Nattvandring är ett utbrett men understuderat fenomen i Sverige. Över 400 grupper är aktiva i 21 län och engagemanget uppskattas idag till ca 60 000 deltagare. Syftet med studien är att belysa hur nattvandring kan se ut, bidra till en ökad förståelse kring nattvandring i Stockholmsområdet samt hur verksamheten kan skilja sig åt i olika områden. När staten tar ett steg tillbaka och civila medborgare engagerar sig frivilligt och tar ett större ansvar i skapandet av trygghet och ordning kan även risker uppstå. Studien strävar därför även efter att belysa vilka risker som uppstår och hur dessa hanteras av nattvandringsgrupperna. Genom deltagande observationer och intervjuer med nattvandrare aktiva i tre områden i Stockholm strävar studien efter att skapa ökad förståelse kring hur nattvandring praktiskt kan genomföras samt belysa de risker som kan uppstå när vanliga medborgare involveras i aktiviteter som inkluderar någon form av övervakning/kontroll. Resultatet visar att nattvandringen organiseras på lite olika sätt samtidigt som det praktiska tillvägagångssättet skiljer sig mellan områdena. Gruppernas rörelsemönster varierar och centreras kring olika platser utifrån vad nattvandrarna upplever vara orsaker till otrygghet i området. Gruppernas agerande i mötet med berusade ungdomar framträder som ytterligare en skillnad, vilken kan förstås utifrån varierande samverkansformer med andra aktörer aktiva i området – framför allt fältassistenterna. Nattvandringen kan innebära risker för de som deltar, men grupperna har strategier för att minska riskerna exempelvis när det gäller kontaktsökande med ungdomar. Samtidigt identifieras en risk att normbrytande beteende enbart förflyttas ur nattvandrarnas synhåll. Erfarenheter från en av grupperna visar att risken för vigilanta handlingar och att vuxna med ”fel” inställning deltar är reell. Slutsatserna betonar att skillnader mellan grupperna egentligen inte är överraskande eftersom verksamheten bygger på ideellt engagemang och utformas av individer med olika uppfattningar om området och dess problembilder. Skillnaderna i samverkansformen med statliga aktörer blir däremot en viktig aspekt. Studien visar att gränsen mellan engagemang och vigilanta handlingar kan vara tunn och att samverkan utgör en strategi för att minska risken att ”fel” vuxna ansluter.

Runt om i Sverige finns invandrade kvinnor som har organiserat sig genom att ingå i nätverk för att dags- och nattvandra i sitt bostadsområde. I samhället existerar stereotypa föreställningar att “invandrarkvinnor” är lågutbildade hemmafruar med många barn. Det finns även en föreställning att socioekonomiskt utsatta människor är passiva med ett obefintligt föreningsliv. Den svenska medierapporteringen från segregerade förorter handlar återkommande om en ökad kriminalitet, dödsskjutningar och andra oroligheter. Syftet med vår studie är att öka kunskapen kring de bakomliggande orsakerna till invandrade kvinnors organisering i nätverk för nattvandring i förorten. För att uppnå detta syfte har vi genomfört två fokusgruppsintervjuer samt två observationer med nattvandrande kvinnor i Stockholmsområdet. För att få ytterligare perspektiv kompletterade vi med två enskilda intervjuer dels i Stockholm och i Helsingborg vilka båda av dessa respondenter har anknytning till och insyn i nätverken. Materialet analyserades med hjälp av teoribegreppet socialt kapital. Vårt resultat visar att dessa kvinnogrupper är homogena när det kommer till ålder, etnicitet och hemspråk men att det även finns kvinnogrupper som organiserar sig över dessa gränser. Vi fann att den ursprungliga gemenskapen och det gemensamma hemspråket är av stor betydelse för kvinnorna. Dock tenderar detta att medföra att den homogena gruppen blir inåtblickande, isolerad och sluten för “andra”. Resultatet visar även att ur organiseringen skapas det ett “eget rum” där kvinnorna kan få vara sig själva. Organiseringen i nätverken för nattvandring stärker kvinnornas sociala kapital och främjar deras hälsa. Resultatet visar vidare att kvinnorna är en resurs inom det civila samhället vilka på eget bevåg driver ideellt socialt arbete. Vi menar att detta bör tas tillvara, särskilt av socialtjänsten som enligt lag ska främja jämlikhet i livsvillkor, öka deltagande i samhällslivet, frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. / Around Sweden there are immigrant women who have organized themselves by joining networks to organize themselves in night walking in their neighbourhood. In society there exist stereotypies imaginations “the immigrant women” as low-educated housewives with many children.  At the same time they are viewed as socio-economically disadvantaged with a non-existent association life. At the same time Swedish media reports and expresses an increase in crime, death shooting and disturbance in Sweden's segregated / polarized suburbs. We have chosen to meet immigrant women who have organized themselves in networks for night walks in their suburb. The purpose is to increase knowledge about underlying causes behind their organization. To achieve this goal, we conducted two focus group interviews as well as two observations with night-walking women in Stockholm. To gain further perspectives, we complement the observations with two individual interviews with people (both Stockholm and Helsingborg), both of which have connections to and transparency in networks in the suburb. The material was analyzed using the concept of social capital. The results showed that there are women's groups that are homogeneous regarding age, ethnicity and mother tongue. But there also exist women's groups who organize across these boundaries. We found that the original community or affinity that women have within the homogeneous group is of great importance for them. This tends to make the group look inward, separated and isolated from "others". The result shows that organization creates an "A room of one's own" where the women can be themselves. Organizers in the night-walking networks strengthen women's social capital and promote well-being. The results of the study showed that women are a valuable resource within civil society, which, on their own initiative, drives non-profit social work. We see the importance of this being utilized, chosen by the social service, which by law should promote equality in living conditions, be active participation in social life and develop the resources of individuals and groups.