Bakgrund: Smärtpatienters föreställningar kring sin smärta kan inverka på kontakten medvårdgivare, prognos samt utfallet av interventioner. Kvalitativa studier gällandeföreställningar om smärtan, hos patienter med nacksmärta, och hur det påverkar kontaktenmed sjukvården saknas i nuläget. Syfte: Att utforska och beskriva patienters upplevelse av att leva med subakut eller långvarignacksmärta med beaktande av vad det innebär, föreställningar om besvärens orsak samtförväntningar på sjukvården i allmänhet och sjukgymnasten i synnerhet. Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistruktureradeintervjuer genomfördes med fem informanter och materialet analyserades med manifestkvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier framkom i analysen. Den första kategorin, Att leva mednacksmärta, innefattande underkategorierna En ständig följeslagare, Ett begränsat ochförändrat liv samt Att inte Veta. Den andra kategorin Att vårdas för nacksmärta omfattadeunderkategorierna Förväntningar på sjukvården, Information och förklaringar samtFörväntningar på åtgärder. Konklusion: I många av de föreställningar och förväntningar som framkom sågs ett tydligtbehov av att patienter med subakut eller långvarig nacksmärta får mer information och ökadkunskap kring sin smärta. Smärtupplevelsens komplexitet samt dess konsekvenser talar fören biopsykosocial syn på smärtproblematiken och att sjukgymnastisk bedömning ochbehandling med fördel sker utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv.

Syftet med vår studie var att undersöka hur mycket av alkoholkonsumtionen hos stu-denter som kan prediceras genom biologiska (BMI, ålder och kön), psykologiska (Lo-cus of Control och The Big Five Personality Theory) samt sociala (alkoholvanor i familjen och anledningar till alkoholkonsumtion) faktorer. Vi har valt att undersöka varje individs alkoholkonsumtion i förhållande till BMI och därefter se hur mycket av variansen som kan prediceras av de variabler vi undersökt. Vårt urval bestod av gym-nasieelever och universitetsstudenter i Växjö. Sammanlagt ingick 201 personer i un-dersökningen, 107 män och 94 kvinnor. Vi använde oss av en enkät för insamling av vår data. Vi gjorde en multipel regressions analys som visade att alkoholkonsumtion kan prediceras till 34,3% av de prediktorer vi använt oss av. De biologiska faktorerna predicerade enskild sammanlagt 13,1% av konsumtionen, de psykologiska faktorerna 13,3% och de sociala faktorerna 7,9% av alkoholkonsumtionen i vårt urval. Studiens syfte ämnar belysa en del av de faktorer som påverkar en individs alkoholkonsumtion, för att skapa en djupare förståelse av alkoholmönster hos studenter. / The purpose of this study was to investigate to what extent alcohol consumption among students is predicted by biological (BMI, age and gender), psychological (Lo-cus of Control and The Big Five Theory) and social (drinking habits within the family and reasons for alcohol consumption) factors. We have chosen to investigate each respondent’s alcohol consumption in relation to BMI and then see to what extent the variance can be predicted by the variables we have investigated. Our selection con-sists of upper secondary school students and university students in Växjö. A total of 201 persons participated in the inquiry, of whom 107 were men and 94 were women. The data was collected by means of a questionnaire. We conducted a multiple regres-sion analysis which showed alcohol consumption can be predicted to 34.3% by the variables in this study. In our selection the biological factors alone predicted 13.1% of the alcohol consumption, the psychological factors 13.3% and the social factors 7.9%. This study seeks to highlight some of the factors that affect an individual’s consump-tion of alcohol, this in order to create a deeper understanding concerning alcohol pat-terns among students.

<p>Syftet med vår studie var att undersöka hur mycket av alkoholkonsumtionen hos stu-denter som kan prediceras genom biologiska (BMI, ålder och kön), psykologiska (Lo-cus of Control och The Big Five Personality Theory) samt sociala (alkoholvanor i familjen och anledningar till alkoholkonsumtion) faktorer. Vi har valt att undersöka varje individs alkoholkonsumtion i förhållande till BMI och därefter se hur mycket av variansen som kan prediceras av de variabler vi undersökt. Vårt urval bestod av gym-nasieelever och universitetsstudenter i Växjö. Sammanlagt ingick 201 personer i un-dersökningen, 107 män och 94 kvinnor. Vi använde oss av en enkät för insamling av vår data. Vi gjorde en multipel regressions analys som visade att alkoholkonsumtion kan prediceras till 34,3% av de prediktorer vi använt oss av. De biologiska faktorerna predicerade enskild sammanlagt 13,1% av konsumtionen, de psykologiska faktorerna 13,3% och de sociala faktorerna 7,9% av alkoholkonsumtionen i vårt urval. Studiens syfte ämnar belysa en del av de faktorer som påverkar en individs alkoholkonsumtion, för att skapa en djupare förståelse av alkoholmönster hos studenter.</p> / <p>The purpose of this study was to investigate to what extent alcohol consumption among students is predicted by biological (BMI, age and gender), psychological (Lo-cus of Control and The Big Five Theory) and social (drinking habits within the family and reasons for alcohol consumption) factors. We have chosen to investigate each respondent’s alcohol consumption in relation to BMI and then see to what extent the variance can be predicted by the variables we have investigated. Our selection con-sists of upper secondary school students and university students in Växjö. A total of 201 persons participated in the inquiry, of whom 107 were men and 94 were women. The data was collected by means of a questionnaire. We conducted a multiple regres-sion analysis which showed alcohol consumption can be predicted to 34.3% by the variables in this study. In our selection the biological factors alone predicted 13.1% of the alcohol consumption, the psychological factors 13.3% and the social factors 7.9%. This study seeks to highlight some of the factors that affect an individual’s consump-tion of alcohol, this in order to create a deeper understanding concerning alcohol pat-terns among students.</p>

Background: Chronic low back pain (CLBP) is common in primary care worldwide. A patient-centered biopsychosocial approach has been shown to be effective for treatment of CLBP. Research has shown that strength training can reduce pain, increase function, increased self-confidence as well as counteract fear of movement. Purpose: To investigate physiotherapists' experiences of using strength training for individuals with CLBP.Method: A qualitative interview study with descriptive design was conducted. A purposive convenience sample was applied, resulting in six physiotherapists being interviewed. The collected material was analyzed by a manifest inductive content analysis. Result: The analysis resulted in five categories as well as 15 subcategories. The categories were "Patients need to be motivated to perform strength training", "Strength training needs to be individualized", "Pain and fear is an obstacle to strength training", "Strength training has beneficial effects" and "Strength training often combined with other treatment".  Conclusion: The conclusion was made that treating CLBP using strength training was complex. The physiotherapists' experiences emphasized the difficulties, benefits, and drawbacks of using strength training for CLBP, as well as emphasizing the benefits of using individualized training together with behavioral medicine and a holistic approach. / Bakgrund: Långvarig ländryggssmärta är vanligt förekommande inom primärvården världen över. Ett patientcentrerat förhållningssätt där biopsykosociala faktorer tas i beaktning har visats effektiv i behandlingen av patientgruppen. Styrketräning vid långvarig smärta kan ge en effekt av minskad smärta, ökad funktion, ökat självförtroende och kan användas för att motarbeta rörelserädsla.Syfte: Att undersöka fysioterapeuters erfarenheter vid användning av styrketräning som behandling av individer med långvarig ländryggssmärta. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design genomfördes. Ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval tillämpades vilket resulterade i att sex fysioterapeuter intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades genom en manifest induktiv innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i fem kategorier och 15 underkategorier, Kategoriernas namn var ”Patienterna behöver motiveras till att utföra styrketräning”, ”Styrketräningen behöver individanpassas”, ”Rädsla och smärtan utgör ett hinder för styrketräningen”, ”Styrketräning ger goda effekter” och ”Styrketräning ofta i kombination med annan behandling”.  Slutsats: Slutsatsen drogs att ordinering av styrketräning vid långvarig ländryggssmärta var komplext. Fysioterapeuternas erfarenheter belyser svårigheter med att nyttja styrketräning vid långvarig ländryggssmärta, styrketräningens styrkor och begräsningar samt att det är fördelaktigt att arbeta individanpassat med ett beteendemedicinskt helhetsperspektiv.

I följande studie har syftet varit att undersöka tre forskares uppfattningar och definitioner kring begreppet psykopati. I denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Genom den tematiska analysen har därefter två teman identifierats. Dessa var centrala drag samt arv och miljö̈. Urvalet bestod av totalt tre forskare verksamma inom bland annat ämnesområdet psykopati. Tidigare forskning som undersökt begreppet menar att det på grund av begreppets komplexitet är svårt att definiera. Den insamlade empirin tolkades därefter utifrån den biopsykosociala modellen. Modellen menar att biologiska, psykologiska samt sociologiska faktorer tillsammans kan syfta till att förklara definitionen och uppfattningen av begreppet psykopati. Studiens resultat visar att studiens deltagare till stor del definierar och uppfattar begreppet likadant. Uppfattningarna baseras dock till stor del på att studiens deltagare har en gedigen kunskap inom psykopati. De slutsatser som dras av denna studie är att det på grund av begreppets olika dimensioner samt komplexitet kan behövas en tydligare definition.

Full delaktighet i föreningar och i beslutsfattande processer för alla människor på alla nivåer anses vara eftersträvansvärt av internationella konventioner. Forskning visar dock att människor med intellektuell funktionsnedsättning upplever många inskränkningar i delaktigheten inklusive i delaktigheten i beslutsfattande processer. Det finns väldigt lite forskning som undersöker gemensamt beslutsfattande hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med den här studien är att bidra med fördjupad kunskap kring hur personer med intellektuell funktionsnedsättning upplever delaktigheten i beslutsfattande processer för att för att kunna förstå främjande faktorer. Kontexten för studien är intresseföreningar som har medlemmar och styrelseledamöter med intellektuell funktionsnedsättning, då föreningar tillhandahåller en bred mångfald av möjligheter för delaktighet i beslutsfattandet. Studien utgår ifrån följande frågeställningar utifrån ett biopsykosocialt perspektiv: Hur beskriver personer med intellektuell funktionsnedsättning den upplevda delaktigheten i beslutsfattande processer i en förening? Vilka faktorer för kognitiv tillgänglighet beskrivs som betydelsefulla för personer med IF? Studien utgår dessutom ifrån kritisk realism som vetenskapsteoretisk ansats. Metoden som används är kvalitativa intervjuer som analyseras med en innehållsanalys. Resultat som framkommer är att delaktigheten i beslutsfattande i de undersökta kontexterna upplevs ofta bra men att delaktighetsinskränkningar förekommer. Det finns ett flertal faktorer för kognitiv tillgänglighet som är betydelsefulla.

No description available.

Bakgrund: Ländryggssmärta är den globalt ledande orsaken till levda år med funktionsnedsättning. Långvarig ländryggssmärta (LLRS) är ett komplext tillstånd där patienterna har ett behov av att bemötas utifrån ett biopsykosocialt perspektiv. Det finns kvalitativa studier som undersökt patienters upplevelser av att leva med LLRS men få som utforskat hur dessa patienter upplever bemötandet inom vården. Syfte: Att på två olika primärvårdsmottagningar i Sverige undersöka hur patienter i arbetsför ålder med LLRS upplevde att de i vårdmötet blivit bemötta av vårdpersonal när de sökt vård för sin LLRS. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio informanter i arbetsför ålder intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med tematisk semantisk analys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman: Det personliga mötet och Vårdens premisser. Dessa kännetecknades av patienternas önskemål om att få berätta sin historia, få en förklaring, bli kliniskt undersökta och möta vårdpersonal som respekterar och bekräftar dem. Tidsbrist, en känsla av att vara i underläge samt önskan om ökad delaktighet, samarbete och planering var ytterligare upplevelser som belystes. Slutsats: Denna studie visar att vårdpersonalens bemötande påverkar patienterna i stor utsträckning vilket belyser vikten av ett gott bemötande i vårdmötet samt nödvändigheten av att arbeta personcentrerat och utifrån ett biopsykosocialt perspektiv. / Background: Low back pain is the globally leading cause of years lived with disability. Long-term low back pain (LLBP) is a complex condition where patients have a need of being treated from a biopsychosocial perspective. There are qualitative studies which examine patients' experiences of living with LLBP, but only a few exploring how these patients experience the treatment in healthcare. Purpose: To investigate at two different primary health care clinics in Sweden how patients of working age with LLBP experienced that they were treated in the healthcare meeting by the healthcare professional when seeking healthcare for their LLBP. Method: A qualitative interview study with inductive approach. Ten men and women of working age were interviewed using a semi-structured interview guide. The interviews were transcribed literally and analysed with thematic semantic analysis. Results: The analysis resulted in two main themes: ”The personal meeting” and “The premises of healthcare”. These were characterised by the patients' desire to be able to tell their story, get an explanation, be clinically examined, and meet healthcare professionals who respect and acknowledge them. Lack of time, a feeling of being at a disadvantage and the desire for increased participation, cooperation, and planning were additional experiences highlighted. Conclusion: This study shows that the treatment by healthcare professionals affects patients widely which highlights the importance of a good treatment in healthcare and the necessity of working person-centred and from a biopsychosocial perspective.

BakgrundPatellatendinopati (PT) är förekommande hos personer som tränar rekreativt och bland elitidrottare men förekomsten bland inaktiva är okänd. Forskningen på PT har huvudsakligen varit fokuserad på de fysiska begränsningarna av tillståndet med viss framgång på utfall som smärta och funktion genom olika träningsprotokoll. Men PT tenderar att bli långvarigt och långt ifrån alla blir bra. Internationellt vetenskapligt konsensus inom tendinopati menar att det saknas kunskap om tillstånden ur ett bredare biopsykosocialt hänseende. Hittills har såvitt studieförfattarna vet, inga studier utforskat vilka erfarenheter personer med PT har av att leva med och rehabilitera besväret.SyfteAtt utforska erfarenheterna av att leva med och rehabilitera PT hos personer som rekreativt tränar/idrottar.MetodDetta är en deskriptiv intervjustudie med semi-strukturerade intervjuer där en kvalitativ induktiv ansats användes. En tematisk analys utfördes med en semantisk och induktiv inriktning. Totalt rekryterades tio deltagare.ResultatFem huvudteman identifierades ur datan: (1) Hot mot identiteten, (2) Att inte kunna leva sitt liv fullt ut, (3) En ogynnsam relation till smärta, (4) Att känna makt över sin situation återgav kontroll (5) Avgörande för rehab var att se helheten och inte bara ett knä.SlutsatsPT visar sig kunna vara ett tillstånd som innehåller ett större lidande utöver de uppenbara fysiska begränsningarna. Bland personerna som deltog framkom flertalet negativa kognitiva och emotionella erfarenheter och maladaptiva beteenden i relation till smärtan. Resultaten kan argumenteras ha en viktig klinisk innebörd. Omhändertagandet av PT bör ske personcentrerat med ett förhållningssätt förankrat i att smärta har en biopsykosocial inverkan. Av metodologiska skäl ska överförbarheten till en bredare population dock tolkas med viss försiktighet. / BackgroundPatellar tendinopathy (PT) is common within an active population, especially elite athletes, but less is known about the presence among sedentary people. Previous research has focused on the physical impairments with modest effect on outcomes like pain and function through different training protocols. Nonetheless, PT tends to be persistent and many fail to recover. Current international consensus highlights the lack of knowledge of tendinopathy through a biopsychosocial perspective. No studies have explored people with PT and their experiences with living and rehabilitating the condition.PurposeTo explore the experiences of living with and rehabilitating PT among people who exercise or do sports recreationally.MethodA descriptive interview study with semi-structured online interviews was performed. A total of 10 participants participated. A thematic analysis was performed with a semantic and inductive procedure.ResultsFive main-themes were identified from the data: (1) Threatened identity, (2) Not being able to live your life to the fullest, (3) A adverse relationship with pain, (4) To feel in charge over ones situation brought back control (5) To be seen as a whole and not just a knee was crucial to rehab.ConclusionPT has a larger impact beyond the physical impairments. Negative cognitions and emotions coupled with maladaptive behaviours in relation to the pain emerged to a considerable degree. These results could have an important clinical message, that the management of PT would benefit from being person-centred where the biopsychosocial impact of pain is acknowledged. Caution should be taken in regards to this study's transferability to a wider population due to methodological aspects.

Barndomstrauma är en av de identifierade folkhälsoutmaningar som samhället står inför. Dagens samhälle har öppnat upp för diskussion gällande den psykiska ohälsan, där ett självskadebeteende inkluderas. Denna studie syftar till att undersöka yrkesverksammas syn på relationen mellan barndomstrauma, speciellt sexuella övergrepp och uppkomsten av ett självskadebeteende genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet indikerar att det finns ett samband mellan sexuella övergrepp och att senare utveckla någon form av självskadebeteende för att kunna hantera överväldigande känslor som kan uppstå efter att ha varit utsatt för sexuella övergrepp. Däremot är betoningen störst på barndomstrauma generellt och inte främst på sexuella övergrepp. I resultatet framkommer även att begreppet barndomstrauma är för brett för att det ska gå att garantera att samma definitioner används. Ett centralt fynd berör att de yrkesverksamma i denna studie inte definierar ett indirekt självskadebeteende som en form av självskadebeteende. Resultatet har visat motsägelsefulla meningar i form av att det indirekta självskadebeteendet inte anses vara en form av självskadebeteende samtidigt som intervjupersonerna beskriver att sin målgrupp ägnar sig åt beteenden och situationer som ingår i det indirekta självskadebeteendet. Därav finns ett tydligt behov att avgränsa begreppen ytterligare för att kunna bidra till en universell definition och en gemensam förståelse. / Child trauma is recognized as one of the prevailing public health challenges in society. Contemporary society has fostered an environment conducive to discussing mental health issues, encompassing self-harm. This study seeks to explore professionals' perspectives on the correlation between sexual abuse and self-harm through semi-structured interviews. The findings suggest a link between sexual abuse and the subsequent development of self-harm behaviors as a coping mechanism for dealing with overwhelming emotions following such abuse. However, it is evident that the terms "childhood trauma" and "self-harm" are perceived as overly broad, leading to variations in their definitions. A notable discovery is that the professionals in this study do not classify indirect self-harm as a form of self-harm. The results reveal conflicting meanings, as indirect self-harm is not officially recognized as such, despite interviewees describing behaviors within their target group that align with indirect self-harm. Therefore, there is a clear imperative to refine these concepts to foster a universal definition and shared understanding.