consumption can be predicted to 34.3% by the variables in this study. In our selection the biological factors alone predicted 13.1% of the alcohol consumption, the psychological factors 13.3% and the social factors 7.9%. This study seeks to highlight some of the factors that affect an individual’s consump-tion of alcohol, this in order to create a deeper understanding concerning alcohol pat-terns among students.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera risk- och skyddsaspekter bland äldre i relation till alkoholkonsumtion, samt att undersöka vilken inverkan konsumtion av alkohol bland äldre kan ha på deras hälsosituation. Metoden som använts för denna studie är en allmän litteraturöversikt där sju vetenskapliga artiklar har granskats och undersökts. I studiens analys har samtliga artiklar kopplats till relevanta teoretiska ramverk, såsom ålderism, lagstiftning och risk- och skyddsaspekter. Resultatet visar att äldres alkoholkonsumtion ökar i jämförelse med andra åldersgrupper, samt att alkoholrelaterade skador och död bland äldre ökar. Resultatet visar även att äldre inte alltid är motiverade till behandling samt att bristen på specialanpassade insatser medför att äldre således måste anpassa sig till ett stöd som inte är anpassat efter deras behov. Vår huvudsakliga slutsats är att insatser och stöd från socialtjänsten för äldre med alkoholproblem behöver utvecklas och anpassas till individen.

Denna studie utforskar sambandet mellan alkoholkonsumtion och psykiskpåfrestning. Genom att använda mätinstrumenten AUDIT och Kessler-10analyserades alkoholvanor och psykisk påfrestning bland 98 deltagare.Deltagarna svarade på enkäten som spridits via sociala medier, genom grupperkopplade till psykisk ohälsa eller alkoholmissbruk. Deltagarbasen bestod av42 % män och 58% kvinnor med en åldersspridning på 19–70 år.Datainsamlingen genomfördes med fullständig anonymitet för att skyddadeltagarnas integritet och säkerställa konfidentialiteten av deras svar.Självmedicinering med alkohol används som en teoretisk förklaringsmodellför att tolka resultaten. Studiens resultat stöder hypotesen om attalkoholkonsumtion är associerad med ökad psykisk påfrestning. Genom attanvända både korrelations- och regressionsanalys undersöktes sambanden ochinteraktionerna mellan dessa faktorer. Korrelationsanalysen identifieradesignifikanta och relevanta samband mellan alkoholkonsumtion och psykiskpåfrestning, vilket indikerar hur dessa variabler samverkar.Regressionsmodellen bekräftade dessa observationer, vilket visar attlogaritmen av psykisk påfrestning och ålder är signifikanta prediktorer föralkoholkonsumtion. Dessa resultat belyser det komplexa förhållandet mellanalkoholkonsumtion och psykisk påfrestning samt åldersrelaterade trender ialkoholanvändning. Resultaten kan tolkas som en indikation på att individerkan använda alkohol som en form av självmedicinering för att hantera symtomrelaterade till psykisk påfrestning. Studien bidrar till förståelsen av dettakomplexa förhållande och ger förslag för framtida forskning.

Consuming alcohol can affect the mental and physical health, lead toaddiction and affect the development of the brain before the age of 25.Nevertheless binge drinking remains a widespread problem amongstuniversity students. Drinking norms in people's surroundings can affect theirdrinking habits. This study aims to understand why students consume alcohol and the apprehension of the drinking norm on a campus by doing semi-structured interviews with eight students who are living on a campus. The data is analysed through Theory of Planned behaviour and the focal pointsare injunctive, descriptive norms and associations. The result shows thatcampus students consume alcohol because they think it is fun, it helps themsocialize and to avoid or let go of stressful things and negative thoughts. Wecan interpret from the interviews that the drinking norm on campus is thatstudents are expected to drink alcohol at social events. The result also showsthat students tend to value the positive effects of drinking alcohol more thanthe negative consequences. The interviewed students had more mutualpositive associations towards drinking than mutual negative associationswhich implies that drinking norms affects drinking habits and associationstowards drinking.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det finns någon relation mellan hälso- och sjukvårdspersonalens inställning till alkohol samt deras intag av alkohol och hur personalen vid patientkontakt arbetar med alkoholbruk. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes, där hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar för Region Skåne deltog. Resultat: Studien fann ingen signifikant relation mellan hälso- och sjukvårdspersonalens egen alkoholkonsumtion och deras hälsofrämjande arbete med alkoholbruk i praktiken. En signifikant relation påvisades, som belyser att hälso- och sjukvårdspersonal som upplever att de har otillräckligt med kunskap om alkohol, i större utsträckning undviker att ta upp alkoholvanor med patienter i den kliniska vardagen. Cirka en tredjedel av hälso- och sjukvårdspersonalen angav att de upplever att alkohol är ett känsligt ämne att tala med patienter om. Lite mer än en tiondel av personalen angav att de enbart för att de finner att alkohol är ett känsligt ämne att prata med patienter om, undviker att föra alkoholvanor på tal. Lite mer än en tredjedel av hälso- och sjukvårdspersonalen tycker att det är viktigt att lyfta frågan om alkoholbruk med patienter i praktiken, medan en tredjedel finner det mer eller mindre oviktigt. Slutsats: Resultaten från studien visar att det i Region Skåne finns mycket arbete kvar att utöva för att förbättra personalens kompetens, vana och säkerhet i att arbeta hälsofrämjande med alkoholriskbruk. / Aims: The purpose of this study was to investigate whether there is any relationship between the attitude of healthcare professionals to alcohol and their intake of alcohol, but also how they work with alcohol when in contact with patients. Method: A quantitative questionnaire survey was conducted, in which healthcare professionals who work for Region Skåne participated. Results: The study found no significant relationship between alcohol consumption and health promotion with alcohol use in practice among the healthcare professionals. A significant relationship was shown, which highlights that healthcare professionals who feel that they have insufficient knowledge about alcohol, to a greater extent avoids taking up alcohol habits with patients in everyday clinical practice. About a third of health workers stated that they feel that alcohol is a sensitive subject to talk with patients about. A little more than a tenth of staff indicated that because they find alcohol to be a sensitive subject to talk to patients about also avoid bringing drinking habits up to speech. Little more than a third of health workers think it´s important to highlight the issue of alcohol use with patients in practice, owe third finds it more or less unimportant. Conclusion: The study shows that Region Skåne still has a lot to work with regarding improvement of staff skills, experience and security in working with hazardous use of alcohol.

Bakgrund: Alkoholkonsumtionen ökar i världen idag. Den ökade alkoholkonsumtionen leder till sociala, ekonomiska och medicinska svårigheter. Konsumtionen av alkohol beräknas leda till 3,3 miljoner dödsfall årligen. Många allvarliga sjukdomstillstånd förekommer till följd av alkoholkonsumtion och samtidigt växer många barn upp i dysfunktionella miljöer som leder till psykisk ohälsa och alkoholproblem senare i livet. Alkoholen bidrar också till olyckor, våld och kriminalitet. Alkohol klassas som ett av de större folkhälsoproblemen idag och är en stor utgiftsbörda för samhället. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att genom granskning av tidigare gjorda studier undersöka faktorer associerade med alkoholmissbruk bland vuxna svenska män och kvinnor över 18 år. Metod: Genom en litteraturöversikt har 10 vetenskapliga artiklar genomgått analys och sammanställts till ett resultat som besvarar syftet med studien. Resultat: Resultaten visar att miljö, ko-morbiditet (samsjuklighet), psykisk ohälsa, socioekonomi, sociodemografi och biologiska faktorer är avgörande vad gäller att utveckla alkoholproblem bland vuxna svenskar över 18 år. Slutsats: Resultatet från litteraturöversikten visade att faktorer som hörde samman med uppväxtmiljö, komorbiditet, ärftlighet, psykisk hälsa, socioekonomiska- och sociodemografi hade betydelse för utvecklandet av alkoholmissbruk. Interventioner med bevisad effekt på minskad alkoholkonsumtion ansågs vara behjälpliga för att komma tillrätta med alkoholmissbruket.

Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat från drygt 8 liter ren alkohol per person och år till cirka 10,5 liter per person och år. Varje år dör minst 6000 människor i Sverige av orsaker relaterade till alkohol. Majoriteten av den svenska befolkningen konsumerar i måttlig mängd men en del hamnar i ett riskbruk eller missbruk som kan leda till ett beroende. Idag beräknas mellan 10-15 % av befolkningen i Sverige ha ett skadligt alkoholkonsumtionsmönster. MI (Motivational interviewing) är en metod som används av bland annat vårdpersonal för att motivera personer till förändring i sitt liv genom egen motivationshöjning. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva MI-metodens effekter på människors alkoholkonsumtion. Design: Denna uppsats är en litteraturöversikt. Resultat: MI hade en minskande effekt på alkoholkonsumtionen bland alla målgrupper som testats. MI har även positiva effekter såsom minskade alkoholrelaterade skador och upphörd alkoholkonsumtion. Vårt resultat visade dock att det inte nödvändigtvis måste vara så att MI-metoden är bättre än någon annan jämförande metod. Slutsats: Resultaten indikerar att MI är en effektiv metod att använda för att förändra livsstilen hos individer med skadlig alkoholkonsumtion. / Background: Since the mid-1990s alcohol consumption in Sweden has increased from eight liter pure alcohol per person and year, to approximately 10,5 liter per person and year. Each year in Sweden 6000 persons die from causes that relates to alcohol consumption. A majority of the Swedish population consumes alcohol moderately. However, some persons develop a destructive drinking habit that can result in addiction. Today 10-15% of the Swedish population estimates having developed an unhealthy consumption of alcohol. MI (Motivational interviewing) is a method that is used to motivate persons to change their lives by individual motivational improvement. Aim: The purpose of this study is to describe the effects of MI (Motivational interviewing) on people's alcohol consumption. Design: This study is a literature review. Result: MI had a positive effect that decreased alcohol consumption among all target groups. MI has positive effects on decreasing negative consequences of alcohol and cease alcohol consumption. Nonetheless, our results show that MI is not necessarily better than any other research method of comparison. Conclusion: The results indicate that MI is an effective method to be used to change lifestyles of individuals with dangerous alcohol consumption.

Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och möjligheter hemtjänstpersonalen beskriver avseende att arbeta med missbruksbehandling utifrån sin yrkesroll i det dagliga klientarbetet. Arbetet hade en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultaten användes rollteori och ålderism. Studiens resultat visade att hindren består av kunskapsbrist hos personalen, klientens självbestämmande, tillåtande attityder kring äldre och alkohol samt resursbrist inom äldreomsorgen. Möjligheterna består av närheten till klienten, riktlinjer för inköp av alkohol och samverkan med anhöriga. Därutöver beskriver personalen ett stort engagemang där de är beredda att utgöra ett stöd i händelse av att en klient önskar hjälp för sitt missbruk

<p>Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sitt bemötande av alkoholpåverkade ungdomar och sin kunskap om alkoholprevention. Studien belyser även påverkande faktorer till ungdomars alkoholkonsumtion. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Två undergrupper identifierades och 16 artiklar granskades sammanlagt. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg sig vara i behov av mer alkoholrelaterad utbildning för att kunna bemöta patienter på ett tillfredsställande sätt. Studier visar att för att minska den ökade belastningen på allmänna sjukhus på grund av alkoholanvändning behövs utbildning och strategier för intervention. Den vanligaste orsaken för ungdomar att uppsöka en akutmottagning i samband med alkoholkonsumtion är mindre skador som fall. Andelen patienter inlagda på sjukhus på grund av alkoholförgiftning har ökat under de senaste åren. Att dokumentera en uppföljningsplan för ungdomar som kommer in till akutmottagningen missas i de flesta fall. Majoriteten av alla barn och ungdomar gick hem från akutmottagningen utan rådgivning i samband med alkoholförgiftning. Att sjuksköterskan inte känner sig ha tillräcklig kunskap inom alkoholprevention visade sig vara den vanligaste orsaken till att inte ge råd till patienter om alkoholkonsumtion. Föräldrars inverkan och regler har en betydande roll för ungdomars alkoholkonsumtion. Studier visade att tydliga regler kan skjuta upp ungdomars alkoholdebut med flera år. Under varma årstider och under helger visade sig ungdomars alkoholkonsumtion vara som störst.</p> / <p>The purpose of the following study was to describe how the nurse experience the treatment of intoxicated adolescents and their knowledge of alcohol prevention. The study also describes the influences of alcohol by adolescents. The method was a descriptive literature study. Two subgroups were identified and in total, 16 articles were examined. The results show that nurses believe themselves to be in need of more alcohol-related education to respond to patients in a satisfactory manner. Studies show that to reduce the increasing burden on public hospitals because of alcohol use, nurses need education and strategies for intervention. The most common reason for young people to seek an ER in relation to alcohol consumption is small damage cases. The proportion of patients to hospital because of alcohol intoxication has increased. To document a follow-up plan for young people entering the emergency room is missed in most cases. The majority of children and adolescents who enter the ER with alcoholintoxication goes home without any guidence of the subject. The nurse feel insufficient knowledge in alcoholprevention , which proved to be the most common reason for not advising patients concerning alcohol consumption. Parental influence and rules have a significant role in young people's alcohol consumption. Studies with clear rules can defer youth alcohol debut with a number of years. During the warm seasons and during the weekends turned out that most young people's alcohol consumption.</p>

Landstinget i Kronobergs län utförde 2006 en enkätundersökning bland elever i årskurserna 5, 8 och gymnasiets årskurs 2. Datamaterialet för gymnasieeleverna har studerats i detta arbete där den psykiska ohälsan och alkoholkonsumtion varit i fokus. Det statistiska arbetet är uppdelat i tre delar: Metodbeskrivning, hantering av programmet SPSS samt en undersökning av gymnasieelevers psykiska ohälsa och alkoholkonsumtion. I metodbeskrivningen har metoderna dikotomisering, logistisk regression, Wald, faktorinteraktion och kategorisering beskrivits. För hantering av stora datamaterial samt för att kunna ta fram statistiska samband rörande psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion har programmet SPSS använts och illustrerats i arbetet. De förklarande variablerna som varit mest inflytelserika mot den psykiska ohälsan var ’Tycker du att du är frisk?’, ’Har du någonsin använt läkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte’ samt ’Trivs du med livet?’. När undersökningen för gymnasieelevers alkoholkonsumtion studerades var de gemensamma signifikanta faktorerna för både killar och tjejer ’Skolkar du?’, ’Känner du dig ofta irriterad eller på dåligt humör?’ och ’Har någon vuxen behandlat dig fysiskt illa?’ där samtliga förklarande faktorer bidrog till en ökad sannolikhet att konsumera mycket alkohol. Då undersökning av variabeln symtom, variabeln oro samt deras interaktion studerades för killar respektive för tjejer mot den psykiska ohälsan kunde man se att variabeln symtom för killar var inflytelserik samt interaktionen mellan oro och symtom. För tjejerna var däremot variabeln oro inflytelserik samt variabeln symtom men inte deras interaktion.