Allmänhetens tillit är avgörande för att polisen ska kunna fylla sin funktion i rättssamhället, och därför är det också nödvändigt att öka förståelsen för vad som påverkar den. Denna kvantitativa studie syftar således till att undersöka betydelsen av bakomliggande faktorer för tilliten till polisen i Sverige, med ett särskilt fokus på den potentiella betydelsen av socialt kapital. Därtill undersöks även vad begreppet tillit “innefattar”, samt formas av, i den aktuella kontexten.Eftersom individuellt socialt kapital kan sägas medföra en högre delaktighet i samhället, kan detta även tänkas ha en påverkan på polistilliten. Sambandet mellan polistillit och socialt kapital kommer undersökas utifrån Colemans teoretiska resonemang samt tidigare forskning. Studien bygger på data från två omgångar av European Social Survey (2010 och 2012). För att besvara syftet har multipla regressionsanalyser använts som huvudsaklig analysmetod, i kombination med korrelationsanalys och faktoranalys. Resultaten visar på att samtliga undersökta dimensioner av socialt kapital har signifikanta positiva samband med polistilliten, och deras sammanlagda förklaringskraft utmärkte sig som hög, i relation till övriga bakgrundsfaktorer. Dimensionen mellanmänsklig tillit visade på starkast samband med tilliten av samtliga variabler i analysen. Resultaten rörande analysen av tillitsbegreppet visar att det tycks vara en generell uppfattning om huruvida polisen gör “ett bra jobb” som är mest betydelsefull för individuell skattning av tillit till polisen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att socialt kapital har en signifikant betydelse för allmänhetens polistillit i Sverige; en slutsats som kan inspirera arbete som potentiellt kan förbättra polisens samhällsfunktion.

Nattvandring är ett utbrett men understuderat fenomen i Sverige. Över 400 grupper är aktiva i 21 län och engagemanget uppskattas idag till ca 60 000 deltagare. Syftet med studien är att belysa hur nattvandring kan se ut, bidra till en ökad förståelse kring nattvandring i Stockholmsområdet samt hur verksamheten kan skilja sig åt i olika områden. När staten tar ett steg tillbaka och civila medborgare engagerar sig frivilligt och tar ett större ansvar i skapandet av trygghet och ordning kan även risker uppstå. Studien strävar därför även efter att belysa vilka risker som uppstår och hur dessa hanteras av nattvandringsgrupperna. Genom deltagande observationer och intervjuer med nattvandrare aktiva i tre områden i Stockholm strävar studien efter att skapa ökad förståelse kring hur nattvandring praktiskt kan genomföras samt belysa de risker som kan uppstå när vanliga medborgare involveras i aktiviteter som inkluderar någon form av övervakning/kontroll. Resultatet visar att nattvandringen organiseras på lite olika sätt samtidigt som det praktiska tillvägagångssättet skiljer sig mellan områdena. Gruppernas rörelsemönster varierar och centreras kring olika platser utifrån vad nattvandrarna upplever vara orsaker till otrygghet i området. Gruppernas agerande i mötet med berusade ungdomar framträder som ytterligare en skillnad, vilken kan förstås utifrån varierande samverkansformer med andra aktörer aktiva i området – framför allt fältassistenterna. Nattvandringen kan innebära risker för de som deltar, men grupperna har strategier för att minska riskerna exempelvis när det gäller kontaktsökande med ungdomar. Samtidigt identifieras en risk att normbrytande beteende enbart förflyttas ur nattvandrarnas synhåll. Erfarenheter från en av grupperna visar att risken för vigilanta handlingar och att vuxna med ”fel” inställning deltar är reell. Slutsatserna betonar att skillnader mellan grupperna egentligen inte är överraskande eftersom verksamheten bygger på ideellt engagemang och utformas av individer med olika uppfattningar om området och dess problembilder. Skillnaderna i samverkansformen med statliga aktörer blir däremot en viktig aspekt. Studien visar att gränsen mellan engagemang och vigilanta handlingar kan vara tunn och att samverkan utgör en strategi för att minska risken att ”fel” vuxna ansluter.

The past 10 years has been filled with an ambition to encourage the non- profit sector to become a producer of welfare services by making it easier to apply for financial aid and co-operation. Non-profit labour is described as a force that is not driven by financial gains but with the purpose to contribute to the overall welfare of the citizens. Many studies have so far tried to understand the underlying motives behind non-profit labour and its structure historically but what effect has social relationships on the emergence of civic engagement and what kind of resources are necessary to enter the third sector? The main purpose of this study is to contribute to previous studies made in the field of non-profit-labour by further investigating the importance of social relationships for the entrance to the third sector and the requirements to get involved in a non-profit organization. This study is based on 16 interviews made with individuals who are currently engaged in a non-profit organization. The material was analyzed by Mark Granovetters theory based on the strength of weak ties and Pierre Bourdieu theory onfields, habitus and capital. The theories made it possible to highlight and understand the importance of different relationships in the development of civic engagement and the informal requirements that create thresholds. 
 
 The main conclusions of this study is that distant friendships contribute to spontaneous civic engagement while close relationships with relatives encourage civic engagement in specific organizations that have a meaning, purpose and connection to the family. The findings of this study further indicates that informal thresholds exist to get involved in the third sector. The participants have experienced competition in the field with other organizations to gain financial resources and to initiate innovative projects to deserve these resources. To be able to engage in a non-profit organization the participants are not only expected to have specific values and a specific force. Participants of the third sector value differents resources over others. Resources such as academic knowledge, personal experience and insight are highly valued and seen as legitimate by peers in the same field.