<p>Mitt examensarbete handlar om vilka strategier pedagoger kan använda sig av, i undervisningen, när det handlar om barn med ADHD. Jag har tittat på forskning om ADHD angående utgångspunkterna arv och miljö. Vidare har jag studerat vad konsekvenserna blir om pedagogerna utgår från ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv i undervisningen av barn med ADHD. Syftet, med arbetet, är att kritiskt granska forskning om ämnet, undersöka om relationellt och/eller kategoriskt perspektiv är utgångspunkten samt vilka strategier och orsaker för undervisningen som lyfts, genom de olika utgångspunkterna arv och/eller miljö på bästa sätt. En litteraturstudie har använts som utgångspunkt samt relevant litteratur och avhandlingar om ämnet. I mitt resultat framkom det att den absolut största skillnaden mellan det medicinsk/biologiska (arv) och psykologiska (miljö) perspektivet handlar om orsakerna till att barn får ADHD. Alla forskare är överrens om att det är ett samspel mellan arv och miljö, men de finns en del motstridigheter om vilket som väger tyngst. Ytterligare ett resultat som kom fram är att det kategoriska perspektivet är vanligast hos lärare idag, på grund av att det finns för få resurser på skolorna. Enligt min studie har jag funnit att både det relationella och det kategoriska perspektivet ska användas samtidigt, beroende på elevens problem.</p>

Mitt examensarbete handlar om vilka strategier pedagoger kan använda sig av, i undervisningen, när det handlar om barn med ADHD. Jag har tittat på forskning om ADHD angående utgångspunkterna arv och miljö. Vidare har jag studerat vad konsekvenserna blir om pedagogerna utgår från ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv i undervisningen av barn med ADHD. Syftet, med arbetet, är att kritiskt granska forskning om ämnet, undersöka om relationellt och/eller kategoriskt perspektiv är utgångspunkten samt vilka strategier och orsaker för undervisningen som lyfts, genom de olika utgångspunkterna arv och/eller miljö på bästa sätt. En litteraturstudie har använts som utgångspunkt samt relevant litteratur och avhandlingar om ämnet. I mitt resultat framkom det att den absolut största skillnaden mellan det medicinsk/biologiska (arv) och psykologiska (miljö) perspektivet handlar om orsakerna till att barn får ADHD. Alla forskare är överrens om att det är ett samspel mellan arv och miljö, men de finns en del motstridigheter om vilket som väger tyngst. Ytterligare ett resultat som kom fram är att det kategoriska perspektivet är vanligast hos lärare idag, på grund av att det finns för få resurser på skolorna. Enligt min studie har jag funnit att både det relationella och det kategoriska perspektivet ska användas samtidigt, beroende på elevens problem.

Med detta examensarbete vill jag beskriva FMT-metoden (Funktionsinriktad MusikTerapi) och dess bakgrund, målbeskrivning och metodens utförande. I mitt arbete tar jag även upp arvet och miljöns påverkan på tvillingar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I arbetet med tvillingarna framgår hur viktigt det är att kroppen ska fungera för att få en fungerande helhet, likaså hur viktig självkänslan är för den individuella utvecklingen.   Min slutsats är att med FMT som behandling, har lusten till motivation i skolan och på fritiden ökat. Behandlingen har även stärkt tvillingarnas självkänsla till att lita mer på sina egna förmågor. Motivation som har byggt på trygghet, igenkännande och samverkan har gjort arbetet möjligt. Genom att ha arbetat konsekvent med kroppskontrollen har även deras kroppsmedvetande utvecklats. I FMT ställs inga krav eller förväntningar på att individen skall prestera. Tiden är viktig i sammanhanget, ”Det måste få ta tid”.

I följande studie har syftet varit att undersöka tre forskares uppfattningar och definitioner kring begreppet psykopati. I denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Genom den tematiska analysen har därefter två teman identifierats. Dessa var centrala drag samt arv och miljö̈. Urvalet bestod av totalt tre forskare verksamma inom bland annat ämnesområdet psykopati. Tidigare forskning som undersökt begreppet menar att det på grund av begreppets komplexitet är svårt att definiera. Den insamlade empirin tolkades därefter utifrån den biopsykosociala modellen. Modellen menar att biologiska, psykologiska samt sociologiska faktorer tillsammans kan syfta till att förklara definitionen och uppfattningen av begreppet psykopati. Studiens resultat visar att studiens deltagare till stor del definierar och uppfattar begreppet likadant. Uppfattningarna baseras dock till stor del på att studiens deltagare har en gedigen kunskap inom psykopati. De slutsatser som dras av denna studie är att det på grund av begreppets olika dimensioner samt komplexitet kan behövas en tydligare definition.

This text is an essay relating to a situation I was involved in where two different cultures caused a conflict in one of the pupils. The pupil was supposed to perform a swimming test and the parents wanted him/her to use full body clothing which the pupil had not done before. Because of this, the pupil suddenly was in conflict with herself/himself and I (the author) found myself in a situation where I felt torn between the purpose as an educator and the cultural values of the pupil. The purpose of my essay is to find an approach to the values of pupils and parents which sometimes affect my way of work. Our school curriculum states that we must prevent differences of gender but at the same time respect the culture of the individual. Several times I find myself trapped between cultural values from the pupil´s family situation and our educational purpose. How do I deal with this? How does switching between two cultures affect the pupil? The concept and perspectives that I am going to reflect on are interculturality, multi culturalism and I will also discuss heritage, environment, traditions, identity and the importance of the family. I will review myself and my own reflections. I will reflect upon how I use fronesis, my practical wisdom which I have gathered through experience. What can I improve when I use my professionalism within the cultural areas? Writing this essay, I still feel torn between the different missions. I always feel the need to act with the pupil´s best interest at heart. If this means I counteract gender patterns, so be it. In my opinion the culture doesn´t really matter because all individuals have the same value. The school simply cannot teach the pupils ethics and then not act accordingly themselves. / Den här texten är en essä och den utgår från en egen upplevd situation där två olika kulturer ger upphov till en konflikt hos en elev. Eleven ska utföra ett simtest och föräldrarna vill att hen skulle simma i heltäckande, vilket hen inte gjort tidigare. Det gjorde att eleven hamnade i en konflikt med sig själv och jag (författaren) hamnade i en situation där jag känner mig klämd mellan vad vårt uppdrag säger och elevens kulturella värderingar. Syftet med mitt arbete är att hitta ett förhållningssätt till elever och föräldrars värderingar som ibland påverkar mitt arbetssätt. I våra styrdokument står det att vi ska motverka könsskillnader, men samtidigt respektera individens kultur. Flera gånger ställs jag mellan vårt uppdrag och de kulturella värderingarna eleven har med sig hemifrån. Hur bemöter jag det? Hur upplever eleven det är att pendla mellan två olika kulturer? Begrepp och perspektiv jag kommer att reflekterar kring är interkulturalitet, mångkulturalitet och jag kommer även föra en diskussion kring arv, miljö, traditioner, identitet och familjens betydelse. Jag kommer granska mig själv och mitt eget reflekterande. Jag kommer använda mig av min fronesis, min praktiska klokhet som jag samlat på mig genom all erfarenhet. Vad är det jag kan bli bättre på i utförandet av min praktiska yrkeskompetens inom det kulturella området? Något jag kommit fram till i den här essän är, att känslan av att vara klämd mellan uppdragen kvarstår. Jag känner att jag alltid måste handla utifrån elevens bästa. Om det gör att jag motverkar att jag utjämnar könsmönster får det vara så. I mina ögon spelar kulturen ingen roll, alla individer är värda lika mycket, Vi i skolan kan inte lära ut värdegrunden till eleven, och sedan själva göra tvärtemot.