Syftet med studien är att undersöka vad socionomstudenter vid Linköpings universitet har för uppfattningar om för- och nackdelar med att vara man respektive kvinna inom socialt arbete. Studiens empiriska material samlades in genom en webbenkät där studenten gav sin uppfattning om män eller kvinnor har för- eller nackdel i vissa situationer och generellt inom olika områden. Därefter fick studenterna ge sin åsikt till tre olika tillskrivna könsbundna egenskaper. Den teoretiska tolkningsramen i studien är baserad på genusteori med fokus på begreppen genussystem och genuskontrakt.   Resultatet av studien visar att socionomstudenter vid Linköpings universitet uppfattar att män har både situationsbundna- och generella fördelar mot kvinnor inom socialt arbete. Vidare höll studenterna endast med om ett av tre påståenden om tillskrivna könsbundna egenskaper. Totalt sett kunde inga signifikanta skillnader ses mellan studenternas uppfattningar och åsikter kopplat till deras kön, ålder, termin de studerar, om de genomfört verksamhetsförlagd utbildning eller har tidigare arbetserfarenhet. De tillfrågade socionomstudenterna är en homogen grupp i sina uppfattningar och åsikter om att män har fler fördelar än kvinnor inom socialt arbete.

Bakgrund: Sjukskrivningar och avhopp till följd av stress är vanligt förekommande bland de som arbetar med socialt arbete. Studier har dock visat att vissa socialarbetare innehar egenskaper som gör dessa mer motståndskraftiga mot denna stress. Socionomprogrammen har kurser och inslag som syftar till att utveckla eller stärka just denna typ av egenskaper. Lärosäten har även möjlighet att fånga upp innehavare av specifika egenskaper redan vid antagningen till utbildningen. Ersta Sköndal Bräcke Högskola (ESBH) är ensamma i Sverige om att använda sig av ett alternativt antagningssätt för sitt socionomprogram, vilket de gör för hälften av studieplatserna. Studenter antagna via alternativt urval har visat sig gå klart utbildningen i större utsträckning än de som antagits via betyg eller högskoleprovspoäng. Syfte: Att undersöka om socionomprogrammets antagningsform alternativt urval fångar upp studenter med förmågan att hantera livets olika påfrestningar, som till exempel arbetsbetingad stress, med hälsan i behåll.                                                              Metod: En kvantitativ ansats har använts i uppsatsen där data samlades in via en enkätundersökning i webbformat till samtliga registrerade studenter via ESBHs socionomprogram. Enkäten bygger på ett antal bakgrundsfrågor samt formuläret KASAM-13 som vid en hög poäng indikerar en större motståndskraft mot stress. Frekvensjämförelser och sambandsanalyser utfördes sedan på insamlade data. För att besvara syftet med undersökningen använde vi oss av Antonovskys salutogena perspektiv och den specifika teorin känsla av sammanhang (KASAM). Detta möjliggjorde ett sätt att analysera  individernas nivå av KASAM och koppla denna till urvalsmomentet.                  Resultat: Inget direkt samband kunde fastställas mellan antagningssätt och hög KASAM men nivån av KASAM i båda grupperna är högre än genomsnittet. Studien visar även att studenter som antagits via det alternativa urvalet i större utsträckning är äldre och har barn, faktorer som i sin tur har ett starkt samband med en hög KASAM.   Slutsats: Att antagningssätten har likvärdiga resultat gällande KASAM tyder på att det alternativa urvalet kan användas, utan att riskera att få fram socionomstudenter med sämre förutsättningar att hantera stress. Slutsats: Att antagningssätten har likvärdiga resultat gällande KASAM tyder på att det alternativa urvalet kan användas, utan att riskera att få fram socionomstudenter med sämre förutsättningar att hantera stress. / Background: Ending up sick-listed or leaving the profession as a result of stress is common among those working in the social work force. However, studies have shown that som social workers possess qualities that make them more restistant to this stress. The Social work program has courses features that aim to develop or strengthen this type of qualities. The universities also have the opportunity to identify holders of specific characteristics already upon admission to the program.  Ersta Sköndal Bräcke University College (ESBUC) is the only Swedish university offering an alternative to the grades/Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT) admissions procedure to the social work program. It is called Alternativt urval (AU) or “Alternative selection” and ESBUC use it to fill fifty percent of the avaliable places. Students admitted through the AU have been shown to complete the education to a greater extent than those admitted through grades or SweSAT scores. Purpose: The study aims to investigate whether the AU of the Social work program identify students with qualities that make them more resistant to stress.   Method: A quantitative approach has been used in the thesis where data was collected via a websurvey questionnaire to all registered students at ESBUCs social studies program. The questionnaire is based on a number of background questions and the KASAM-13/SOC-13 form, which at a high score indicates a higher resistance to stress. Frequency comparison and bivariate analysis were then performed on collected data. Antonovsky salutogenic perspective and the specific  theory sense of coherence (SOC) was used to enable a way to analyze the individuals level of SOC  and link it to the admission process.   Result: No significance was established between the AU and high SOC. However, the study shows that students who are admitted via the AU are older and have children, factors which in turn were shown to have a strong connection with a high SOC.  Conclusion: The fact that both kinds of admission have equivalent results regarding KASAM indicates that the alternative selection can be used without risk of admitting social work students who are less resistant to stress.

Forsberg, A & Kjällquist-Petrisi, A. Studenters attityder gentemot personer med Hepatit C. Empirisk undersökning om sjuksköterske- och socionomstuderandes attityder. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Utbildningsområde, Hälsa och Samhälle, 2007. Diskriminering och stigmatisering är mångfacetterad och sker inom många olika områden. Fördomar är ofta ett resultat av fobier och attityder gentemot personer med Hepatit C. De kan även vara kopplade till kunskapsnivån hos vårdgivarna. Tidigare forskning har visat att personer med Hepatit C har bemötts på ett diskriminerande sätt. Denna studies syfte var att undersöka sjuksköterske- och socionomstuderandes attityder gentemot personer med Hepatit C. Frågeställningen löd:Vilka attityder har sjuksköterskestuderande respektive socionomstuderande i början av sin utbildning? Av 167 utlämnade enkäter besvarades 162 , resultatet av dessa visade i stort sett att attityderna gentemot personer med Hepatit C var positiva. Kunskapen om smittvägar var högre, om man kände någon med Hepatit C, men att erfarenhet inte var avgörande för en positiv eller negativ attityd. Trots den generellt positiva attityden, fanns det en rädsla att, efter kontakt med Hepatit C smittad person, utsätta familj och vänner för smitta. Denna empirirska enkätstudie har genomförts på ett kvantitativt deskriptivt sätt. / Forsberg, A & Kjällquist-Petrisi, A. Students´ attitudes towards persons with Hepatitis C. Empirical investigation concerning the attitudes of students within nursing and social works. Degree project, 10 credit points. Malmö University, Faculty of Health and Society, Department of Nursing and Caring science, 2007. Discrimination and stigmatization have many faces and occur in many different places. Attitudes towards persons with Hepatitis C is a common result of bias, but could also be connected with the level of professional education and experience. Previous research shows that persons with Hepatitis C have been treated in a discriminating manner. The aim of this study was to investigate the attitudes of students towards persons with Hepatitis C. The population consisted of students of nursing and social work. The question asked was: What attitudes do these students, in the beginning of their education, have towards persons with Hepatitis C? Of 167 questionnaires 162 were filled in and according to the results the general attitude towards Hepatitis C infected persons was positive. The knowledge about transmission of the virus was higher in responders who personally knew someone with Hepatitis C but this was not a decisive factor in the general attitude towards Hepatitis C infected persons. Despite the generally positive attitudes towards infected persons there was a fear that working or socialising with an infected person could lead to possible transmission to family and friends. This empirical study was based on the quantitative result of a questionnaire.

Sverige har en växande äldre population och med det ett växande behov av kompetenta socialarbetare som vill och kan arbeta med äldre. Idag råder bemanningsbrist på äldreenheter och motivationen till att arbeta med målgruppen är låg. Det finns ett flertal orsaker till att få socionomer vill arbeta med äldre, det är tidigare kartlagt att det handlar om fördomar kring arbetet och gentemot äldre. Fler socionomer behövs i arbetet med äldre för att motsvara det växande behovet av medarbetare. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för socionomstudenters föreställningar kring målgruppen äldre samt studenternas inställning till framtida socialt arbete riktat till målgruppen. Studien har en kvalitativ metod och fyra semistrukturerade intervjuer har utförts för att samla in det empiriska datamaterialet. En konventionell innehållsanalys har använts för attanalysera resultatet. För att skapa en ökad förståelse för det empiriska datamaterialet har de teoretiska perspektiven ålderism och fördomar används. Resultatet visar att motivationen förframtida arbete med målgruppen äldre skiljer sig åt mellan de socionomstudenter som har tidigare erfarenhet av arbete med målgruppen äldre och de som inte har liknande erfarenhet. Även utvecklad kunskap och reflektion gällande fördomar om målgruppen noteras som faktorer bidragande tillm otivationen att arbeta med äldre i framtiden. Sammantaget är studiens resultat att erfarenhet av attinteragera med äldre påverkar socionomstudenters motivation till att vilja arbeta med äldre.Ytterligare ett slutresultat är att studenternas egna beskrivningar om sina föreställningar kring äldre skildes sinsemellan, däremot beskrev de en gemensam bild av äldre ur ett samhällsperspektiv. Där beskriver studenterna att i samhället framställs äldre som lägre värderade på grund av sin ålder samtatt de i samband med sin ålder även exkluderas ur samhället. Ett mönster som visar på att det finnsåldersdiskriminering i samhället.

The purpose of this study is to analyse and describe social work students’ view on a person with self-injurious behaviour and the following issues. The aim and focus is on the general depiction. The theoretical perspectives have been intersectionality and its focus on social constructivism, and gender perspectives. The method was semi-structured interviews with eight social work students at Linnaeus University Kalmar. The collected data was the social work students’ opinions and it was contrasted with the previous research and was analysed from the above perspectives. The main conclusion is that social work students’ view on a person with self-injurious behaviour generally not consistent with the previous research. Previous research says that a person with self-injurious behaviour generally is a young, blonde, normal female. The majority of the social work students say that a person with self-injurious behaviour is a depressed, young female with dark hair and dark clothes. The social work students focus more on why a person goes to such extremes and hurts themselves.

Aim. This study examines the attitudes of social work students towards LGBT-persons, and whether the students perceive that the content of the social work program provides competence on LGBT related questions. The theoretical frame of reference is based upon queer theory. Method. A quantitative method was adopted to address the aims and objectives of this study. The study is limited to comprise of social work students from 3-7 semesters, from a Swedish university. A survey based upon earlier surveys and containing 41 statements was translated from English to Swedish. The survey was emailed to 245 social work students through the university’s email system.  Results. Findings suggest that the majority of the social work students demonstrate tolerant attitudes towards LGBT-persons while a minority show negative attitudes. Further results suggest that most students do not believe that the educational content of the social work program sufficiently addresses LGBT related questions. The majority of the social work students estimates their competence in LGBT-questions as neutral or neither. The results further show a significant negative correlation between attitudes towards LGBT-persons and educational content, as well as between content and competence. Significant differences between semesters and perceived educational content was found. Conclusion. The study concludes a low level of heterosexism among social work students, a lack of competence of LGBT-related questions and an insufficient course content. The results partially confirm the study's hypotheses but also indicate other correlations. Course content offering more in-depth insights into LGBT-issues is seen as an area of improvement within the social work program. To conclude, this study is the first to investigate the subject at national level and therefore further research within this field is both suggested and recommended. / Syfte. Denna studie undersöker socionomstudenters attityder gentemot LHBT-personer och huruvida de anser att utbildningsinnehållet på socionomprogrammet ger kompetens om LHBT-frågor. Studiens teoretiska referensram är baserad på queerteori. Metod. Studien använder kvantitativ metod för att besvara studiens syfte. Studien är avgränsad till att innefatta socionomstudenter mellan termin 3–7 på ett lärosäte i Sverige. Enkäten innehåller 41 påståenden vilka är baserade på tidigare studier. Påståendena är översatta från engelska till svenska och har mailats till 245 socionomstudenter via lärosätets mailsystem. Resultat. Enkätstudiens svar fann att de flesta socionomstudenter uppvisar toleranta attityder gentemot LHBT-personer, men att det också finns studenter som uppvisar negativa attityder. Vidare framkommer att de flesta studenter upplever att utbildningsinnehållet på socionomprogrammet berör LHBT-frågor i låg utsträckning. Majoriteten av socionomstudenterna skattar sin kompetens om LHBT-frågor som varken eller. Resultaten visar att det finns ett signifikant negativt samband mellan attityder och utbildningsinnehåll samt mellan utbildningsinnehåll och upplevd kompetens. Signifikanta skillnader går att finna mellan terminer och upplevt utbildningsinnehåll. Slutsats. Sammanfattningsvis fann studien en låg grad av heterosexism bland socionomstudenter, en avsaknad av kompetens kring LHBT-frågor samt bristande utbildningsinnehåll. Resultaten bekräftar delvis studiens hypoteser men påvisar också andra samband. Kursinnehåll som mer specifikt behandlar LHBT-frågor ses som ett förbättringsområde på socionomprogrammet. Den aktuella studien är den första att undersöka ämnet på nationell nivå och vidare forskning inom ämnet föreslås och rekommenderas.

This study aims to examine how students who are studying social work are experiencing the combination of full time studies and a part-time job in a human service organization. Furthermore, the aim of this study is also to examine how these students consider legitimacy and the rule of law in relation to their part-time job. To answer this study, we put the focus on students who are studying their sixth or seventh semester in social work at Linnaeus University in Sweden where some students are combining full time studies with a part-time job in a human service organization. In total, nine students with this combination where interviewed in this study, all with different part-time jobs. The outcomes of this study show that students who are studying social work and working part-time are working for different reasons. Some of them say that they work for extra money, and some of them would like to get work experience. The students in this study think that this combination goes well and that they can relate practice from work into their theory in school and vise versa. Some of the students in this study have not thought about legitimacy in relation to their work, which we think is interesting. However, all of the students had thought about the rule of law in relation to their work. What is interesting to us is that we also learned that the students think that they can implement good work even though they have not thought about legitimacy that much.

This essay investigates the attitudes of social work students’ from Stockholm University, Sweden, towards people with autism and ADHD. The students participated in focus groups, where they discussed their thoughts and potential actions in the meeting with people with autism and ADHD. Through a thematic analysis, we identified the four following themes: perceptions; ignorance and its consequences; adaptation and actions tendencies; and needs of change. The results were then analyzed with a classic attitude theory. The results show that social work students mostly have positive attitudes towards people with autism and ADHD and that it is important to consider them like anybody else and to have knowledge about the disabilities, which leads to a helping and supporting preparedness towards them. Social work student has a strong will to help people with autism and ADHD but sometimes feel that society and organizations prevent them from doing so. In conclusion, social work students have a caring attitude, wants more knowledge about diagnoses and wants to help and do more for people with autism and ADHD.

The aim of this study is to examine social workers' and social work students' attitudes towards people living with hiv in Sweden. I will also examine if there is a connection between knowledge and attitudes. The questions at issue are how social workers' and social work students' attitudes can assume to influence on their professional practice and what causes can affect their attitudes towards people living with hiv. The study is based on a qualitative method. The methods have been: conversational interviews with five social workers, who work with family issues and integration, and a focused group interview with four social work students. Both forms of interviews were combined with the vignette method. The theoretical framework of this study is symbolic interactionism. The result of the study indicates that both the social work students and the social workers lack adequate knowledge about hiv, however, the respondents are capable of reflecting and are able to put themselves into others' situations and therefore they will not discriminate their clients because of their disease. Results of the study also indicate that there is a great ambiguity among all of the respondents because of the lack of knowledge and adequate education.

I denna uppsats undersöks viktiga aspekter i känsliga samtal med barn och hur socialarbetare kan skapa förutsättningar för ett fungerande samtal. Uppsatsen är en del av en pilotstudie vars övergripande syfte är att framställa digitala lösningar för socionomstudenter att öva på inför känsliga samtal med barn. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer och utifrån dess syfte och frågeställningar har vi använt oss av grundad teori som metodval. Den grundade genomförda analysen resulterade i kategorierna 1) känslomässig hantering för ett professionellt bemötande, 2) flexibilitet och följsamhet, 3) samtalsmetoder och 4) sammanhangsmarkering. De slutsatser som dragits är att den som håller i samtalet behöver besitta förmågor som att kunna lyssna aktivt, härbärgera andras känslor och vara flexibel. Att vara flexibel innebär att vara följsam gentemot barnet såväl som att vara flexibel gällande samtalsmetoder och anpassa detta efter varje enskilt barn. Därutöver dras slutsatsen att en sammanhangsmarkering är viktigt för barnet att få före, under och efter samtalen. En sammanhangsmarkering är även viktig för att kunna bemästra att hålla i känsliga samtal med barn, vilket vi menar på att digitala lösningar för att öva på samtal kan vara ett bra verktyg för blivande socialarbetare som kommer att jobba med barn. / This paper aims to examine important aspects in sensitive conversations with children and how social workers can manage to create prerequisites to make the conversations work out in a functional way. The paper is a part of a pilot study which aims to create digital solutions for social work students to practice sensitive conversations with children in a digital environment. Our study is based on qualitative interviews and the methodology used for analysis is constructivist grounded theory. The analysis has resulted in the core categories 1) emotional management to achieve a professional approach, 2) flexibility and adaptability, 3) conversational methods and 4) context markers. The result shows that the professional who is leading the conversation needs to be able to practice active listening, to harbor other peoples (the children) feelings and to be flexible. To be flexible means to be able to adopt the approach to every individual child, but also to be adjustable towards what conversational methods to be used, so that every individual’s need can be met. In conclusion, it is important in the treatment of a child to mark out the context of the conversation and situation for the child before, during and after the conversation. To mark out the context of the conversation is also important for the social worker to be able to master the conversation. Using digital solutions in order to practice on sensitive conversations can be an effective tool to build up context markers for the social worker and therefore get more comfortable to lead difficult conversations.